PT-måndag och många nya utmaningar! Så galet skoj! En timme med Rafael är bland de snabbaste timmar jag vet. De liksom bara försvinner. Bl.a gjorde jag marklyft med bara vikter på ena sidan. Inte så enkelt som det kan verka! Om du nu tror det alltså…
Och nytt Pb i den där höftlyft-mackapären!
Jag tror jag kommer ha träningsvärk i morgon. Vad tror du?
Kram från Ingmarie
Eftersom jag är en usel cyklist så är det här med cykling/spinning väldigt bra på så vis att jag i alla fall blir grymt trött av det. Så även om jag inte tycker det är det mest lattjolajbans jag kan göra en söndag (eller any day förresten) så blir jag åtminstone svettig och glad av det!
Ryggen kändes egentligen väldigt bra i dag men jag vågade liksom inte chansa och utmana ödet för mycket. Med facit i hand vet jag att det var helt rätt beslut. Vi har nämligen varit på utflykt på fina Gålö tillsammans med Inger och Joachim och jag utmanade den, ryggen alltså, lite.
Sist jag var där var i höstas tillsammans med Josefin och Ulf då vi körde swimrun. I dag blev det vandring/jogg på en av de fina stigarna. Det är makalöst vackert på Gålö och hade det inte varit så krångligt att ta sig dit utan bil så hade jag varit här mycket oftare!
Jag och Inger små-joggade emellanåt men jag kände på slutet att det inte riktigt är läge att köra några längre löpsträckor. Det gör inte ont-ont men det spänner och stramar mer än vad som är sunt och normalt. Men det går helt klart åt rätt håll!
Sen var det så himla lyxigt att Inger och Joachim hade med sig sitt utekök och bjöd på varma wraps med en massa (vego-)mums!
Medan de fixade mat så badade jag. Såklart. Inte för att jag skulle slinsa från jobb, de ville inte ha hjälp, utan dels för att det var massor av dagar sen sist och dels för att jag omöjligt skulle ha kunnat låta bli.
Så fantastiskt härligt! Enda lilla problemet är väl det där att äta efteråt med frusna fingrar och huttrande kropp men allt går om man bara tar det lugnt och fokuserar. Om det var gott? O ja! Bland det godaste på länge!
Tack livet och mina fina vänner för en härlig dag! Jag är verkligen obeskrivbart tacksam över att jag får vara med här på jorden och uppleva allt detta. Vilken grej liksom!
Kram från Ingmarie
Att inte riktigt veta vad som felar, och ffa hur länge det ska fela, är inte varken skoj eller särskilt uppiggande. Att felet sen dessutom gör förbenat ont gör ju inte det hela särskilt mycket bättre… I
dag är jag ledig så för att kunna gå utan smärta tog jag en (svag) painkiller i morse med priset att jag varit halvdurrig i huvudet och extremt sovtrött i princip hela dagen. Undra just om jag är en av de mest lättpåverkade som just nu lever på denna jord…? Jag är åtminstone inte dyr i drift när det gäller den biten!
Hur som helst så gjorde det att jag kunde traska runt lite på vår utflykt till fina Alby Friluftsgård. Jag har kutat förbi här flera gånger när jag sprungit Sörmlandsleden men aldrig verkligen stannat och kollat runt. Det är superfint med oändliga möjligheter till friluftsliv. En oas! När jag kan springa igen ska vi hit och kuta varenda spår som finns. Och bada! Just i dag fanns idet dock inte ett endaste litet hål att tränga ner sig i.
Jag var helt slut efteråt. Dvs sovtrött-slut. Så blir jag av bara en Alvedon och ännu värre efter en Diklofenak som var det jag tog i morse. Det är därför det inte funkar när jag ska jobba… Helst ville jag bara sova, sova, s-o-v-a men jag hade bokat och betalt dyra pengar för två simpass och ibland så är det bra att vara snål för tänk om jag missat detta!
Först en egen timme med kompisarna Inger och Veronica.
Sen en timme med coach Matt. Det var mitt första pass med honom och det var grymt bra! Många nya aha-upplevelser och massor av nya grejer att jobba vidare med.
Efteråt undrade jag, som så många gånger förr, hur jag ens kunde fundera på att inte åka hit och vara med. Det är ju sånt här som gör mig pigg och glad!
Kram från Ingmarie
Jag har inte kört spinning på flera år. Kan omöjligtvis minnas när det var sist. Ingenting har kunnat motivera mig till det och bara tanken har gjort mig smått både uttråkad och illamående. Men så blev det som det blev med min rygg och plötsligt kändes det som ett väldigt bra alternativ.
Men jösses vad det var jobbigt! Och svettigt. Jag körde efter eget huvud och med samma musik som på mina Indoor-running pass, dvs sån musik jag gillar och går i gång på, så det hjälpte säkerligen till för att skapa spagetti-ben.
Kul? Njae, men alternativet hade varit ännu tråkigare. Dvs att inte träna alls. Hade ex Eriksdalsbadet varit öppet hade jag till 100% hellre valt det.
Ingert ont medan jag höll på men nu efter ännu ett jobb-pass gör det ont precis hela tiden. Inte ens Ipren hjälper längre. Går det inte över måste jag nog kontakta vårdcentralen på måndag men du vet hur det är. De kommer säga vila och ät (starkare) smärtstillande…
Nåja, snön har i alla fall börjat smälta bort igen!
Kram från Ingmarie
Värsta snösmåspiksregn-ovädret har dragit in över 08a land i dag, och säkert många andra ställen också, och jag var minsann tacksam både över att jag skulle jobba och gyma inne. (Jag hade förresten inte kunnat kuta ute hur gärna jag än hade velat för benet/ryggen strejkar…)
Gyma gick dock hur bra som helst. T o m denna rumpbaksidalår-mackapär. Fast jag märkte att jag inte kört den på några veckor…
I morgon röstar jag för både snöfritt och smärtfri rygg.
Kram från Ingmarie
Kroppen kan då verkligen hitta på saker. Minns du att jag berättade om hur jag plötsligt fick så ont i vänster bröstkorg att jag nästan inte kunde andas? Det gjorde så ont att jag inte ens kunde sova!😱 Jag fattade verkligen ingenting. (Och gör förresten fortfarande inte.) Eftersom jag inte kunde sova tog jag en Ipren. Där går liksom gränsen. Eftersom jag tar det typ aldrig så somnar jag direkt! Sen försvann det onda lika snabbt som det kom!
Nu har (nästan) samma sak hänt med mitt korsben. Det kom efter Indoor Running-passet i måndags.. Helt från ingenstans. Fick nästan inte med mig högerbenet. I tisdags morse var det mycket bättre och jag sprang trail utan större problem.
När jag kom till jobbet började det igen. Samma sak att benet inte ville med och jag hade så ont att jag mådde illa. Att jag klarade av att jobba är ett mindre mirakel! När jag väl fick gå hem grät jag av smärta. Då har jag ont. Tog en halv Ipren och det var lite bättre i morse men långt från bra. Simma funkade dock finfint! Så härligt att vara i bassängen igen!
Tack och lov hade kiropraktorn tid i dag men inte ens han fattar. Ett mystiskt akut ryggskott av okänd orsak typ. Men han lossade hårda muskelspänningar och triggerpunkter med händer och nålar så förhoppningsvis går det snart över.
F.ö har jag skapat en ”konst-sida” med en del av mina tavlor. Här hittar du den.
Kram från Ingmarie
Ett (soligt) sprada-pass, ett gympass och ett (mega-svettigt) Indoor-runningpass. ( Det sista var oplanerat men det behövdes akut hjälp och jag är ju inte den som tackar nej till såna jobb.🤪) Fortsätter veckan så här blir den grym!
Fast det vet jag redan nu att den inte gör så det gäller att passa på när man kan! Eller hur?
Kram från Ingmarie
Så var sista kursdagen till ända. Känns märkligt. Och lite sorgligt. Och väldigt tomt. Hade ju sett fram emot dessa två veckor både länge och väl och nu är det över. Det har varit fantastiska veckor och jag har haft så himla kul!
Vi har målat ända in i det sista. Och jag har verkligen gjort massor. Bilen var minst sagt full när jag åkte hem.
Jag hade en del gamla tavlor som inte var färdiga. Så här blev en. Från början till slut.
Här är en annan. Inte riktigt klar men nästan.
En runda i skogen blev det också. Blåsigt som attan och den där våren verkar helt ha tagit paus.
Nu är jag alltså tillbaka i 08a land i gen och det känns helt ok. Tråkigast är väl att packa upp. Denna fick dock åka soporna nu. Ingen kan i alla fall påstå att jag inte använder mina kläder ordentligt eller att jag shoppar plagg i onödan…
Det här lilla fina paket hade förresten kommit med posten. Coolt!
Kram från Ingmarie
Det där att testa nya grejer och ”kill your darlings” som man säger inom ffa skrivandet (dvs man ”dödar”/tar bort sånt man gillar men som inte passar in just där och då) kan vara både läskigt, spännande och sjukt härligt! Och man lär sig garanterat alltid något. Om inte annat hur man inte ska göra..
I dag gjorde vi en work-shop där vi jobbade två och två. Den andra valde ut tre färger och två verktyg vi fick använda på de fyra uppsatta pappersarken. Efter sju minuter fick man välja ett eget valfritt verktyg att jobba med i tre minuter till. Den som inte målade fick sitta och studera hur den andra gjorde. Tanken var inte att det skulle bli något utan mer se rörelser och metoder hos någon annan. Vi målar ju alltid i våra egna hörnor här och vet egentligen ingenting om hur andra gör. Efteråt diskuterade vi kort om hur båda upplevt det.
Det här fick jag att leka med.
Kanske kan det verka som en banal övning men den var oerhört lärorik. Både när jag målade och när jag tittade på.
Vår lärare Jonna gjorde också. Ärligt talat så gillar jag allt hon gör. Även kladd. Kanske för att jag gillar hennes sätt att uttrycka sig på trots, eller pga, att det är helt olikt mitt.
Mina tavlor har i princip alltid mycket färg på så vis att de är färgstarka. Och de där kvinnorna verkar förfölja mig…. Undra just vad en bildanalytiker skulle komma fram till…
Att fånga en bild på bild är snudd på omöjligt har jag märkt. Jag gillar denna jätte-mycket men så här på foto-bild är den inte sig lik. Kontraster och strukturer kommer liksom inte fram.
Jag kallar henne Glamour-girl.
Så det var det ena ”vilda”. Att testa nytt och ta bort sånt man gillar för att (förhoppningsvis) få fram något annat. Jag har gjort massor av båda dessa dagar. Känner mig ruskigt modig nu!
Det andra vilda var havsviken. Wow alltså! Jag fick lägga stenar på kläderna så de inte flög bort. För i skulle jag!
Springa tröskelpass i ottan är väl kanske inte så ”wild” men det har jag också gjort. 2 x 15 min. närmare bestämt! Bra gick det också. Trots galen träningsvärk sen i går. Men jag springer ju tack och lov inte så mycket varken med axlar eller armar.
Kram från Ingmarie
