Sista (10 timmars)passet avklarat! Det känns både konstigt och skönt. Och lite sorgligt att säga hej då till alla goa kollegor här. Men nu är jag klar med detta!
Mest känner jag mig nog ändå ”färdig” här. Nu kan jag liksom Lindesberg!🤪
Fuskhojjen är återlämnad och sista passet på det fina personalgymet är också gjort.
Kvällspromenaden var minsann extra fin denna kväll!
I morgon drar jag söderut på nya äventyr. Helt jobb-befriade!🥳
Kram från Ingmarie
Även om jag jobbar mestadels här så har jag åtminstone några lediga dagar. I dag var en sån och den har nyttjats väl!
Eftersom tiden var begränsad så hade jag gjort upp en plan för vad jag ville se och göra. Sjukt svårt för det finns jättemycket att välja på om man gillar, natur, vackra byggnader, historia och mat. Dvs sånt som jag uppskattar! Mina snälla kollegor här har verkligen varit till stor hjälp med tips så första stoppet blev i Pershyttan som är en av Sveriges bäst bevarade bergsmansbyar och ett kulturreservat. Otroligt vackert! Husen och gårdarna är to die for!
En läkare hade noga gått igenom varenda runda som fanns där, eller i alla fall en del av dem för det finns oräkneliga, och visat på kartan hur jag skulle springa. Stora delar av ”varvet” han föreslog var på Bergslagsleden och den skulle vara snäll att springa på enl. hen. Jag borde ha lärt mig att det där med ”lättsprunget” är extremt relativt. För en riktig traillöpare skulle stigarna säkert vara plättlätta men för en snubbel-fia som mig var det bitvis väldigt utmanande. Dessutom sprang jag fel direkt för Nora-guiden som var där och hjälpte turisterna sa jag skulle följa de gula markeringarna men det var en helt annan runda. Bergslagsleden är orange vilket jag trodde eftersom den var orange-markerad på varenda karta men vem vågar och vill liksom säga emot en guide? Haha.
Fin runda men väldigt fel
Nåja. Jag kom rätt till slut och visst var det fint! Naturen här är verkligen bedårande! I ärlighetens namn var det mestadels också väldigt spring-vänligt.
Sånt här sliter inte på benen men hur det än är så blir jag väldigt trött i hjärnan när jag behöver koncentrerar mig för länge på att inte stupa.
Så när jag kom till Ramshyttan (allt verkar heta något med just -hyttan här!) så valde jag att mesa och bara springa på grusvägarna resten av tiden. Tror det var ett smart val för nu kom jag helskinnad tillbaka efter ca 2,5 timmar i skogen. Dock var nästan 20 minuter av det foto- och kartläsnings-stopp.
I Pershyttan finns ett litet tåg-café men hur gulligt det än var så åkte jag vidare till trästaden Nora i stället.
Nora är Bergslagens lilla sagostad. Alldeles intill den glittrande Norasjön, med trånga gränder och färgglada trähus hittar du upplevelser runt varje krök.
Det där stämmer verkligen. Pluttigt så jag dog sötdöden flera gånger om!
Här inne fanns ALLT från dragkedjor och broderade handdukar till kasettbandspelare och gammeldags coca cola-flaskor!
Trots att jag kutat var jag inte svettig men ett bad sitter aldrig fel! Norasjön har flera badplatser men inte precis vid stan trots denna fina lilla paviljong. (De borde haft en badstege på den!)
Jag gick helt enkelt bara i. Haha! Funkade superbra och jag fick en unge med mig. (Med pappans tillåtelse.)
Café California hade jag googlat fram innan och jag såg verkligen fram emot att få äta där. Tack och lov blev jag inte besviken!
Massor av vego!!!! Gissa om jag hade besluts-ångest!?
Efter att jag strosat omkring i stan, det går fort för den är inte stor, åkte jag vidare till Kindla naturreservat. Det är det största naturreservatet i länet och där finns också den högsta toppen. Kindlahöjden, 426 m över havet. Man får köra av ”stora” vägen rakt in i skogen på knaggliga grusvägar i nästan 15 km och hade det inte varit för det var skyltat hade jag garanterat trott jag var helt fel. Mest fascinerande är det väl kanske att det bor folk där ute i ”ingenstans”. Inte läge att bli godis-sugen på kvällen om jag säger så. Kanske aldrig förresten för det gäller nog att planera sina bilfärder väl!
Jag kom aldrig upp på den där höjden för det var 6 km enkel väg att gå dit (!) men jag traskade på en timme och njöt av allt det fina!
På den sista etappen hem hade jag siktat in mig på ett stopp vid Hjulsjö 103. Ett välkänt bageri och café alla sagt att jag måste åka till. Problemet var bara att det var stängt. (!!!!) Hade helt glömt att kolla upp det. Så snopet! Verkar som väldigt många butiker/utflyktsmål/caféer bara har öppet torsdag-söndag. Knasigt va? Kyrkan i byn var i alla fall fin!
Det är den i Kopparberg också men jag tog inget foto på den så här finns bilder för den som vill se.
Sitta i bil så här mycket gör mig tröttare än att kuta flera timmar eller jobba non-stop ett helt arbetspass. Märkligt va? När jag kom tillbaka till Lindesberg och packat ur bilen bytte jag direkt om till baddräkt och gick ner till sjön. Älskar att jag har så nära och kan gå dit med bara en handduk!
Kram från Ingmarie
Den där parkfesten i och utanför hotellet jag skrev om i går blev ännu värre än vad jag någonsin kunde tro. Fram till kl 02 spelade live-band och DJ så högt att både rutor och väggar skallrade. Nej, jag skojar inte!
Stängda fönster och öronproppar hjälpte inte ett skvatt. Det var hemskt! Hur jag än gjorde kunde jag ju liksom inte komma från oväsendet.😱 Förstår mer än väl att högt ljud och sömnlöshet är tortyr-metoder.
När musiken väl slutat så skulle ju alla skräniga gäster gå därifrån och sen började de riva alla staket vilket inte är ett tyst arbete om nu någon tror det… Hur ett hotell med övernattande gäster ens tänker tanken på att ha ett sånt här arrangemang är helt obegripligt för mig! Inte ett ens ett litet varnings-pip om det hela heller så man åtminstone haft någon som helst chans att fly. Tur i oturen att jag var ledig i dag. Vågar inte ens tänka tanken på hur det hade varigt att jobba med min zoombie-hjärna i dag!
Jag sov max 3-4 timmar och kände mig helt snurrig och groggy när jag gick upp och ut för min morgonyoga. Sa förstås i från om hur jag haft det till personalen men de svarade bara att ”det var ju inte bra”. 😵💫🙄
Nej det är det verkligen inte!
Trodde jag skulle få uppleva tystnad och lugn här men istället har det mest varit sömnlösa nätter pga fiskmåsar (de är läskigt många), raggarbilar, party och de där gatusops-traktorerna kl 05 på morgonen. Måtte jag palla 2 veckor till… Tack och lov för att jobbet är ok och naturen så vacker!
Egentligen ville jag bara lägga mig igen efter frukosten men att vända på dygnet är ingen smart lösning så jag har kämpat på. Löpningen och utegymmandet gick riktigt bra och även om jag inte blev direkt piggare så blev jag i alla fall gladare och mindre arg.🤪
Spradan piggade dock upp åtminstone tillfälligt!
Snortrött eller ej så gjorde jag utflykten till Örebro som planerat, vill ju passa på att göra något de få dagar jag är ledig, och det är jag glad över för staden förvånade! Den var mycket finare än jag trodde! (Har bara varit i utkanterna innan i samband med tävlingar.)
Jag kollade på Open Art-konsten, slottet, de helt galet pampiga husen vid vattnet, gick på gågatorna i stan, besökte supergulliga Wadköping och den makalöst fina stadsparken.. Wow alltså! Allt rekommenderas! Kunde omöjligtvis fota allt men här är några glimtar.
Det jag nog ändå är mest förvånad över denna dag är dels att jag fortfarande är vaken och dels att tåget var i tid både till och från Örebro! Borde jag gå och köpa en Triss-lott?
Kram från Ingmarie
Jag sprang under stora vägen i dag. Eller sprang och sprang. Det var inte helt enkelt om jag säger så.🤪
Och där på andra sidan alltså! Olallla!🤩
Det bästa är att jag inte hann testa ens en bråkdel i dag så jag har massor kvar att upptäcka!
Spradade också såklart!
Nu har jag även fått låna en cykel från sjukan. En sån där lat-cykel med batteri!🤪 Men jag måste erkänna att den var väldigt skoj att köra!
Kram från Ingmarie
Jag sliter skor mer än de flesta. Ett par håller max 3-4 månader sen är de utslitna och förverkade.🤪 Mina träningsskor ( jag har förstås flera olika beroende på vad jag gör) har känts stumma ett bra tag nu och i dag åkte de till återvinningen. I stället blev det dessa skönheter!
”Gravity” är min favvomodell till distanslöpning och dessa verkar vara extra studsiga! Jag ville inte sluta och sprang ena extra-loopen efter den andra. Så härligt!
Det gjorde ju inte saken sämre att det är Ingmarie-väder.☀️ Och det verkar hålla i sig!🥳 Visst är det ”synd” att jag ska jobba men det gör ändå inget för livet är enklare och roligare när det är sommar och varmt. Även jobb-livet.
Tänk bara hur ljuvligt det är att kunna cykla ner till sjön efter gym-passet gör att bada och sen cykla hem utan tröja! T o m Anders badar nu.🤪😀
I morgon är det midsommar-afton och jag är för en gång skull ledig! Därför har jag laddat för en extra härlig (svett)dag.
Kram från Ingmarie
Bor man i Sverige är vädret verkligen ett samtalsämne. Och inte undra på! Det är ju minst sagt skiftande och varenda vädersajt spår olika. (Hur svårt kan det egentligen vara?) Vill man planera att göra något utomhus får man nog mest hoppas på tur.
När jag sprang till jobbet var det sol, moln, regn, sol igen och sen mulet. Ingen ordning alls. Men jag frös åtminstone inte!
Frös inte inomhus heller förresten. Jobbat så svetten runnit och på gympasset flög odödlighetsviruset i mig och jag lastade på som om det inte fanns någon morgondag. Men det gör det förhoppningsvis och den blir intressant! Haha!
När jag kom hem regnade det men sen kom solen och jag passade på att cykla till sjön för ett kvällsdopp. Ljuvligt!
Också ett mycket smart val för nu både regnar och åskar det så rutorna skallrar!
Kram från Ingmarie
Jag är kanske ovanligt lättroad men nog är det ganska coolt att man kan och får springa hur man vill i och genom vår vackra huvudstad? Det är dessutom inget ovanligt eller konstigt! Jag tycker det är jättehäftigt! Därmed inte sagt att jag gillar springa i stan ö h t, jag föredrar skogen och grusvägar, men när jag nu ändå ska in dit för att jobba så är det ett väldigt bra alternativ till tuben. Denna årstiden blir ryggan heller inte så förbenat tung som på vintern och det är ett stort plus!
En annan sak jag gillar med 08a land är att det i princip alltid finns något cafe´, vego-mathak eller Sats i närheten var man än är. På så vis kan man lätt både få fika och gyma utan att behöva transportera sig jättelånga avstånd. Hur bra som helst!
Men, det finns alltid ett men som du vet, det där gäller bara om du ska norr-söder eller vice versa. Ska du ta dig öster-väster så är det inte lika varken smidigt eller enkelt. Fast springa kan man såklart ändå.
Kram från Ingmarie
Livet alltså. Och alla dess vindlingar. Så coolt!
I går sprang jag intervaller (3 x 12 minuter), målade tills hjärnan var helt mosig, yogade, mediterade flera gånger och simmade längsta OW-simningen i år.
I morse vaknade jag i stugan på Rådmansö, åt frukost på verandan, sprang en solig runda inklusive en sprada.
Hela dagen har jag sen målat, mediterat ännu mer, skapat och varit i min ”bubbla” i denna underbara Skaparlada.
Nu är jag tillbaka i 08a land, har packat upp allt och möblerat om i ffa mitt målarrum.
Igen.
Jag gjorde samma sak förra gången jag varit och målat. Mycket märkligt för jag borde ju vara sjukt trött, och lite ledsen är jag över att det är slut för denna gången, men istället känner jag mig mest full av energi och galet inspirerad!
Kram från Ingmarie
Många verkar tro att jag klarar hur mycket kyla som helst bara för att jag vinterbadar. Det är helt fel. Typ JÄTTEfel! Jag fryser skitlätt! Höst, vinter och t o m vår innebär alltid massor av kläder och vill det sig illa är det så även delar av sommaren. Så klen är jag… Men jag är en rackare på att hantera värme och bada isvak.
Vinterbada är ett sätt för mig att överleva vintern. Den piggar upp, ger mig massor av måbra-hormoner och är ett äventyr och en ritual jag tokälskar. Men bara på vintern! På sommaren har jag absolut inga som helst behov av att bada kallt. Då vill jag ha sol och värme precis hela tiden. Det kan aldrig bli för varmt om du frågar mig! (Därmed inte sagt att det är så bra för naturen och djuren om det är varmt alltid men det är en annan diskussion.)
Så från att bada i baddräkt (och mössa) bland isvakar tar jag på mig våtdräkt och dubbla badmössor när jag ska simma ute på sommaren. Åtminstone nu i början. Fattar att det kan verka extremt motsägelsefullt men dels är det något som händer när jag doppar huvudet som gör att kroppen ”fryser till” direkt, dels är jag i mycket längre när jag simmar och dels rör jag mig mer och när man gör det så kommer det mer kallt vatten nära kroppen. När jag vinterbadar kan jag även gå upp direkt när jag känner att det är tillräckligt. När jag simmar är det inte alls säkert eftersom jag ju simmar bort från själva starten.
Vid ett flertal tillfällen har jag simmat så länge att jag börjat frysa så mycket att jag på riktigt trott jag skulle tuppa av och när det hade skett allt för många gånger började jag bli rädd. Det är en fruktansvärd känsla och ffa farlig. Det är inte det där att jag bara huttrar, hackar tänder och får färgglada fingrar, det grejar jag, utan kroppen lägger verkligen av. Det går ruskigt fort med men jag har börjat tyda tecknen och avbryter i god tid. Så i stället för att OW-simma långa sträckor så kör jag många korta. På så vis slipper jag vara orolig/riskera något och det är enbart roligt och lustfyllt. Det gör mig troligtvis inte till en bättre simmare men so what? Jag simmar för jag gillar det, inte för att tävla.
Två korta turer blev det i dag. En i Infjärden och en i Djupsjön. 100% njutning. I synnerhet den sista för då var det så härligt att solen kunde torka mig.
Infjärden
Djupsjön
Löpningen var absolut frysfri och vacker som en sagobok. Sprang en av mina favvo-rundor som jag hittat för längesedan men de hårda vindarna som varit här hade lagt gigantiska hinder i vägen. i skogen! Tror minsann halva granbarrs-beståndet hamnade på mig innan jag hade tagit mig igenom allt… Naturens krafter alltså!
Till sist vill jag tipsa om ett väldigt bra TED-talk av Dr Chatterjee.
”How to make diseases disappear”. (Den är bara 18,5 minut lång så jo, du hinner lyssna.)
Tyvärr lär det inte hända för läkemedelsindustrin kommer fortsätta sin kamp att få sälja (onödiga) läkemedel… Men tänk om fler läkare kunde vara och tänka som Chatterjee! Vilken frisk värld vi skulle få!
Kram från Ingmarie
