Syskonspring

Äntligen kunde jag och lillebror Daniel synka våra livspussel för en heldags-dejt i Halmstad. Jag från Helsingborg och han från Göteborg. Helt perfekt att då börja med en två-timmars löptur via Galgberget runt hela Sperlingsholm och Furet. Galet vackert och det är alltid lite extra roligt att passera pappas gamla skola och barndomshem där även jag lekte som barn. Minns fortfarande hur jag och farmor plockade ägg i hönshuset, farfar körde oss i skrindan tillsammans med en massa betor, och hur jag badade i en järnbalja.

Gamla Sperlingsholms-skolan som numera är bostäder

 

Farmor och farfars statar-hus som de bodde i

Det bästa var att ha Daniel för sig själv och massor av tid till att snacka om allt från Trump och elbilar till träning och resor. Jag är glad jag fortfarande hänger med denne superman som både springer maror, driver x antal företag, är stark som en björn och har ett hjärta av guld.

Innan vi for till pappa, och jag senare även till Sats-jobbet, så åt vi en supergod lunch tillsammans med mamma och Ulf på mysiga Rotundan.

Nu är jag hemma igen och ännu en ny jobbhelg väntar. Det retsamma, och trista, är att det är också de enda tre dagarna på till synes evigheter som solen ska visa sig.

Kram från Ingmarie

Kära återträffar och två tips

Det är helt galet när jag tänker efter men jag minns inte ens när jag körde swimrun sist. Det är galet med tanke på hur sjukt mycket jag kört innan. Egentligen vet jag inte varför. Tror det liksom helt “dog” i samband med att vi flyttade till Åhus för det blev både svårt och krångligt att göra det där och fastän jag hade Halmstad även då så var jag av någon anledning inte sugen. Även här är det lite “krångligt” för om man vill simma i sjö så måste man ha bil.

Hade det inte varit för att jag vann en startplats till Halmstad Swimrun så hade det antagligen dröjt ännu längre innan jag fått för mig att köra igen.
Nu var jag liksom “tvungen” att prova för att se hur det var och om jag ens tyckte det fortfarande var så roligt att jag vill göra det med nummerlapp.
Benen var ju inte precis de piggaste sen i går men de kunde ha varit betydligt tröttare och fram till första simmet kändes det helt ok! När man sen kommer upp ur vattnet efter att ha simmat har jag i princip alltid blyben. För det mesta släpper det efter bara några hundra meter men ibland, särskilt om det är kallt, försvinner den där känslan aldrig. Tack och lov var det inte så i dag för då kanske jag packat ner swimrunprylarna långt ner i någon låda.

Torvsjön var betydligt varmare än Braredssjön som jag simmade i regnet i går och det kändes jättehärligt!
Jag fortsatte runt sjön och hittade på lite nya simsträckor. Själva springrundan är makalöst vacker och trots att jag snurrat runt där miljarder (nåja) gånger tröttnar jag aldrig på den! Inte sjön heller! Här hade varit perfekt med ett swimrunlopp men jag antar det är bra mycket enklare och mer publikvänligt inne i stan så som Halmstad swimrun är.

Nästan 90 minuter inklusive sju sim blev det innan jag tyckte det fick räcka. Dagen var ju liksom inte slut där..

Och ja, det var precis lika skoj som jag minns det!

Onsdagar betyder att Marina har pass på Sats och det var verkligen evigheter sen sist! Typ i februari innan Usa-resan. Dvs förskräckligt längesedan!
Började med 30 lugna minuter “Flexibility” följt av 45 megasvettiga minuter. Den som inte blir trött och svettig på Transformer-passen har helt klart inte tagit i. (Läs mesat/fuskat..)
Superskoj som alltid och träningsvärken är garanterad. Morgondagens äventyr kan bli extra intressant..

På tal om Sats så har de ett väldigt bra erbjudande just nu så passa på! Det är mitt första tips. På köpet kan du få träna med mig både i Halmstad och i Helsingborg!

Mitt andra tips är att från mitten av augusti kommer du kunna kolla på (och köpa om du vill) en del av mina tavlor på Galleri 70 i Halmstad. Där finns massor av fina grejer att kolla på så oavsett rekommenderar jag verkligen ett besök där!

Kram från Ingmarie

Svett & frys

Det var förvisso lika grått som det varit de sista dagarna/veckorna men det varken regnade eller blåste när jag begav mig ut i förmiddags. Sånt får man minsann vara glad över i dessa sk “sommartider”. haha

Det var t o m så varmt att svetten rann ner i ögonen på intervallerna! Det du! Hade nästan glömt hur det var.

12 + 10 + 8 + 6 + 4 + 2 min. Sen orkade jag bara precis jogga hem. Tur inte lyan låg längre bort…

Ibland blir jag extremt sovtrött efter att ha tränat och det är helt ok när det sker och jag är ledig. Då är det ju bara att ta en liten kort tupplur. (Älskar det by the way!) Värre när jag ska jobba. I dag hanns det med och sen for jag norrut mot Halmstad och sen österut till Simlångsdalen. Den sistnämnda är där jag spenderade min ungdom och det är en väldig massa blandade minnen jag har därifrån. Roliga, jobbiga, fina, sorgliga och en del så vilda att de inte passar ens i skrift….
Hur som helst är där bl.a en jättefin sjö som jag helt plötsligt fick en vansinnig längtan efter att simma i. Trodde jag skulle vara helt solo där men det finns ju en hel del ungar som är lika badglada som mig. Hoppas de håller i den glädjen och inte mossar ihop och blir badkrukor.

Vattnet var minst sagt svalt så jag är glad jag krånglade på mig våtdräkten men vattnet var underbart! Jag älskar att simma i sjöar! Har ingasom helst. problem med att jag inte ser botten. Tvärtom! Hamnar direkt i min bubbla och hade det inte varit för att jag nästan började hacka tänder så hade jag kanske fortfarande varit. i.

Kram från Ingmarie

Fick feeling på ena stället men inte det andra

Lustigt det där med när man får/inte får feeling. När jag hojade till gymet kände jag mig mest less på regnet och gråvädret.  Egentligen hade jag ingen jättelust att gyma heller men jag vet av många års erfarenhet att jag ändå alltid mår bättre av träning så jag körde igång. Det tog max 5 minuter sen vände det och jag förlorade helt uppfattningen om både tid och rum. Hittade på övning efter övning, svetten rann och jag hade skitskoj!

Men så plötsligt kom jag på att jag ju skulle jobba! Jämrans vad det gick fort att cykla hem, duscha och sen trampa till jobbet på rekordtid. Där var det inget flyt alls under de nästan 11 timmar jag var där. Tvärtom. En riktig skitkväll på alla sätt och vis. Hoppas verkligen nästa blir bättre…

Kram från Ingmarie

En nygammal och en ny pärla

Efter en halv sovmorgon, lång frukost och städning for vi till Bokskogen i Torup. Vi har varit här några gånger nu och detta är verkligen en oas för alla som gillar friluftsliv och vacker natur. Det finns även ett superfint utegym, ett vackert slott, två caféer, grillplatser, lekplatser och en massa olika slags spår att välja mellan.

Efter fredagens äventyr, gym i går, för lite sömn pga en konsert som höll på långt in på natten följt av ett 11-timmars jobbpass utan rast (!) så hade jag inga höga förväntningar på att benen skulle vara med mig. Inte resten av kroppen heller för den delen. Men som du vet är kroppen en konstig manick och även om jag inte studsade fram i någon racer-fart så kändes det förvånansvärt lätt och bra!
Jag valde att springa 10 km-rundan och med lite extra felspringning fick jag ihop en fin 70-minutersrunda.

Något jag absolut ska göra är att springa Skåneleden till/från eller igenom här för det är garanterat jättefina sträckor!

För att lyxa till det lite mer denna lediga söndag, den enda på lång tid, så hade vi kollat in lite olika fik i närheten som skulle kunna funka men det slutade med det som låg absolut närmast. Hög mysfaktor, gott kaffe, god macka även om den var lite för liten mig.

Bara några kilometer därifrån ligger Pudesjön. Den är väl gömd så vet du inte om att den finns så missar du den. Jag visste om den tack vare Google maps och en vinterbad-Fbsida jag är med i. Vilken pärla! Inte så stor men med fina bryggor och t o m “omklädningsrum”!

Fantastiskt härligt att simma där! Blev inte så jättelångt för jag började av någon anledning att frysa som en tok redan efter några varv. Men det var det värt! Finns ju rumpvärmare i bilen!

Kram från Ingmarie

Helsingborg – Ängelholm

En ledig fredag med fint väder. Såklart jag ville vara ute och såklart jag ville springa lite längre. Jag visste dock inte varken var eller hur långt. Inte ens när jag stack ut. Tänkte att jag bestämmer efter hand och eftersom jag inte hade någon som helst tid att passa och ett sommarkort som gör att jag reser “gratis” i hela Skåne så kände jag mig oerhört fri!

Började i Pålsjöskogen och tog mig upp mot Maria Park och sen till Laröd. Där har jag alltid tagit vänster ner mot havet men i dag valde jag höger in mot landet i stället.

Någonstans djupt in i hjärnan hade en liten idé och önskan om att korsa hela Kullahalvön fastnat och när det händer så sitter det fast hårdare än om jag använt Proxylim. Samtidigt visste jag att om jag väl tagit höger i Allerum så fanns det ingen återvändo och inte ens en buss.
Jag tog inte höger. Jag sprang faktiskt rakt fram. Av misstag. För jag ville ta höger. Jag ville prova springa hela vägen till Ångelholm. Både för att se hur det såg ut och för att testa hur mycket fötterna skulle protestera.

Så jag vände och svängde norrut.

Det var många väldigt långa rakor och mycket asfalt. Enda gruset, förutom i början, var en halv evighetslång raka utmed järnvägsspåret. I motvind…

Två gånger fick jag stanna för att fylla på vatten. Båda gångerna från snälla människor som var ute i sina trädgårdar. Man får inte vara blyg när man springer på ödsliga vägar och det samtidigt plötsligt blivit riktigt sommarvärme för en dag.

Förutom många raksträckor var det också många roliga skyltar, magiskt vackra ängar, oräkneliga kor och hästar, öde vägar, öde hus, pampiga gårdar och både racercyklister och långfärdscyklister men noll (!) andra löpare.

När jag korsade 112an mellan Tånga och Utvälinge hade fötterna protesterat av och till en bra stund men nu blev de jättearga på mig. Mitt vänsterben också. Men med “bara” 7-8 km kvar ville jag verkligen inte stanna. Det hade förresten inte hjälpt för då hade jag fått vänta till kvällen när Anders hade kunnat hämta mig. Så jag gnetade på. Sprang fel en gång men sen såg jag den! Ängelholms tågstation!

Efter 34 km nådde jag mitt mål!

Fötterna och vänsterbenet var varken gladare eller surare och helt ärligt hade jag nog kunnat lite till om jag hade velat men jag var väldigt nöjd där. Jag hade hoppats att det skulle finnas en Pressbyrå eller liknande på stationen men det var lika öde som en nedlagd bensinmack. Det bra var dock att jag behövde bara vänta 15 minuter på tåget och ytterligare 30 minuter senare hade jag både kommit fram till Helsingborg, sterssköpt en macka och satt på bussen hem.

Men i stället för att chilla i lyan resten av dagen tog jag direkt hojen ner till havet. Det är ju nedförsbacke dit och efter att ha plaskat omkring en bra stund var jag som ny igen och uppförsbacken tillbaka kändes precis som vanligt.

En mycket bra fredag och jag tror jag somnar ovaggad.

Kram från Ingmarie

 

Från noll till 1000

Lika lugnt som det var på jobbet i går lika galet var det i dag. Det fullkomligt välde in patienter och det fanns varken britsar eller stolar kvar till slut. Men jag lyckades faktiskt äta upp allt innehåll i matlådan och gå på toa en gång. Inte illa! Det blev bara en timmes övertid och i morgon är jag ledig så jag kan vila upp mig inför ett 11-timmarspass på lördag. Phju!

Innan galenskapen var jag på gymet en sväng. Skoj som alltid!

Kram från Ingmarie

Feels like summer

Jag trodde nästan jag fortfarande sov när jag stack ut på löprundan i morse. Varmt, lite sol och regnfritt! Som sommar på riktigt! Benen gnällde pga träningsvärk från hell. Eller i alla fall från intervaller och HIIT med en massa tunga vikter.

Men de piggade på sig and no wonder med allt detta vackra!

Kram från Ingmarie

En annan slags kortspel

I dag har jag minsann “spelat” det både roligaste och svettigaste kortspelet ever och det gjordes på dagens Prformance HIIT-passet på Sats Malmö City.

Vi jobbade två och två och beroende på vilka kort vi drog så fick vi göra det som korten visade.
Sjukt skoj och jag är glad jag inte fick “straffet”. Då hade jag nog hållit på fortfarande. Haha

Anledningen till att jag var i Malmö var inte enbart för detta lilla party utan även för att jag skulle till kinesiologen Thomas igen. Tack vare hans gedigna arbete med mig så blir besöken färre och glesare men det finns nog i princip alltid något man kan jobba med när det gäller en själv. I alla fall om man vill utvecklas och förbättras oavsett vad det gäller.
Hans metoder skiljer sig delvis en del från de andra kinesiologer jag varit hos men det tycker jag är både spännande och intressant. Han utför även healing och egentligen tycker jag det är en jättekonstig grej för jag begriper helt ärligt inte riktigt hur det funkar men det gör jag å andra sidan inte med varken mobiltelefoner eller fax heller fast jag accepterar ändå att de går att använda till en himla massa olika grejer.

Innan jag for söderut sprang jag en sväng och jag säger det igen, skogen alltså!

När jag kom hem cyklade jag direkt till min favvo-brygga och jösses alltså! Ljummet vatten och en absolut magiskt vacker kväll!

Kram från Ingmarie