Resa

Över (och i) sundet

Lousiana.
Det är ännu ett ställe jag aldrig varit på trots att jag velat dit i flera evigheter. Fråga mig inte varför det tagit så lång tid för jag har inget vettigt svar men jag tänker att bättre sent än aldrig.

Jag hade verkligen bästa sällskapet för jag hade Ulrika med mig. På så vis fick jag inte bara se på rolig, vacker, konstig och spännande konst utan även hänga med henne en hel eftermiddag. Hur bra som helst! Som alltid har vi outsinligt många samtalsämnen och jag blir alltid både inspirerad och glad av hennes sällskap.

Åka till utlandet, ja Danmark är ju faktiskt det, är plättlätt nu för tiden när man bor i Helsinborg. Båten över tar 20 minuter så det är knappt lönt att ens ta en kaffe.

Tåget till Humlebaeck finns precis utanför färjeterminalentog 11 minuter, och promenaden till muséet typ 10 minuter, så det är med andra ord en busenkel och smidig resa!

”Louisiana is often hailed as one of the most beautiful museums in the world due to the harmonious architecture and scenic location. Since its opening in 1958, the museum has conveyed international art and culture of high quality to its guests in Humlebæk. The aim has been – and is – to reach a large and diverse audience with an equally broad and varied selection of art and culture from the 20th and 21st centuries.”

Jag gillade absolut inte allt men jag förstår nu hur det kan vara så populärt att åka dit, det är tydligen det mest besökta Modern Art-muséet i hela Skandinavien, för det är verkligen ett häftigt ställe. Jag fick massor av inspiration och idéer som jag ska testa att göra i min lilla ateljé. Inte för att jag har som ambition att få bli världsberömd utan för att jag tycker det är roligt och utvecklande att skapa och prova nya saker, metoder och material.

Det enda som var synd var att man inte kunde bada i havet pga stängsel mot icke-betalande. Men det var nog en mening med det för hade jag badat där så hade jag missat denna minst sagt magiska kväll här hemma. Milde himmel alltså!

Benen känns oförskämt pigga sen i går i fall du undrar men jag var förnuftig nog att låta dem löpvila i dag och valde att simma och vattenlöpa i stället. Jag har aldrig varit med om så mycket folk på Filborna som i dag. Det var t o m kö till duschen!
Men det gick bra ändå för det var tack och lov inte lika trångt i bassängerna.

Semester alltså. Vilken grej!

Kram från Ingmarie

Ven med extra allt

Så länge jag har vetat om att Ven finns har jag velat åka dit och när jag dessutom fick se att det finns en etapp av Skåneleden där så har längtan blivit ännu större. Lägg till att varenda kotte som varit där är lyriska över ön, reklamen och varenda bild man ser är som tagen ur en sagobok. Såklart jag hade skyhöga förväntningar när vi tog båten över från Landskrona.
Skulle de infrias eller skulle jag bli besviken?

Välkommen till Ven! Mitt ute i det blåa Öresund reser sig ön brant ur havet och bildar en grönskande platå med en vidunderlig utsikt mot de skånska och danska kusterna. En ö som är enkel att uppleva och lika enkel att förälska sig i.

Det går att åka från Helsingborg under en kort period på sommaren men vi missade sista dagen med fyra dagar. Med facit i hand så blev det väldigt bra men det visste vi inte då.

30 minuter tar färden och väl där var det plättlätt att hitta vart vi skulle.

Jag skulle springa hela Skåneleden och Anders skulle gå en del av den med ett första mål att kolla in Tycho Brahe-muséet som ligger nästan mitt på ön.
Skåneleden går på mestadels fina grusvägar och stigar men jag är förvånad över hur mycket asfalt det ändå var. Det går upp och ner, slingrar sig utmed havet, in i skogen, över ängar, förbi prunkande trädgårdar och genom små fiskebyar. Att säga att det var helt galet vackert räcker liksom inte. Det var magiskt fint och så oerhört fridfullt!  Det blev många fotostopp men även pauser för att mumsa på björnbär. Det fanns obegränsat av dem på hela ön!

Vid campingen kunde jag inte hålla mig längre.Havet kallade och jag lyssnade för hur skulle jag ha kunnat motstå detta?

Jag visste ju heller inte då att jag skulle komma dit en gång till när jag och Anders traskade dit efter fikapausen mitt på ön.  Det finns en hel del matställen men dels var där klent med vego-utbud och dels var det hutlöst dyrt. Vi köpte istället mega-goda brödbullar på bageriet och kaffe plus kaka på Tycho Brahe caféet eftersom Anders redan var där. Helt perfekt!

13 km löpning blev det för mig innan vi traskade vidare tillsammans. Märkligt nog såg jag inte en enda till som sprang. Däremot oräkneliga som cyklade. Kanske var det för att jag var så unik som så många verkade komma ihåg mig på båten hem för det blev väldigt många som sa de sett mig springa förbi på lätta ben. (Något jag tolkar som att de behöver synundersökas för några lätta ben hade jag då inte! haha)

Vi tog oss ner till campingen igen men i stället för att bada där en gång till så gick vi vidare till hamnen för ett dopp. Ljuvligt!

Vi hade verkligen en perfekt dag på ön och på hemvägen förvandlades ljuset så allt på något vis blev inbäddat i ett dis och om möjligt ännu vackrare. Så ja, Ven levde verkligen, verkligen upp till mina förväntningar. jag skulle dock inte vilja bo där men det är en annan sak.

Så var det det där med Landskrona. Om vi inte hade åkt därifrån så hade vi nämligen missat den fina Citadellen som vi spontanbesökte och som mer än väl är värt ett besök!

Från början av 1700-talet användes fästningen som fängelse och 1827 blev det fängelse för livstidsdömda. Under 1900-talet fungerade Citadellet som tvångsarbetsanstalt för kvinnor. Citadellet är Nordens bäst bevarade slott från 1500-talet och är Sveriges enda bevarade jordfallsfästning.

Citadellområdet är idag en härlig, grön plats som inbjuder till umgänge. Här finns en stor lekplats, café, konstnärer och butik med antikviteter.

Nu är både hjärtat, själen och huvudet fullt av fantastiska och härliga intryck som skapat fina, fina minnen.

Alltså jag älskar semester och jag älskar Skåne!

Kram från Ingmarie

Svett & frys

Det var förvisso lika grått som det varit de sista dagarna/veckorna men det varken regnade eller blåste när jag begav mig ut i förmiddags. Sånt får man minsann vara glad över i dessa sk ”sommartider”. haha

Det var t o m så varmt att svetten rann ner i ögonen på intervallerna! Det du! Hade nästan glömt hur det var.

12 + 10 + 8 + 6 + 4 + 2 min. Sen orkade jag bara precis jogga hem. Tur inte lyan låg längre bort…

Ibland blir jag extremt sovtrött efter att ha tränat och det är helt ok när det sker och jag är ledig. Då är det ju bara att ta en liten kort tupplur. (Älskar det by the way!) Värre när jag ska jobba. I dag hanns det med och sen for jag norrut mot Halmstad och sen österut till Simlångsdalen. Den sistnämnda är där jag spenderade min ungdom och det är en väldig massa blandade minnen jag har därifrån. Roliga, jobbiga, fina, sorgliga och en del så vilda att de inte passar ens i skrift….
Hur som helst är där bl.a en jättefin sjö som jag helt plötsligt fick en vansinnig längtan efter att simma i. Trodde jag skulle vara helt solo där men det finns ju en hel del ungar som är lika badglada som mig. Hoppas de håller i den glädjen och inte mossar ihop och blir badkrukor.

Vattnet var minst sagt svalt så jag är glad jag krånglade på mig våtdräkten men vattnet var underbart! Jag älskar att simma i sjöar! Har ingasom helst. problem med att jag inte ser botten. Tvärtom! Hamnar direkt i min bubbla och hade det inte varit för att jag nästan började hacka tänder så hade jag kanske fortfarande varit. i.

Kram från Ingmarie

En nygammal och en ny pärla

Efter en halv sovmorgon, lång frukost och städning for vi till Bokskogen i Torup. Vi har varit här några gånger nu och detta är verkligen en oas för alla som gillar friluftsliv och vacker natur. Det finns även ett superfint utegym, ett vackert slott, två caféer, grillplatser, lekplatser och en massa olika slags spår att välja mellan.

Efter fredagens äventyr, gym i går, för lite sömn pga en konsert som höll på långt in på natten följt av ett 11-timmars jobbpass utan rast (!) så hade jag inga höga förväntningar på att benen skulle vara med mig. Inte resten av kroppen heller för den delen. Men som du vet är kroppen en konstig manick och även om jag inte studsade fram i någon racer-fart så kändes det förvånansvärt lätt och bra!
Jag valde att springa 10 km-rundan och med lite extra felspringning fick jag ihop en fin 70-minutersrunda.

Något jag absolut ska göra är att springa Skåneleden till/från eller igenom här för det är garanterat jättefina sträckor!

För att lyxa till det lite mer denna lediga söndag, den enda på lång tid, så hade vi kollat in lite olika fik i närheten som skulle kunna funka men det slutade med det som låg absolut närmast. Hög mysfaktor, gott kaffe, god macka även om den var lite för liten mig.

Bara några kilometer därifrån ligger Pudesjön. Den är väl gömd så vet du inte om att den finns så missar du den. Jag visste om den tack vare Google maps och en vinterbad-Fbsida jag är med i. Vilken pärla! Inte så stor men med fina bryggor och t o m ”omklädningsrum”!

Fantastiskt härligt att simma där! Blev inte så jättelångt för jag började av någon anledning att frysa som en tok redan efter några varv. Men det var det värt! Finns ju rumpvärmare i bilen!

Kram från Ingmarie

En annan slags kortspel

I dag har jag minsann ”spelat” det både roligaste och svettigaste kortspelet ever och det gjordes på dagens Prformance HIIT-passet på Sats Malmö City.

Vi jobbade två och två och beroende på vilka kort vi drog så fick vi göra det som korten visade.
Sjukt skoj och jag är glad jag inte fick ”straffet”. Då hade jag nog hållit på fortfarande. Haha

Anledningen till att jag var i Malmö var inte enbart för detta lilla party utan även för att jag skulle till kinesiologen Thomas igen. Tack vare hans gedigna arbete med mig så blir besöken färre och glesare men det finns nog i princip alltid något man kan jobba med när det gäller en själv. I alla fall om man vill utvecklas och förbättras oavsett vad det gäller.
Hans metoder skiljer sig delvis en del från de andra kinesiologer jag varit hos men det tycker jag är både spännande och intressant. Han utför även healing och egentligen tycker jag det är en jättekonstig grej för jag begriper helt ärligt inte riktigt hur det funkar men det gör jag å andra sidan inte med varken mobiltelefoner eller fax heller fast jag accepterar ändå att de går att använda till en himla massa olika grejer.

Innan jag for söderut sprang jag en sväng och jag säger det igen, skogen alltså!

När jag kom hem cyklade jag direkt till min favvo-brygga och jösses alltså! Ljummet vatten och en absolut magiskt vacker kväll!

Kram från Ingmarie

Dubbelintervaller och en båttur

Ledig måndag när solen velat visa sig lite är minsann extra fint.
Kände mig nästan både dopad och hög bara därför! Snacka om att vara svältfödd på sol…

Det här har jag såklart tagit till vara på till 100%.
Det gäller ju att passa på!

Planen var 12 x 2 minuter med 1 min vila i Olympiaparken. Det blev 16. Inte för att jag inte var trött efter 12, för det var jag, utan helt enkelt för att jag hade både lust och energi trots trötta ben. Hur ofta är det så? Efter 16 st ville benen nästan inte ta mig hem men på något vis är det en underbar känsla när man vet varför!

Med mat i magen och medan tvättmaskinerna (i tvättstugan) jobbade så hojjade jag till Filborna för att simma och vilket pass det blev! Tiden bara försvann och jag intervallerna gick ”snabbare” än på länge. Hurra liksom! ”Snabb” simmare kommer jag aldrig att bli men däremot kanske lite snabbare.

När tvätten var klar blev det hojjen ner till stan och Öresundsbåtarna för att ”tura” med mamma och Ulf. Tura betyder att man åker båten fram och tillbaka till Helsingör utan att gå av och man kan åka hur många gånger som helst på samma (billiga) biljett. Varje vända tar ca en timme och vi tog två.
När jag var väldigt mycket yngre och oklokare åkte jag ganska ofta till Helsingör med lika unga och okloka kompisar men det är sånt som som är preskriberat sen länge…  (Läs; jag är glad det inte fanns mobiler och mobilkameror då.)
I dag var det lugnt, sansat och supermysigt! Maten var inget att berätta om men ölen var god, utsikten vacker och sällskapet det allra bästa!

I morgon ska jag resa söderut igen både för att skaffa träningsvärk och för att bli ännu piggare.

Kram från Ingmarie

Trippel-pass

En del tycker säkerligen det är helknasigt att åka nästan 10 mil för att vara med på ett träningspass men jag tillhör inte dem. faktum är att det går snabbare att åka från vår lya till Malmö med tåg än det gjorde att ta sig från lyan vi hade i Stockholm med tuben om jag skulle längre än till T-centralen!

41 minuter tar tåget. Lägg till max 20 minuter för att ta sig till tåget och vidare till Sats så har du restiden. Sjukt bra! I synnerhet när tågen funkar och nu när jag åker ”gratis” med sommarkortet.
Prformance strength-passet är utan tvekan ett av de roligaste gruppträningspassen jag vet och jag har varit på en hel del… De är t o m roligare än mina egna! Då är det bra! Jag vet också att jag garanterat kommer känna av det några dagar framöver. (Gör man inte det så har man till 100% fuskat!)

Marklyft, pistolsquats, rodd, kettlebell-swing och ”maghjul” var på agendan i dag.

Men dagen har ju fler timmar och jag hann även springa en sväng s-a-m-t-i-d-i-g-t som solen visade sig! Börjar helt ärligt bli mer och mer skeptisk till det där ”klimathotet” och hur allt kommer värmas upp pga ”extremvärme”. Eller har den där värmen bara missat Sverige? Det är ju inte nog med att det regnar i princip non-stop, det är ju snorkallt också! Hur tänker du?

Det regnade på exakt alla håll när jag cyklade till och från badet men där inne var det åtminstone uppehåll. Blöt blev jag ju förstås… haha! Passet gick riktigt bra, precis som de andra två så jag är jättenöjd och känner mig redo för ännu en jobb-helg.

Kram från Ingmarie

 

När känslan egentligen ljuger

Jag hade programmerat in ett nytt pass på Garmin. Trodde jag. Eller ja det hade jag men det var helt åt fanders fel vilket jag kom på efter typ 5 intervaller men istället för att fippla med att lägga in det rätta passet så gjorde jag det enkelt och tog en gammal goding. 3 x 5-3-1 min + de där 3+2-minutarna innan.

Jag blev jättetrött!

Trodde jag sprang fortare än jag gjorde för Garmin ljuger väl aldrig antar jag? Å andra sidan bryr jag mig inte jättemycket om farten så länge det känns som jag springer fort. Det är jätteintressant det där för jag kan uppleva det som att jag springer lika snabbt som för 20 år sen när tusingarna gick i 3.20 fart. Nu är de minst 1,5 minut långsammare! Hur kan man bli så lurad av sig själv?

Jag var så trött att jag kollapsade på soffan en stund. Men jag klarade mig i alla fall från ösregnet som kom och efter mat och en stund i min lilla ateljé så var jag redo att rulla i väg med hojjen till tåget och Halmstad.
Udda vecka betyder ju Sats-jobb och i dag passade jag på att ta en fika med min vän Karin före jag gymade och hade mina klasser. En full rulle och en mega-lugn.

Det mest fantastiska i dag är på något vis ändå att tågen funkade perfekt och har gjort ända sen vi flyttade hit! Hoppas det är så i morgon också när jag tar det åt andra hållet först.

Kram från Ingmarie

Bockstens trail med efterfest

Aldrig hade jag kunnat ana vilken heldag det skulle bli när klockan ringde kl 07 och det var kanske tur för då hade jag kanske blivit trött redan innan.

Vi hämtade upp Maria för att åka till Åkulla och Bocksten trailrun. Maria skulle springa 12 km, Anders 5 och jag 22. Det märkliga var att Maria startade först, en kvart senare Anders och ytterligare en kvart senare jag. Jag kan inte riktigt få ihop varför de valde den ordningen. Själv hade jag ju valt de längre sträckorna först. 44 km startade kl 08 så där var det ”rätt” tänkt.
Förutom lite kaotisk parkering så flöt det i alla fall på bra och jag kunde heja på båda när de sprang iväg.

Hela loppet var i princip fullt och i min klass tror jag taket var nått med 350 deltagare. Totalt var det ca 1000 deltagare och det är verkligen bra för ett traillopp ute på vischan.

Så här beskrivs 22 km banan;

Rundan följer delvis 12 km banan men gör en fantastiskt vacker 9 km extra loop längs ytterligare tre vackra sjöar och magisk natur. Ca. 500 hm slingrande tekniska stigar, offtrail, skogsbilvägar och grusväg väntar er som tar er an denna utmanande bana! 

Jag kan garantera att det stämde med råge. Uppförsbackarna tog aldrig slut, t o m upp till målet var det en, och nedförsbackarna var oftast väldigt branta och/eller innehöll rötter, stenar och slirig gegga. Vi tog oss genom träsk och djupa bäckar, över och under elstängsel, klättrade över hala stenar och snubblade på grästuvor. Hade det inte varit för att banan var extremt välmarkerad så hade jag inte ens sett vissa av ”stigarna”. (Läs Obanat med stort O.)

 

Men den här banan alltså. Den är så vacker att det nästan gör ont och att det var perfekt väder och trevliga människor att snacka med emellanåt gjorde ju inte det hela direkt sämre.

Jag tog det lugnt, hann ju t o m att ta en del bilder, för mina enda mål var att hålla mig på benen och att komma i mål vilket jag gjorde. En bra bit efter ungdomarna på toppen men däremot i toppen (faktiskt 1a)  bland damer i min ålder så jag är jättenöjd. Skorna är nog inte riktigt lika nöjda och kommer aldrig mer bli sig lika trots vattenslangen..

Alkoholfri såklart

Alla nöjda och glada och jag är tacksam över att de ville vänta på mig

Vi hittade en ljuvlig sjö att svalka oss i bara en kort bit från tävlingsområdet. Så himla underbart!

Via ett galleri jag ska ställa ut på så småningom och en dusch i Halmstad-lyan hamnade vi på mysiga Rotundan tillsammans med mamma och Ulf. Smörrebröden där är jättegoda!

Men dagen var inte slut där. När vi kommit hem och packat upp fixade vi lite picknick-mat och cyklade ner till stan för att kolla in HX-festivalen med allt från danskurser, tivoli och oräkneliga olika sorters mat till marknad, styrkeutmaningar och artister och allt var gratis (!) att uppleva. Helt otroligt mycket folk men det var lugnt och städat utan några incidenter. Jag älskade det! Helsingborg levererar om och om igen!

Bäst var ändå dessa. Galet bra!

Det blev verkligen en magisk kväll på en magisk plats och ett perfekt avslut på en magisk dag.

Kram från Ingmarie

 

Midsommar 2024

Varken jag eller Anders är särskilt mycket för traditioner. Vi tar det som det kommer och gör det vi känner för. Ofta jobbar jag ju dessutom men just denna midsommarafton har jag varit ledig och jag skulle faktiskt kunna tänka mig att göra den till en tradition för oj vad den blev bra trots att vi inte förberett någonting!

Så här;

Intervaller i Halmstad. Jag hade tänkt 3 x 10 minuter i tröskelfart men det blev 4. Fråga mig inte varför för jag har verkligen inget bra svar. Plus ”hopp&skutt”-övningar. Benen bar mig nästan inte till lyan men på något märkligt vis orkade jag sen ändå traska till tågstationen för att åka hem. (Jag var för snål för att ta bussen…)

Tåget höll tidtabellen och via storaffären för att handla och hemmet för att packa upp och göra picknick-korg så cyklade vi till havet. Så vansinnigt härligt! Bad, mat, siesta och bara vara.

När vi var nöjda cyklade vi hem igen, bytte om, gjorde ny liten picknick-korg och cyklade till fina Fredriksdal som firar rejält i två dagar. Vi strosade runt och njöt av allt det fina, chillade och såg och lyssnade på både  ”fackeldans” och logdans. Vilket ställe detta är! En riktig pärla! I ”stan” fanns det en hel del roliga gamla butiker och jag är ruskigt tacksam över att vi kommit längre med t ex tandläkar-yrket!

Ett skräckens rum!

Hos barberaren.

 

Har du firat på något särskilt vis i dag?

Kram från Ingmarie