Ingen biff

Har du också gått på det där med att man blir stor av att lyfta tungt?
Jag har definitivt gjort det men sen många år tillbaka vet jag att det är en myt. Tvärtom är det ganska svårt att bli stor och biffig! Ärligt talat tror jag inte att jag ens kan blir det.

Däremot har jag lärt mig att lyfta ”heavy shit” är jätteviktigt! Särskilt när du blir äldre och särskilt som kvinna och särskilt före/under/efter klimakteriet.
100% av alla kvinnor som har förmånen att bli äldre kommer ju förr eller senare i klimakteriet men ändå är det fortfarande otroligt tabu att prata om och forskningen är minimal.😳🙄

Lyfta ”tungt” är förstås relativt men för mig är det mer än min kroppsvikt på ex marklyft och sumo squat.
Ju mer jag lyfter ju roligare blir det också!🥳🤩 Körde på Sats Slakthuset i dag för att variera mina vyer lite.😄

Solen har skinit så fint hela helgen och jag har gjort mitt bästa för att fånga så många strålar som möjligt mellan jobbpassen. I går kändes det nästan som vår!

Men vi går mot vintern. Det känns på vattentemperaturen.😀 Snart är det nog is-sim!

Och alltså, det här. Så makalöst vackert och härligt! Absolut en av de bästa sätten att finna ro och få ny energi efter tuffa (arbets)dagar.

 

Kram från Ingmarie

Gjort mig redo. Eller inte….

Sats har ganska nyligen lanserat tre nya HIIT Zone-klasser. De är HIIT Run & lift, HIIT Run & box och HIIT Circuit.
45 minuter högintensiv träning och just nu finns de vara på Sats SoFo (det krävs en helt egen sal) så trycket på att få komma med har varit och är enormt! Jag har hittills hamnat långt ner på väntelistan men skam den som ger sig! Det blev dessutom två på raken! Run & lift + Circuit. Tur man har en träningskompis som Kajsa som är lika tokig. Instruktörerna fattade nämligen inte hur det var möjligt.😀 Vi var ju lyckligt omedvetna innan på vad som väntade i denna sal..😁

Eftersom jag är trögstartad som attan och visste det skulle vara högintensiva 2 x 45 minuter så sprang jag dit. Hade jag inte gjort det hade jag antagligen inte kommit i gång förrän första passet var slut.🤪

Det var ruskigt svettigt, riktigt tufft, superskoj och väldigt varierande. Först kändes det otroligt rörigt men det blev kristallklart ganska fort. Vi sprang fortare och fortare, både på platten och i branta backar. Vi lyfte, hoppade, kastade och svingade tills inte en enda muskelcell var oanvänd. Tiden bara försvann!


Mina kläder var dyngsura av svett! Underbart!

Som de segisar vi är så körde jag och Kajsa ändå lite extra core efteråt.😀💪🏻

Fick även in lite simning några timmar senare för jag skulle ”ändå förbi” simhallen.🙄

Jag och Anders fick nämligen ett ryck och bestämde oss för att lyssna på orgelkonsert i Sankt Jacob kyrkan som ligger precis vid Kungsan. De har liknande arrangemang året runt och det är helt gratis! man kan ju gå på sånt fastän man inte tror.



Vackert och stämningsfullt men emellanåt var det lite väl högt, dramatiskt och stökigt för vår smak. Intressant det där för jag tror inte ljudnivån var mycket lägre än på vilken annan konsert som helst men jag såg inte en enda med öronproppar!

Nu känner jag mig i alla fall redo för helgjobbet. Bara hoppas träningsvärken inte blir allt för svår. haha!

Kram från Ingmarie

 

 

Den viktiga påminnelsen

Jag vet inte hur det är med dig men när allt flyter på, jag är frisk, familjen är frisk, vännerna hör av sig och man har möjlighet att träffas, jobbet är skoj, maten smakar och det liksom känns härligt att vakna varje morgon då är det lätt att jag glömmer bort mig och tar allt för givet. Lätt att tro att det alltid kommer vara så där bra.

Så är det förstås inte för livet är inte som ett rakt streck. Tack och lov får jag väl kanske säga för personligen tycker jag det skulle vara väldigt trist.😀

Förr eller senare händer något, som t ex det där blodkärlet vid min tolvfingertarm som läckte blod, och allt flytet blir bara en enda röra. Plötsligt kan man inte ens tänka tanken på att lyfta den lättaste hanteln eller springa ens 3 steg. Visst är det både fascinerande och läskigt?

Det är dock då man får en rejäl påminnelse om vad som är viktigt i ens liv och när det åter ljusnar är man verkligen tacksam över varenda litet framsteg. Att springa till jobbet med rygga är en grej. Något jag nästan tyckt varit lite tråkigt är nu som värsta bästa festen!🥳

För att inte tala om att träna styrkepass med en vän som bästa Kajsa och känna att musklerna blir alldeles darriga av trötthet för att man tagit i. 🤪 Jag trodde det skulle vara fokus ”press” på Prf strength-passet och var beredd på att få darrig överkropp men det var ”benböj” på schemat så nu är benen ännu mörare. De jobbade ju på bra i går också och i morgon kommer de få bekänna färg ännu mer.😱🤪

Något jag nog dock aldrig kommer underskatta, tycka är tråkigt eller ta för givet är mina kall-och isbad. Varje gång är både unik och speciell. I kväll var inget undantag. Jag och sjön i pannlampas sken. För mig är detta magi på hög nivå!😍

Kram från Ingmarie

Finbesök!

När bästa Anna är på (kort)besök i 08a land får man se till att passa på för att få en stund tillsammans med henne för även om vi snart blir nästan-grannar så vet man aldrig när det blir tillfälle att ses. Vårt enda problem är att välja vad vi ska hitta på. Det blir ju lätt så med två påhittiga men veliga hjärnor och allt för mycket att välja mellan.😁
Mat var dock prio ett men då blir det ju det där med att välja var och vad…🙄
Efter oräkneligt många idéer fram och tillbaka så bestämde vi att jag skulle möta upp henne vid hotellet för vidare färd till Skanstull och ett bad. Ute alltså. Något som skulle vara ett helt otänkbart förslag till Anna för ett år sedan. Men som sagt var. Börjar man så blir man snart hooked och när kall/is-badsviruset tagit sig in i kroppen blir man nog aldrig av med det! Åtminstone vet jag ingen som lyckats.😀
Och som sagt var, man ångrar aldrig ett bad! I mörker blir det dessutom extra magiskt. (Att fotona blir lite kassa får man leva med.)

Maten åt vi på “Teatern”. Jag gillar att det finns mycket att välja på men å andra sidan gör det också att beslutsångesten blir desto svårare. Haha. Falafel blir dock aldrig fel, inte i dag heller, och mitt sällskap var ju verkligen, verkligen det bästa!😍

Eftersom Annas tider var lite mer inrutade och oflexibla än mina denna dag så tränade jag före. Simmade ett ok pass men vid helt fel tid för det var precis när alla (tanter) hade vattenjympat och skulle duscha….. De är dock lite lugnare och tystare med dem än om det hade varit lika många ungar. Det gäller att se det positiva!🤪


Det var mycket folk på Sofo-gymet också men det är stort och gott om plats. Jag kände mig stark och vågade testa ännu några kilo på marklyftet och jag grejade det! 7,5 kilo över min kroppsvikt! Snart är jag uppe vid mål nummer ett som är 10 kilo. Småärtor för många men inte för mig. Jag är jättestolt och galet nöjd!🤩

Kram från Ingmarie

Hur man (nästan) står ut med rumpskav

Som du vet har jag svårt att förstå hur man kan sitta ner allt för länge. Mitt rumpskav kommer inom 15 minuter när jag måste sitta still som i en bil (bl.a därför jag föredrar tåg) så då gäller det att förbereda sig väl både fysiskt och psykiskt!

Eftersom plikten kallar behövde vi ta oss tillbaka till Stockholm och eftersom vi nu har en (bil-)Tiger så var ju färdmedlet givet. 😁

Innan avfärd rastade jag av mig i skogen. Både på platten utmed Nissan och i backarna till/på/från Galgberget. Vindstilla, lite fuktig dimma och dis, frisk luft och gudomligt vackra färger. Inte ens 48-timmarsträningsvärken (sen styrkepasset i söndags) kunde förstöra det!

När vi tog oss uppåt landet stannade vi riktigt många gånger både för att sträcka på benen, gå på toa, käka, lämna några dokument och (såklart) bada! Det är minsann inte alla som badat näck en oktober-dag vid Näsudden utanför Värnamo. Men jag har!🥳

Rumpskavet slapp jag inte men det var väldigt mycket lättare att stå ut med när turen blev så här!

Gillar du att färdas med bil?

Kram från Ingmarie

När det händer!

Det är inte ofta det händer men i dag sprang minsann jag och Anders ihop. I alla fall på samma plats och tillsammans en liten bit.

Vi tog vår nya utflyktskompis (dvs bilen som vi kallar för “Tigern”) ut till Skedalaskogen och fina Ön. Anders hade inte sprungit där innan och hur mycket jag än försökt förklara hur fint det är där så hade han nog inte fattat för han var minst sagt lyrisk. Och helt ärligt, hur förklarar man en sagoskog?

Det är också där ute fina, fina Torvsjön är. Jag älskar verkligen den sjön. Så vansinnigt vacker att det gör ont i ögonen!

Och kolla vad som hände!!!! Magin tog tydligen även tag i Anders!

Vi har även fixat en massa grejer, hängt med mamma och Ulf och kollat in vårt nya “sommarresidens”. Antagligen universums minsta residens men det blir det man tänker och vill, eller hur? I mars ska det vara inflyttningsklart så det blir väl typ lagom tills vi fått ordning på allt i Åhus. Men till nästa sommar då minsann! Då har vi två ställen att njuta av!

Vårt fönster längst upp till höger

Kram från Ingmarie

Ännu ett steg mot det nya

I går sprang jag i 08a land på morgonen. Kändes nästan löjligt lätt! Gick bara korta snuttar i några branta backar men hade nog egentligen inte “behövt”.

Sen blev det mest bara en massa rumpnötande. Fattar fortfarande inte hur folk pallar sitta ner hela dagarna! Jag känner mig helt förstörd.
Först var det en lång tågresa till Halmstad som faktiskt slutade “i tid”. Dessutom var både sällskapet och utsikten den bästa så det finns verkligen inget att klaga på!

Vi lämpade bara av väskorna på hotellet innan vi gick direkt till stan för ett första firande av oss. Vi träffades nämligen för allra första gången för 21 år (och 2 dagar) sedan. Ofattbart! Vad hände liksom? Testade ett Indiskt ställe som visade sig vara en riktig höjdare! Massor av vego att välja på! Och ännu mer rumpnötande men det var det värt!

Hjärtans-staden

I dag var vi uppe i ottan för att hinna med det vi skulle. Bl a har vi “blivit med bil” efter nästan 13 bilfria år. Känns mycket märkligt! Men den kommer behövas i vårt nya Åhus-liv. Nu har vi snöat in oss på olika parkerings-appar och alla miljarder (nåja) funktioner i bilen. Något ska man ju ha att fundera på. Haha.

Eftersom vi hämtade den väldigt nära havet så… Ja du vet..

Mycket tång på stegen!

Nej, Anders badade inte denna gången heller…

Springturen blev utmed Nissan runt mysiga Furet. Alltid lika vackert oavsett årstid.

Hann även med gymet lite senare! Jag tror faktiskt att all tid jag lagt på att lyfta mer och mer har hjälpt mig oerhört mycket både när det gäller att få allmän (styrke)kraft och att löpningen trots allt känns hyfsat lätt.

Avslutade denna dag med gudagod mat hos mamma och Ulf tillsammans med två av mina bröder med respektive och barn. Så mysigt!  Indiskt i dag med och minst lika gott som i går.

I morgon fortsätter vi vårt äventyr mot allt nytt som kommer hända framöver.

Kram från Ingmarie

Passar på

Första löprundan utan gå-paus!🥳🥳🥳

Eller nu ljög jag lite för jag gick några hundra meter i början plus upp för en av de värsta backarna. (Den är tuff även när man är i form!🤪)

Det blev även en paus när jag kom till Söderbysjön för hur skulle jag kunna låta bli att sprada när det är så här??? Det vore ju verkligen kriminellt att inte passa på!😄 För vem vet när och om det blir en nästa gång?


Kram från Ingmarie