Resa

Åker norrut

Sitter på tåget igen. Mot välkända trakter men helt nya äventyr.


Tåget kommer ta mig till Falun. Platsen som under sex år var min och Anders hemstad. Det känns både som i går och som ett helt annat liv för väldigt längesedan. I verkligheten är det dock inte mer än sju år sedan. Så unga vi var! Och vilken fin tid vi hade där även om livet var väldigt mycket berg-och dalbana då.

På den tiden fanns det inte ens i min sinnesvärld att jag skulle simma i någon av alla de vackra sjöar som finns där. Nästan inte ens bada. ?Jo det är sant. Det fanns en tid då jag inte gillade det. Eller rättare sagt inte visste att jag gillade det.

Men man förändras och utvecklas tack och lov! På lördag kommer jag få chansen att både springa och simma på kända såväl som okända platser och det kommer bli en av mitt livs utmaningar på flera sätt och vis. Stora Stöten swimrun blir garanterat ingen walk in the park och jag hoppas min (ännu okände) partner orkar dras med mig.?

Benen var väl inte precis i sitt  piggaste tillstånd  i dag av naturliga skäl. Men intervallerna, hopp&skuttövningarna och styrkeövningarna kändes ändå helt ok. Nu blir det easy, easy i dagarna två. I alla fall för kroppen. Hjärnan lär bli rejält mosad för jag ska fortsätta lära mig mer om mitt nya jobb på Alpha plus. ?

På tal om Anders förresten,  tillika universums bästa sambo, så fyller han år i dag. ❤️ Sånt ska förstås firas med extra god (vego)mat på ett av favvohaken.


Nej, han är inte vego men jag skrev ju det. Att han är universums bästa sambo.?

Kram från Ingmarie

Hemmaturist

Att göra sightseeing i sin egen stad är något som ofta glöms bort tror jag. Kanske helt enkelt för att det är för nära? Och liksom något man kan göra ”sen”? Periodvis är jag riktigt duktig på det där men helt ärligt gjorde jag säkerligen fler ”kulturella” grejer/år när jag inte bodde här mot nu när jag har allt inpå knuten. Märkligt va?

Men i dag tog vi tag i det (igen) och gjorde en härlig guidad skärgårdstur.


Under tre timmar, som försvann oväntat fort, fick vi se en stor del av innerskärgården och bl.a lära oss att det finns en pytteliten ö som heter Sverigeholmen där kriminella hängts på löpande band en gång i tiden.? Och att en del av Stockholmarna var tvungna att flytta till Vaxholm och bygga sina hus av trä så de snabbt kunde brännas ner vid en ev. belägring. Visste du att de få kor som öborna på många av småöarna hade varje dag flyttades med båt till en ny ö för att gräset skulle räcka?  De döptes därför till måndag-tisdag-onsdag-torsdag-fredag- och lördagsöarna. På söndagen vilade man och gick i kyrkan.Dock oklart om det även gällde korna.?


Turen rekommenderas varmt! Enda nackdelen jag kan komma på var att bänkarna  på däck gav rejäl träsmak. Men det var ju faktiskt bara att resa på sig så var det lilla problemet löst.?

Eftersom sitta still inte är min starkaste gren så hade jag rastat av mig lite innan. Eller nej nu ljög jag. Ganska mycket faktiskt. 20 x 60-30 sek.+hopp&skutt+styrka+ upp- och nedjogg för att vara exakt. Blev så mosig att jag n-ä-s-t-a-n tog hissen upp till fjärde våningen.


Så berätta! Gör du sightseeing på hemmaplan?

Kram från Ingmarie.

Avfärd

Den gamla klyschan att tiden går fort när man har roligt stämmer alldeles för väl.

Fem veckor i Halmstad liksom bara försvann.? Det har varit fantastiska dagar och jag är verkligen tacksam för att jag kunnat och fått denna möjligheten ännu en gång. Tack och lov för både mobilt och flexibelt jobb säger jag!

Så visst känns det sorgligt att lämna allt och alla men nu är det 08a land som gäller i någon vecka innan nästa resa. DET kommer bli ruskigt spännande på flera sätt och vis! Och såklart 08a land har en massa fördelar med. Faktiskt så många att de är oräkneliga!?


Såg till att rasta av mig ordentligt med ett tokjobbigt intervall-styrkepass innan tågresan så jag ska orka sitta still. Hur pallar egentligen folk som sitter hela dagarna? Det är ju skitjobbigt!

Men det är fint att åka tåg. Jag gillar det verkligen! Tror jag skulle bli en perfekt tåg-sightseeing guide om det jobbet hade funnits. ?


Kram från Ingmarie

Trainingcamp Halmstad är i gång

Att vara hemma i Halmstad igen känns fantastiskt skönt och superskoj! 08a land har många fördelar men 035-land har banne mig ännu fler!
Här finns skog, öppna landskap, stad, hav, sjöar, platta vägar, grymma backar, kultur, festligheter, lugn och tystnad inom cykelavstånd. Det är ganska coolt när man tänker efter. Som att på något vis vara i en fint inslagen liten presentask!

Sen är det förstås en galet bra plats om man gillar att träna för nästan oavsett sport så finns det möjligheter. det enda jag så här i skrivande stund kan komma på som inte finns inom cykelavstånd är skidåkning som kräver brant backe. Men det finns åtminstone inom bilavstånd om man nu har en sådan lusta.

Under de veckor jag är här ska jag träna så mycket jag bara mäktar med. Jag ska verkligen utnyttja alla fina möjligheter och största utmaningen blir väl att liksom inte overdo it. Samtidigt så känner jag att Trainingcamp Halmstad sommaren 2016 kommer gå till historien som en av de bästa någonsin! Helt enkelt därför att jag vill det och har bestämt att det ska bli så. 🙂

Så för att riktigt rivstarta så började jag med löp-intervaller. Tänkte att det var lika bra att lägga ribban ganska högt och väcka kroppen med en lagom chock. 😉
4 x 3+2+1 min. + hopp & skutt-övningar. Körde i fina Aleskogen vid havet. Har en perfekt, platt liten intervallrunda på några kilometer där och jag behöver liksom aldrig fundera utan det är bara att köra på runt, runt, runt. Vill jag skoja till det så byter jag helt enkelt bara varv.

IMG_4748int1

IMG_4751int2

Det bra med trainingcamp är att man kan vila en stund efter lunch om man vill och behöver. Sen är man som ny igen. 🙂
För här i Halmstad finns ju även min fina klubb TT&M och förutom rent organiserad träning så finns det alltid någon som ska göra något mer och vill ha sällskap. När Fredrik SA, en av Sveriges bästa swimrunners, flaggade att han skulle träna just swimrun, så var jag inte direkt svårövertalad.

IMG_4754swimr1

IMG_4755swimr2

Han, plus Micke och Magnus, stack i väg med mig i släptåg och jag vet inte om de bara var ovanligt snälla, eller om de kanske var i chocktillstånd över min långsamhet, men inte en enda gång gnällde de över att det gick för söligt. Löpningen var inga större problem även om jag bromsade rejält när vi var i absolut obanad terräng. Jag kom ändå ikapp bra när jag bara fick fast mark under fötterna. Det är simningen som blir ”problemet” när man ska hålla ihop hela tiden och är ojämna. Alla de där är nämligen starka, snabba simmare så för att de inte skulle behöva vänta ihjäl sig så fick de helt enkelt simma en extra lång runda.
Allt går om man bara vill!

Rundan var hur bra som helst även om jag ibland svor (tyst) över risbuskarna, rötterna och lösa stenbumlingar. Tror banne mig vi fick in alla underlag som finns på en radie av max 3 km.
Asfalt, sandstrand, klippor, stenar, stigar, snår, hav och sjö. Hur många ställen kan bjuda på något sånt?

IMG_4758swimr3

Magnus, Micke, Fredrik & jag.

Kram från Ingmarie.

Hemma

Allt som oftast har jag lätt för att anpassa mig och känna mig ” hemma” där jag är för tillfället.

Men såklart finns det vissa platser som är mer hemma än andra. Som t.ex. skogen hemmavid och runt fina Flaten. Extra fint blir det på något vis när jag får dela upplevelsen med någon annan. Som med Annelie i dag.



I skrivande stund sitter jag på tåget. Lite hemma det med för man boar ju snabbt in sig på sin lilla plats.?


Snart, snart är jag hemma i Halmstad. Och som jag längtar!?

Kram från Ingmarie.