Resa

När känslan egentligen ljuger

Jag hade programmerat in ett nytt pass på Garmin. Trodde jag. Eller ja det hade jag men det var helt åt fanders fel vilket jag kom på efter typ 5 intervaller men istället för att fippla med att lägga in det rätta passet så gjorde jag det enkelt och tog en gammal goding. 3 x 5-3-1 min + de där 3+2-minutarna innan.

Jag blev jättetrött!

Trodde jag sprang fortare än jag gjorde för Garmin ljuger väl aldrig antar jag? Å andra sidan bryr jag mig inte jättemycket om farten så länge det känns som jag springer fort. Det är jätteintressant det där för jag kan uppleva det som att jag springer lika snabbt som för 20 år sen när tusingarna gick i 3.20 fart. Nu är de minst 1,5 minut långsammare! Hur kan man bli så lurad av sig själv?

Jag var så trött att jag kollapsade på soffan en stund. Men jag klarade mig i alla fall från ösregnet som kom och efter mat och en stund i min lilla ateljé så var jag redo att rulla i väg med hojjen till tåget och Halmstad.
Udda vecka betyder ju Sats-jobb och i dag passade jag på att ta en fika med min vän Karin före jag gymade och hade mina klasser. En full rulle och en mega-lugn.

Det mest fantastiska i dag är på något vis ändå att tågen funkade perfekt och har gjort ända sen vi flyttade hit! Hoppas det är så i morgon också när jag tar det åt andra hållet först.

Kram från Ingmarie

Bockstens trail med efterfest

Aldrig hade jag kunnat ana vilken heldag det skulle bli när klockan ringde kl 07 och det var kanske tur för då hade jag kanske blivit trött redan innan.

Vi hämtade upp Maria för att åka till Åkulla och Bocksten trailrun. Maria skulle springa 12 km, Anders 5 och jag 22. Det märkliga var att Maria startade först, en kvart senare Anders och ytterligare en kvart senare jag. Jag kan inte riktigt få ihop varför de valde den ordningen. Själv hade jag ju valt de längre sträckorna först. 44 km startade kl 08 så där var det ”rätt” tänkt.
Förutom lite kaotisk parkering så flöt det i alla fall på bra och jag kunde heja på båda när de sprang iväg.

Hela loppet var i princip fullt och i min klass tror jag taket var nått med 350 deltagare. Totalt var det ca 1000 deltagare och det är verkligen bra för ett traillopp ute på vischan.

Så här beskrivs 22 km banan;

Rundan följer delvis 12 km banan men gör en fantastiskt vacker 9 km extra loop längs ytterligare tre vackra sjöar och magisk natur. Ca. 500 hm slingrande tekniska stigar, offtrail, skogsbilvägar och grusväg väntar er som tar er an denna utmanande bana! 

Jag kan garantera att det stämde med råge. Uppförsbackarna tog aldrig slut, t o m upp till målet var det en, och nedförsbackarna var oftast väldigt branta och/eller innehöll rötter, stenar och slirig gegga. Vi tog oss genom träsk och djupa bäckar, över och under elstängsel, klättrade över hala stenar och snubblade på grästuvor. Hade det inte varit för att banan var extremt välmarkerad så hade jag inte ens sett vissa av ”stigarna”. (Läs Obanat med stort O.)

 

Men den här banan alltså. Den är så vacker att det nästan gör ont och att det var perfekt väder och trevliga människor att snacka med emellanåt gjorde ju inte det hela direkt sämre.

Jag tog det lugnt, hann ju t o m att ta en del bilder, för mina enda mål var att hålla mig på benen och att komma i mål vilket jag gjorde. En bra bit efter ungdomarna på toppen men däremot i toppen (faktiskt 1a)  bland damer i min ålder så jag är jättenöjd. Skorna är nog inte riktigt lika nöjda och kommer aldrig mer bli sig lika trots vattenslangen..

Alkoholfri såklart

Alla nöjda och glada och jag är tacksam över att de ville vänta på mig

Vi hittade en ljuvlig sjö att svalka oss i bara en kort bit från tävlingsområdet. Så himla underbart!

Via ett galleri jag ska ställa ut på så småningom och en dusch i Halmstad-lyan hamnade vi på mysiga Rotundan tillsammans med mamma och Ulf. Smörrebröden där är jättegoda!

Men dagen var inte slut där. När vi kommit hem och packat upp fixade vi lite picknick-mat och cyklade ner till stan för att kolla in HX-festivalen med allt från danskurser, tivoli och oräkneliga olika sorters mat till marknad, styrkeutmaningar och artister och allt var gratis (!) att uppleva. Helt otroligt mycket folk men det var lugnt och städat utan några incidenter. Jag älskade det! Helsingborg levererar om och om igen!

Bäst var ändå dessa. Galet bra!

Det blev verkligen en magisk kväll på en magisk plats och ett perfekt avslut på en magisk dag.

Kram från Ingmarie

 

Midsommar 2024

Varken jag eller Anders är särskilt mycket för traditioner. Vi tar det som det kommer och gör det vi känner för. Ofta jobbar jag ju dessutom men just denna midsommarafton har jag varit ledig och jag skulle faktiskt kunna tänka mig att göra den till en tradition för oj vad den blev bra trots att vi inte förberett någonting!

Så här;

Intervaller i Halmstad. Jag hade tänkt 3 x 10 minuter i tröskelfart men det blev 4. Fråga mig inte varför för jag har verkligen inget bra svar. Plus ”hopp&skutt”-övningar. Benen bar mig nästan inte till lyan men på något märkligt vis orkade jag sen ändå traska till tågstationen för att åka hem. (Jag var för snål för att ta bussen…)

Tåget höll tidtabellen och via storaffären för att handla och hemmet för att packa upp och göra picknick-korg så cyklade vi till havet. Så vansinnigt härligt! Bad, mat, siesta och bara vara.

När vi var nöjda cyklade vi hem igen, bytte om, gjorde ny liten picknick-korg och cyklade till fina Fredriksdal som firar rejält i två dagar. Vi strosade runt och njöt av allt det fina, chillade och såg och lyssnade på både  ”fackeldans” och logdans. Vilket ställe detta är! En riktig pärla! I ”stan” fanns det en hel del roliga gamla butiker och jag är ruskigt tacksam över att vi kommit längre med t ex tandläkar-yrket!

Ett skräckens rum!

Hos barberaren.

 

Har du firat på något särskilt vis i dag?

Kram från Ingmarie

Varannanvecka-jobbet

Det är här jag hänger varannan torsdag. Både för att träna själv och för att träna andra. Alltid lika roligt och så fort allt är klart längtar jag redan till nästa gång. Antar att det är ett tecken på att jag verkligen gillar det!

Det händer att jag åker hit till Halmstad ”bara” för detta men oftast så passar jag på att göra andra saker också. Som att träffa familjen och vänner. En jag träffar så ofta det är möjligt är Nina. Hon är en av de klokaste jag känner och jag är oerhört tacksam över att få ta del av den klokskapen. Det finns inga ämnen som är tabu, rätt eller fel. Allt kan diskuteras och det är så oerhört befriande!

Sen är det ju mysigt att bara vara här i vår lilla ”fritidslya”. I synnerhet när det är sol! Detta är dock inte vår lya…

Det har varit klent med simning denna veckan och nu blir det ju dels röda dagar och jobbhelg så jag passade på att få till ett pass innan jag for iväg i morse. Ovanligt mycket folk men fortfarande egen bana! Makalöst lyxigt!

Kram från Ingmarie

Sommarkort

Jag vet att jag sagt att jag gjort slut med Skånetrafiken men man får inte vara sämre än att man kan ändra sig, eller hur. I alla fall är vi ihop så länge sommarkortet gäller. För ca 600 kr kan jag nämligen åka hur mycket jag vill från typ nu till mitten av augusti och det är en sjukt bra deal även om det blir tågstrul. Redan efter tre resor har jag sparat in kortet och jag började i dag. Tog mig till Malmö för att bl.a vara med på ett Prformance HIIT-pass. Det är en av varianterna på Sats Prformance-klasser och den som inte blir svettig och trött av det fuskar garanterat. Sjukt skoj och sjukt svettigt!

Innan jag åkte sprang jag en sväng i finskogen. Älskar den och det blev ännu bättre av att det var sommar-värme igen!

När jag kom hem igen så fanns det bara en sak i min skalle. Ja du vet ju säkert vad…

Nästa resa med sommarkortet blir åt andra hållet!

Kram från Ingmarie

Nationaldagsfirande

Jag vet egentligen inte hur man ”ska” fira nationaldagen. Kanske borde man ha någon slags Nationaldräkt på sig eller åtminstone blå-gula kläder? Hissa flaggan alternativt sätta en på balkongen/terassen? Äta jordgubbar, grilla och sjunga Nationalsången?

Jag har inte gjort något av det där men jag har ändå firat på mitt sätt att jag bor och lever i Sverige. Allt är långt ifrån perfekt och bra här men jag är ändå tacksam det är här jag är född.

Så som vanligt har jag firat på mitt sätt.

Det blev intervaller hemma i ”min” skog på förmiddagen. 5 x 6 minuter som kändes helt ok.

Planen var sen att åka till Halmstad och stanna tills i morgon men du vet hur det kan strula till sig i bland med både det ena och det andra så det blidde bara en eftermiddags- och kvällsvisit i min gamla hemstad. Men det är ok för dels är det bara en kort resa numera och dels blev det några galet bra timmar där.

Började med ett styrkepass på Sats innan jag hade ett Outdoor-runningpass. Inte så många i dag trots röd dag och det utlovade regnet helt försvann och istället blev det sol och perfekt löpväder! Well, de som var där hade både roligt och blev härligt trötta!

Utan att passera någon dusch, hann dock byta till torra kläder, så klev jag rakt in i personalmötet på ovan nämnda gym. Mycket bra snack med massor av skratt och inspiration. Jag är verkligen glad och tacksam över att få vara en del av detta härliga gäng!

Nu är jag hemma igen utan att ha varken ha sjungit eller ätit en enda jordgubbe men det gick ju bra det också! Särskilt när man har denna kvällsvy!

Har du firat något i dag?

Kram från Ingmarie

Hur man gör en fredag extra bra

Här är receptet;

Börja med en löptur i en skog som magiska Pålsjöskogen.

Sen tar man tåget (som håller tiden) till Malmö. Där kör man ett Prformance strength-pass på Sats Malmö City.  Jag har. saknat denna klass jättemycket för det är verkligen ett av mina favvo-pass. Instruktören, Tobias, var grymt bra och jag kommer försöka vara med på hans pass så ofta det bara går.

Sen ser man till att ha en dejt med allra bästa Anna. Hon är inte bara en väldigt kär vän och en rackarns bra löpare, hon vet också var alla Malmös guldkorn finns. Dessutom är hon inspirerande som få så nu har jag en massa (galna) idéer i skallen. Just i dag blev det Nostra som är mer än väl värt ett besök om du är i krokarna!

Innan man sen åker hem igen (med tåget som håller tiden) har man bokat ännu ett besök hos Thomas på Kinesiologikliniken. Jag är mer och mer imponerad av hans kunskap och även om vissa grejer är ”jobbiga”, känslor och spända muskler kan ju liksom vara det, så känner jag massor av hopp och inspiration!

Väl hemma i fina Helsingborg igen så cyklar man direkt till havet, det tar max 4 minuter från tågstationen, och njuter av vattnet och solnedgången. Anders ville av någon skum anledning inte bada. Vet inte vad det är för fel på karln om jag ska vara ärlig…

Älskar dessa små omklädningshytter!

Efter en liten cykeltur i stan trampar man hem, gör mat, chillar på balkongen och njuter av utsikten.

Vad är ditt bästa fredags-recept?

Kram från Ingmarie

Malmö-besök

Att kunna synka två bra grejer när man är i Malmö är verkligen dubbelt bra.

Dels var jag på ännu en behandling på Helix hos Thomas. Det är väldigt komplext och ”stort” så jag har lite svårt att förklara vad det är. Han är ungefär som Guru-Danne men med en något annorlunda knorr då han bl.a även utövar healing. Jag sökte upp honom av flera anledningar och visste egentligen inte mer än de hundratals rekommenderande recensioner jag läst om honom och jag kan bara hålla med dem. det här kommer bli en mycket både spännande och intressant ”resa”!

Det som var extra bra var att min fina vän Ulrika också var ledig och kunde tillbringa hela eftermiddagen med mig! Vi har promenerat, pratat, fotat, pratat ännu mer, fikat och kollat in både slottet, Saluhallen och en massa torg. Jag är så himla glad över att vi började prata där på tåget för många år sedan på väg hem från Stora Stöten swimrun i Falun annars hade vi högst troligt inte varit med om denna dagen.

I dag var förresten Garmin på ett ovanligt humör för den föreslog 2 x 17 min. i tröskelfart. trodde den bara kunde säga ”vila”. haha!
Jag har tydligen slöat till mig eftersom den ändrat sig så drastiskt men när en sån här sak händer ”måste” man ju passa på, eller hur? Sen att jag inte kunde hålla Garmins föreslagna fart är en annan sak men det är intressant vilka höga förväntningar klock-skrället plötsligt hade på mig!

Kram från Ingmarie

Livsviktiga element och kalas

Det finns tydligen de som tycker skog och vatten är läskigt. Som känner sig orolig i dess omgivning och t o m att den är hotfull. Det finns även de som tycker det är hemskt att svettas, få hög puls och att behöva ha träningskläder på sig.

Jag tillhör i-n-t-e någon av dem.

Skog och vatten är mina element. Utan dem skulle jag ruttna och dö inifrån. Min fasa är att hamna i en situation då jag inte kan/får komma ut som jag vill. Jag borde starta ett äldreboende där man garanterat både får komma ut i skogen och får bada varje dag och som har ett gym så jag kan garantera mig en plats redan nu. Eller finns det kanske redan? Hade det funkat så hade jag kunnat ha träningskläder på mig alltid men ibland behöver jag verka lite ”normal” och ha vanliga kläder på mig och sen är det ju bra att ha på den där landstings-pyjamasen om jag vill få lön emellanåt…

Nu hoppas jag såklart jag inte kommer behöva ett sånt boende ö h t och ännu mer önskar jag att förslaget om att WHO ska få mer makt så de kan bestämma lite hur som helst om vi ens får gå ut inte går igenom.

Nåja, just nu kan jag göra i princip hur jag vill och det är nu som gäller, eller hur?

Löpturen blev här hemmavid. Det är så grönt att det nog inte kan bli grönare!

Badet blev i Malmö. Minst sagt annorlunda på alla sätt och vis mot förra gången!

Anledningen till att det blev i Malmö var dels för att jag har varit på en spännande behandling som jag återkommer till vid ett annat tillfälle och dels för att vi har varit på kalas med allt från glass och jordgubbar till fiskdamm.

Det är minsann inte varje dag man är på 6-årskalas!

Kram från Ingmarie

Sånt som är svårt att tröttna på

Egentligen borde jag vara ganska trött på Prins Bertil-stigen med tanke på hur många gånger jag kutat på den. Ibland är jag faktiskt det men inte i dag! Den är förresten numera även en del av Hallandsleden men den finns märkligt nog inte med på deras karta.

Innan jag åkte hem igen så hann jag med en lunch med min fina och kloka vän Nina. Det finns nog ingen jag känner mig mer relaxed med än henne och jag är så himla tacksam våra livsvägar har korsats igen. Söderpiren bjöd dessutom på en gudomligt god vegan-sallad. Eller bjöd och bjöd, jag fick såklart betala för den.

Mellan soffbygge, möbelflytt, städning och middag blev det ännu ett outdoor crosstrainingpass på Sats.

Ruskigt roligt och jag blev galet trött!

För övrigt tror jag detta måste vara en av de vackraste (stads)vägar som finns i vårt land.

Kram från Ingmarie