Yoga

Vintersimmaren

Min abstinens efter att få gå ner i sjön har varit brutal. Det lilla sprada-doppet i gårvar som att försöka släcka en brand med en näsduk. Fyra dagar är helt enkelt för lång tid utan ice/cold-swim för mig!

Men i dag fick jag äntligen möjlighet. Efter löpturen bytte jag om och cyklade ner till ”min” sjö men redan när jag kom dit så trodde jag att jag skulle behöva cykla vidare. Det har nämligen flyttat dit en svan-mamma med två barn och hon är väldigt, väldigt beskyddande och ofta på dåligt humör har jag märkt… Jag hade dock lite ont om tid så jag klädde av mig men då kom hon ännu närmre och liksom blockerade där jag brukar gå i.

Jag flyttade hojjen till andra sidan. Vid detta laget hade jag bara baddräkt, mössa och tofflor på och med ynka tre grader i luften var det ju inte precis så jag svettades. Nog sjuttsingen kom hon efter men då lät jag hojjen stå kvar och så gick jag dit jag var från början och gick ner i vattnet. Hela tiden med full koll på vad svan-mamman hittade på. Jag begriper ju att hon vill vakta sina barn men hon borde ju också begripa att jag bara vill simma en liten stund.

Det gick bra. Hon höll sig i andra kanten med sina ungar och jag höll mig på min kant. Förhoppningsvis vänjer hon sig snart vid mig precis som alla de andra fåglarna verkar ha gjort. Tre grader i vattnet, dvs samma som i luften, och sex minuters sim blev det. Precis vad jag behövde!

Anledningen till att jag är i mer än en minut/grad som jag ju haft som mål innan är att jag antagit utmaningen Vintersimmaren. En gång i veckan mellan den 30/11 till 7/12 (nästa år) ska jag (försöka) simma 200 m ute. Det enda man får ha på sig är baddräkt och mössa. Före och efteråt får man dock ha på sig precis hur mycket man vill.

Kroppen är ganska ok även om jag är i ett tag men händer och fötter dör liksom redan efter någon minut. När jag skulle in på Hot yoga releasen 1,.5 timme senare (och med x antal koppar te i kroppen + att jag varit inne och bytt om) var mina fingrar fortfarande lite blå-vita. Men det är det värt! Förr eller senare tinar de ju upp igen och är redo för nya äventyr!

 

Kram från Ingmarie

 

Alla knep som funkar är bra knep

Rent fysiskt är det inga större fel på mig men psykiskt och mentalt är det vansinnigt tungt just nu.

Det är snudd på ett under varje dag jag tar mig upp ur sängen och ett lika stort under att jag tar mig ut. Jag hade lätt kunnat sova mig genom dagarna men jag vet ju att det inte hjälper. Mörkret i skallen blir bara ännu tätare då. Det är liksom inte ”bara” den vanliga vinterdeppen nu. Jobbet dränerar mig och jag blir blir liksom emotionellt tom varje gång jag varit där. Plus koldioxid-förgiftad som jag skrev om i går.

Tack och lov har jag lärt mig att det enda som funkar är att ”bara börja”. Det kan dock vara lättare sagt än gjort men mitt ”knep” är att lägga ribban så lågt att det är snudd på omöjligt att misslyckas.

Om jag inte vill gå upp ur sängen utan bara sova så blir jag förr eller senare så kissnödig att jag måste gå upp och har jag väl gjort det så lägger jag mig helt enkelt inte igen utan rullar ut yoga-mattan i stället. När jag väckt kroppen (på ett mjukt sätt) så är jag för vaken för att somna om helt enkelt.

Om jag t ex tänkt att jag ska springa men är lika osugen på det som om någon bjöd mig på rutten frukt så bestämmer jag mig för att det duger bra om jag bara tar mig ut och gå-joggar runt kvarteret. Ännu så länge så har jag till 100% fortsatt springa och efteråt förstår jag inte riktigt hur jag tänkte eller hur jag kunde tveka.

Samma sak med kallsimmet. (Som numera är ice-swim eftersom det är under 5 grader.) När jag kom ner till sjön i dag både haglade och regnade det. Och blåste! Mer än en gång tänkte jag att ”det här går ju inte”. Där och då måste jag verkligen fokusera på en sak i taget och plötsligt är jag i och väl där kan man verkligen inte tänka på något annat än att a-n-d-a-s. Eller jo förresten, jag blir alltid glad av fåglarna som är där! De är galet roliga att titta och lyssna på! Efteråt funderar jag genast på när jag ska i nästa gång. Så kort minne har jag! 🤪

Och jo det är kallt. Skitkallt! 2,9 grader och nästan 4 minuters sim. Anledningen till att jag frångått det där med 1 min./grad återkommer jag till. Jag var i alla fall absolut den enda som hade långärmat på mig under hot yogan lite senare.😄

Nu många timmar senare känns det ganska ok i skallen och själen men det är högst troligt att redan i morgon får jag börja om igen och kämpa vidare för att inte trilla ner i det där svarta hålet.

Hur gör du för att liva upp dig när det känns tungt?

Kram från Ingmarie

Topp-lördag med extra allt

Det här att vara ledig (en hel helg) är bra fint alltså! En sån här lördag varje vecka hade jag plättlätt kunnat vänja mig vid! Å andra sidan är det väl kanske just det faktum att de är ovanliga som gör dem så extra fantastiska.

Jag började med min vanliga morgonrutin. Yoga, meditation och frukost. Sen åkte snabbskorna på och precis som alltid så var de nära på för snabba för mig. Det betyder inte att jag sprang snabbt men det kändes snabbt och det är ju det viktigaste, eller hur?

Sen drog jag direkt in till city för att träffa lillebror Daniel som kommit hit över dagen från Göteborg. Som så många gånger förr började vi med ett träningspass.

Dels tycker vi ju båda att det är ruskigt kul och vi behöver det både fysiskt och psykiskt. Sen är ju träning spm bekant ett vansinnigt bra sätt att skapa god aptit och ska man till Ulla Winbladh på (veganskt) julbord så vill man verkligen vara hungrig! Det här alltså! Wow!

Det här var absolut magiskt! så mycket gott! Och så vackert! Det här ärt utan tvekan ett av mina absoluta favvo-ställen. Man blir liksom både härligt glad och skönt avslappnad på samma gång. Hade jag varit rikare hade jag gått hit en gång per vecka. Eller i alla fall en gång per månad.

Mina (super-atletiska) vänner Mia & Monika som jobbar där.

Det här var mitt och Anders andra besök här och jag har redan planerat in nästa. Precis som förra gången tog vi båten till Slussen efteråt. Den tar bara 10 minuter men är så vacker och mysig!

Vi avslutade allt mitt i stan. Jag kanske är löjlig men jag älskar alla ljus, lampor och bling, bling som är nu!

Hur har din lördag varit?

Kram från Ingmarie

 

Ännu fler begränsningar

Så kom den där dagen jag fasade för men som jag på något vis inte trodde skulle komma. Alla kommunala bad stängs fr o m i morgon.

Personligen tycker jag det är helt galet! Vi behöver mer möjlighet till träning. Inte mindre. Man hade så enkelt kunna begränsa antal besökare och kanske t o m ha begränsade öppet-tider. I stället väljer man att stänga helt. Idioti! Den senaste tiden har jag ju dessutom nästan alltid haft egen bana och varit helt själv i dusch-rummet. Fattar verkligen inte problemet. Folk kommer inte bli friskare av det här. Tvärtom kommer detta ge stora negativa konsekvenser för folks psykiska och fysiska hälsa. Allt detta är som ett stort fruktansvärt experiment på mänskligheten! Och tro mig, jag vet vad det betyder att bli sjuk i Covid men vi måste komma ihåg att de allra, allra flesta får bara lindriga symtom och de allra, allra flesta överlever. Även IVA-vården.

Skogen är i alla fall öppen. I dag var det dessutom några timmar sol! Nästan så jag var i chock-läge för jag minns helt ärligt inte när jag såg den sist. Firade med  en bunt 2-minutersintervaller. 12 för att vara exakt. Inget hårt eller märkvärdigt men det kändes helt ok! Tror som innan att det är tack vare snabbskorna.

Sats har också fortsatt öppet. Superbra tycker jag! På mitt favvo-ställe är det gott om plats och alla rekommendationer följs extremt väl!

Alla grupptränings-pass har reducerat antal deltagare men jag lyckades få en plats till Hot yoga releasen. Så skönt!

Den här är ju tack och lov också öppen.

Det blåste inte som i går men tillräckligt för att min cykel skulle ramla i backen flera gånger…

6,4 grader i vattnet, 2 i luften och 6 min sim.

Observera änderna!

Visst är det kallt men det är värst för händer och fötter. Jag ångrar mig dock aldrig! Det här är stunder jag inte vill vara utan. Det är (bl.a) det här som gör att jag orkar med tokerierna i världen.

Hur gör du för att inte dras med i rädslan och hysterin?

Kram från Ingmarie

Skog, älgar, release och (sim)cookies

Bara några hundra meter från vår ytterdörr börjar Nacka naturreservat.. Mil efter mil med skog och triljoner (nåja) vägar och stigar att springa på. Eller gå/cykla på förstås om man hellre vill det . jag föredrar ju att kuta. Om du inte visste det redan. 😄

Under alla år jag bott här, tror det är 12 nu fastän vi bara skulle vara här ”några år’🙄, har jag aldrig sett en endaste älg i dessa skogar. Och då ska man veta att jag kutat oräkneliga timmar kors och tvärs och hit och dit där. I dag fick jag se tre stycken.

Har inte ett endaste bildbevis för dels var de snabba och dels glömde jag bort det för jag blev helt uppslukad. Så vackra de är! För mig är det helt obegripligt hur man kan döda dem. Liksom det är helt obegripligt hur man kan döda över huvud taget förresten…

Men bilder från skogen fick jag.😍

Här skulle jag vilja bo! Och vem vet… Först måste jag nog dock bli snuskigt rik.

Efter de där 135 minutrarna var det väldigt skönt med ett lugnt Hot yoga release pass. Mjumma för både kropp och knopp.

Jag avslutade dagen med att hojja ner till sjön för ett kvällssim. Så vansinnigt vackert!

Fick faktiskt lite sällskap av två andra quinnor. Förutom fåglarna vill säga.

Land från sjön sett. Pannlampor är bra till mycket!

Elina bjöd dessutom på supergoda (vegan)cookies! ❤️🙏🏻

Nu är min ”helg” slut men redan nästa vecka kommer det en ny!

Kram från Ingmarie

 

Tur man är bra på att roa sig själv

Nu när all grupp-simträning är inställd, liksom tävlingar och en himla massa annat skoj, så är det verkligen tur att man är bra på att roa sig själv och att inte vara beroende av andra för att kunna motivera sig till att träna. Faktum är att jag tycker synd om alla de som måste ha ett specifikt mål med sin träning för att få ändan ur. Jag tränar för att jag vill och det enda egentliga målet jag har är att kunna fortsätta tills jag måste lämna jordelivet.

I stället för coach Ulfs fredags-boost så körde jag egna intervaller. I ärlighetens namn blev det inte lika tufft som hans pass (det är svårt 🤪) men intervaller blev det och trött blev jag. 😁

Var även på ett Hot yoga-pass. Uppehållet har varit långt och anledningen är helt enkelt att det är först nu jag känner att jag har ett behov. Som med allting annat så tappar man det man inte håller på med och även om jag är långt från en nybörjare så är jag inte där jag brukar vara. Men det är också bra för då har jag ju lite att jobba med.

Kallsimmandet håller jag dock i. Är man beroende så är man och värre saker finns ju absolut att ha cravings för, eller hur? 😄
Av någon anledning ville inte änderna hänga på i dag men jag är glad ändå. Hur skulle jag inte kunna vara det när naturen bjöd på detta? ❤️

7,3 grader i vattnet. 8 minuters sim.😍

Påverkar de inställda träningspassen dig?

 

Kram från Ingmarie

Vem lurar jag?

Jag hade tänkt 6 x 5 minuters-intervaller men när jag började undrade jag hur i all sin dar jag skulle orka ens 4. Sen blev det ändå 8! 😀

Varför?

Tja, dels vet jag att så där försöker min hjärna alltid tänka innan (kanske för att spara på krutet?) och dels för att jag var för lat för en lång nedjogg. Nummer 6 kändes nämligen som den var ganska långt hemifrån. Kör jag intervaller får jag ju liksom vila lite emellan.🤪

Det blev faktiskt väldigt perfekt för efter den 8:nde hade jag bara ett par hundra meter till sjön och en sprada funkar alltid! Även i regn och snålblåst.😍 Sen var det bara 10 min. jogg hem.

Svårast var utan tvekan momentet att ta sig upp igen. Hala stenar är förrädiska men det blir bra balans- och rörlighets-träning!😁

Den verkligt bra rörlighetsträningen, och ffa avslappningen, fick jag dock på Hot yoga release-passet. Det är typ Yin yoga i värmesal så fatta hur skönt det är! Jag tror t o m att jag somnade lite…Jodå, det får man!🥰

Hur såsig jag än kände mig efteråt gjorde det susen för simpasset blev nästan dubbelt så långt som jag tänkt mig. Så kan det gå när energin fylls på!💪🏻

Har också hunnit fixa en hel del inför vernissaget.

Tänkte jag för en gång skull ska vara ute i god tid. Fast det är en hel del kvar att ordna med så vi får se hur det går. ..

Kram från Ingmarie

En sån dag

Vissa dagar alltså. De där dagarna man funderar på om det är skorna, luften, planeterna eller något man åt. När man undrar hur man gjorde när allt bara helt plötsligt (?) stämmer till 100%. I dag önskade jag verkligen jag hade haft ett lopp att kuta för milde himmel. Jag kände mig både odödlig och ostoppbar. Inte ens intervallerna (4 x 5 +´3 +1 min) + distansen till Galgberget fram och tillbaka ( ca 45 min) + 180 utfallssteg och x antal grodhopp i backe + gym gjorde mig trött.
Ja du fattar va!!!

En sån dag!

Men även om en del kanske tycker jag är galen så är jag inte helt dum i huvudet så jag bromsade i tid och lika bra som jag är på att pressa mig lika bra är jag på att chilla och belöna mig själv med allt möjligt bra och gott.

T.ex smarrig veganmat på Cortado tillsammans med mamma och Ulf. Jag älskar verkligen deras mat och att hänga med dessa två pärlor.

Plus ett jättehärligt varm yin yoga-pass på Yogainstitutet tillsammans med min kära vän Karin. De har nya ägare där nu men det var ändå sig likt. Dvs mysigt och super-bra!

Vi var lagom softa efteråt när vi käkade på ett av stans Espresso house (typ enda som är öppet efter kl 19…) och att kunna snacka och hänga både länge och väl så här med en vän är verkligen guld värt och garanterat en dunderåterhämtnings-kur. I morgon vankas annat skoj och kära återseenden.

Hälsningar Ingmarie

Varmt, mittemellan och kallt

Jag vet inte när det var men jag vet att det var väldigt längesedan jag körde Hot yoga sist. Typ någon gång förra året. Inte för att jag inte har velat men det har varit svårt att få plats + att det där viruset ju kom emellan. Men i dag så äntligen blev det och jösses vad välbehövligt! Både för kropp och knopp.

Det långa simpasset var inomhus i precis lagom temperatur. Nästan hela tiden i alla fall. Den där biten mellan duschrummet till bassängen är alltid lite småvidrig liksom direkt när jag hoppar i, då känns det alltid kallt, men efter 3-4 simtag känns det perfekt.

Ganska konstigt ändå. Och fascinerande!  Kroppen är verkligen en rackare på att kunna reglera temperaturen. fast ibland får den jobba extra för att greja det. I Söderbysjön var det nämligen (förstås) ännu lite svalare. Att det blåste gjorde inte varken cykelturen eller simturen där så mycket varmare. Jag fryser fortfarande, flera timmar senare, efter de där 13-14 minuterna jag var i det 12,5-gradiga vattnet. Så himla härligt! Och jag var inte ensam. Förutom änderna var det fem stycken till som var i. Inte så länge men ändå, Det verkar bli fler och fler som fattar grejen med att simma och bada året runt. Eller åtminstone i oktober. Vi får se hur mycket sällskap jag har om 2-3 månader…

Kram från Ingmarie

 

Har man inte val så skaffar man sig…

I slutet av april tackade jag ja till ett nytt jobb (på ambulansen) och i dag var min sista dag på Södersjukhuset..

Trodde jag.

När jag fick schemat för utbildningen man måste gå först visade det sig att det inte alls var så som jag fått berättat. 75% av alla dagar var långt bort, 3 dagar så långt bort som i Norrköping, vilket i praktiken skulle betyda arbetsdagar på 10-12 timmar varje dag i 4,5 veckor. (Många timmar dessutom obetalda fraktandes av SL…)

Luften gick liksom ur mig där. Visst hade det varit kul att prova jobba pre-hospitalt men jag är inte så sugen på det att jag är beredd att riskera hälsan. Det blir ju värre än krisavtalet som varit under corona-våren som inneburit 48 timmars arbetsvecka med dubbelt betalt..

Så jag har hoppat av.

I stället har jag nu att välja på att börja på akuten som helst vill jag skulle ha börjat i går, eller stanna kvar och då även få lite mer ansvar eftersom jag numera är den som varit längst på post-op och för att de gärna vill jag ska stanna kvar. Med tanke på att jag bara varit där 2,5 år så kanske du fattar personalomsättningen. Det är en tuff arbetsplats med högt tempo som sliter om man inte är ”den typen av person”. Du som följt mig vet hur trött jag har varit, hur många gånger jag fått jobba över och inte varken fått rast eller gå på toa men ändå gillar jag det. Jag gillar flödet och dynamiken. Jag trivs med kollegorna, cheferna och lokalerna. Ingen dag är den andra lik och man lär sig ständigt nya saker. Det kan låta hemskt men jag tycker om att jag väldigt sällan har samma patient två pass på raken för omsättningen är konstant. Vilket också driver upp tempot såklart. Grejen är att det är samma sak på akuten och där är det dessutom nya och annorlunda utmaningar. Mitt nuvarande jobb ”kan” jag och känner mig trygg med. Faktiskt så bra att det ofta är mig folk frågar när de behöver hjälp och jag får ofta sköta flödet när driftledaren inte är där. (Jättekul!) På akuten kommer jag dra upp medelåldern rejält för de flesta som jobbar där är väldigt unga, men å andra sidan kommer min erfarenhet och specialistutbildning troligtvis vara till nytta.

Så nu står jag här och vet inte hur jag ska välja. Tack o lov har jag några dagar på mig att fundera och känna efter. Och vela…

Det var betydligt enklare i morse för då hade jag inga val. Eller rättare sagt det var ett enkelt val. Yoga, meditation och vattenlöpning vid och i Söderbysjön.

Det är vad jag kallar en drömstart på vilken dag som helst. Även val-dagar.

Kram från Ingmarie