Viktiga stunder och andra slags ränder

Lite stela ben var det allt på dagens tur men jag vet ju varför.. 🤪 Det kändes ändå helt ok och jag hann även med en ljuvlig sprada. Så vansinnigt vackert! Inte blev det sämre av att jag fick finsällskap.🥰 Detta var en av de där unika stunderna när det verkligen känns som man är ett med naturen.

 

De där stunderna är förstås alltid värdefulla men för mig är de extra viktiga nu när man var och varannan dag är inne i “covid-grottan” och får ännu mer ränder i ansiktet.. Återkommer mer om det där och vad man mest längtar efter när man väl är utsläppt.

Kram från Ingmarie

Enda fördelen

Det här att Stockholm stad har stängt alla sina simhallar (och gym) har i princip bara en enda liten fördel och det är att jag testar nya simhallar. Lättroad som jag är så är det faktiskt riktigt skoj plus att jag får se andra delar av stan.

I dag åkte jag norrut ända till Sollentuna simhall. Hyfsat smidigt och det var helt klart värt resan! Gott om plats och fräsch anläggning. (Fast väldigt kallt i omklädningsrummet!)

Hade egen bana typ halva passet men det var absolut ingen som helst trängsel någonstans. Det var det f.ö inte på Eriksdalsbadet/Forsgrenska heller innan de stängde…

Det finns säkert de som tycker jag ska skita i att simma men det tycker och vill inte jag. För att jag ska palla leva och jobba behöver jag simma. Visst, jag skulle klara mig utan det om jag var tvungen såklart, men så länge det finns alternativ kommer jag använda dem. Smartast vore om alla simhallar vore öppna förstås. Vi är ju ganska många nu som åker en massa extra kommunalt bara för att få simma så vill de minska smittspridningen på riktigt borde de verkligen tänka till…

Folk är superbra på att hålla avstånd och visa hänsyn! Samma på gymet. Faktum är att jag tycker det är så i princip överallt så inget ont bla bla bla…

Kram från Ingmarie

Första advent

Som sagt var, det är lätt att vänja sig vid lediga helger. I synnerhet såna som denna. I går var magisk på sitt vis. I dag på sitt. För fjärde året i rad ordnade Pernilla ett “Första advents tre-timmars” på Nytorps gärde. Jag har kutat det en gång för tre år sedan så visste vad som gällde. Det är ingen tävling och i år blev det ingen buffe vid varvningen heller utan alla hade sin egen lilla energi-hörna. Jag valde dock att ha allt med mig hela tiden. mycket behöver man liksom inte pilla i sig. Vatten, en nötcreme och en gel + lite glögg var vad jag hade som bränsle under de 3.15 timmar jag gnetade på. (Sprang dit och hem också därav den extra kvarten.)

Starten/varvningen/målet. Arrangören Pernilla i bakgrunden.

Värmebrasa för den som behövde men det var helt ok väder! Snöade när vi började men sen uppehåll!

Vet inte hur många varv det blev (varje varv är 1,8 km) för jag hade så trevligt sällskap hela tiden att vi babblade oss igen de där timmarna.

Hann hem, duscha och äta lite innan jag tog hojjen till Hellas för att träffa några av mina vänner från simträningen. Vi är svältfödda på att umgås! De här nedstängningarna och begränsningarna som blivit är förödande för oss människor så jag hoppas verkligen det blir kortvarigt. Jag vet många, många som mår skitdåligt av det här och som t o m blivit sjuka i själen. Det är banne mig inte klokt!

På något vis hade jag i alla fall lyckats övertala dem om att kallsim med fika skulle vara ett perfekt sätt att ses på.

Foto: Josefin G

En del var i lite längre och andra lite kortare om jag säger så men trevligt (och extremt välbehövligt) var det och vi ska snart göra om det! Änderna hakade på när vi var klara.

Foto: Josefin G

Foto: Josefin G

Nu är jag hemma igen och både advents-städet och myset är fixat.

Kram från Ingmarie

Topp-lördag med extra allt

Det här att vara ledig (en hel helg) är bra fint alltså! En sån här lördag varje vecka hade jag plättlätt kunnat vänja mig vid! Å andra sidan är det väl kanske just det faktum att de är ovanliga som gör dem så extra fantastiska.

Jag började med min vanliga morgonrutin. Yoga, meditation och frukost. Sen åkte snabbskorna på och precis som alltid så var de nära på för snabba för mig. Det betyder inte att jag sprang snabbt men det kändes snabbt och det är ju det viktigaste, eller hur?

Sen drog jag direkt in till city för att träffa lillebror Daniel som kommit hit över dagen från Göteborg. Som så många gånger förr började vi med ett träningspass.

Dels tycker vi ju båda att det är ruskigt kul och vi behöver det både fysiskt och psykiskt. Sen är ju träning spm bekant ett vansinnigt bra sätt att skapa god aptit och ska man till Ulla Winbladh på (veganskt) julbord så vill man verkligen vara hungrig! Det här alltså! Wow!

Det här var absolut magiskt! så mycket gott! Och så vackert! Det här ärt utan tvekan ett av mina absoluta favvo-ställen. Man blir liksom både härligt glad och skönt avslappnad på samma gång. Hade jag varit rikare hade jag gått hit en gång per vecka. Eller i alla fall en gång per månad.

Mina (super-atletiska) vänner Mia & Monika som jobbar där.

Det här var mitt och Anders andra besök här och jag har redan planerat in nästa. Precis som förra gången tog vi båten till Slussen efteråt. Den tar bara 10 minuter men är så vacker och mysig!

Vi avslutade allt mitt i stan. Jag kanske är löjlig men jag älskar alla ljus, lampor och bling, bling som är nu!

Hur har din lördag varit?

Kram från Ingmarie

 

När abstinensen blir för stor. Och ett hej då

Nu var det så längesedan jag simmade “på riktigt” att jag glömt när det var men eftersom jag har både träningsdagbok, blogg och sociala medier så vet jag att det är en vecka sedan. Tydligen var det alldeles för längesedan för när jag frivilligt cyklar över 2 mil för att få simma då är abstinensen s-t-o-r.

Fatta mig rätt, jag tycker cykel och cykling är jättebra, men hur mycket jag än försökt så kan jag inte riktigt gilla det. Så där så jag längtar efter det och cyklar bara för att jag vill cykla. Jag får ont på alla möjliga och omöjliga ställen, blir stel och tycker det är skittråkigt. Trots att jag haft perioder jag cyklat som en tok, jag har t o m kört några lopp, så har jag hittills aldrig fått någon riktig (endorfin-)kick. Antingen gör jag fel, har fel grejer eller så är det bara inte min grej. Däremot tycker jag den är perfekt när jag ska frakta mig och alla mina prylar kortare sträckor. med träningspackningar är nämligen ännu tråkigare. (Jo jag är lättroad men jag är också enormt lat…)

Hur som helst. Stockholm stad har ju som sagt var stängt alla sina simhallar men ex Medley i Tyresö har öppet så det var dit jag cyklade.

Det tog sin lilla tid och det gick ju inte snabbare av att det var en massa byggarbeten här och där så jag fick cykla omvägar. Men fram kom jag och simmade gjorde jag! Jämrans så härligt!

Gott om plats och väldigt fint!

Jag var tveksam till om jag ens ville bege mig ut igen efter att ha cyklat hem men när min kallsims-gen har vaknat till liv är den totalt omöjlig att få tyst på. Jag liksom bara måste i!
Så på mindre än fem minuter från det jag klev in genom dörren hade jag bytt om, gjort i ordning te och satt på hojjen igen.

Och jag ångrade mig förstås inte. Det gör jag ju aldrig! 4,3 grader i vattnet, ca 2 i luften och alldeles stilla och klart. Det syns dåligt på bilden men månen hade kommit upp och lyste så vackert! Nästa gång får jag vänta tills det blir mörkare.

Enda tråkiga i dag har varit att Puzzel har åkt hem till sig igen. Det är så vansinnigt tomt här! Trots att vi bara haft henne i två veckor så känns det som vi känt henne hela livet. Hoppas hon vill komma och hälsa på igen…

Kram från Ingmarie

Som julafton och födelsedag på samma dag

Jag hade förvisso beställt och betalat allt själv men att få en hel låda med nya fina löp-skor är alltid som julafton. Och födelsedag. Tänk så mycket skoj jag ska ha tillsammans med dem!

Samma känsla är det att gå av ett jobb-pass och veta att man har en helt ledig helg framför sig. Den första på sex veckor! Dessutom en lång-helg. Inte konstigt jag ser så löjligt glad ut!

Kutat har jag också gjort. Med träningsvärk i kubik så gårdagens lilla önskan gick minsann i uppfyllelse med råge. Så lättroad är jag.

Kram från Ingmarie

Hoppas kan man alltid

Jag hart ett litet uppehåll med PT-träningen just nu av flera anledningar. Dels är det är väldigt mycket på jobbet så jag vill/kan inte pressa mig med mer tider att passa. Och dels behöver jag spara ihop lite pengar. Det är ju liksom inte gratis… (Men absolut värt varenda öre!)

Träna bra kan jag förstås ändå. Efter dagens pass hoppas jag verkligen jag får åtminstone lite träningsvärk i morgon. Eller på fredag. På lördag ska jag skaffa mig ny oavsett.

Det var svettigt och jobbigt, som det ju oftast blir av träning, och sånt blir jag pigg och glad av!

Svetten på jobbet däremot blir jag enbart ruskigt trött av…

Kram från Ingmarie

Vackert & grått

Det finns verkligen oändligt mycket skog att upptäcka! Särskilt för mig som bor precis vid hela stora, härliga Nackareservatet. I fler timmar var jag ute (väldigt lugnt) och njöt. Jag må ogilla kallt ruskväder men det här, när det är vindstilla, lätt duggregn och vackert grått, det älskar jag!

Jag säger det igen för det tål att upprepas, men jag är otroligt tacksam jag har närheten till naturen nu när hela världen verkar ha blivit galen. Man stänger ner, begränsar och skrämmer människor mer och mer. Varför nu? Vi har inte ens hälften så många på IVA som vi hade i våras. Då kanske, kanske det hade varit befogat men nu? Jag fattar verkligen inte. Har läst och lyssnat på oändligt många olika aspekter, synpunkter och vinklingar ang detta och börjar mer och mer ifrågasätta hela grejen och börjar på riktigt oroa mig för vår demokrati. Precis som ex World Doctors alliance.
Det är något som inte stämmer och som med så mycket annat kan man alltid börja med att “follow the money”.

Det blev en liten simtur i sjön också. Tack och lov att det fanns tid för det i dag när det var så här vackert!

Det blev dessutom säsongen första iceswim för termometern visade 4,8 grader. Antagligen därför bubblorna ligger kvar på vattnet. De fryser! Mycket vackert.

Strategiskt noga placerade prylar som alltid.

Kram från Ingmarie

Två på raken!

Nu vet jag inte var du som läser bor men i 08a land har det varit sol två dagar på raken! Två! Jag är nästan i chock-tillstånd. Och absolut i ett slags lycko-rus.

Eftersom jag chillar lite just nu så har jag passat på att testa olika stigar både i går och i dag. Såsar runt och ömsom går och ömsom joggar. Väldigt kravlöst och totalt planlöst. Jätteskönt!

Men tänk att jag, trots att jag bott här i över 12 år och kutat oräkneliga timmar i dessa skogar, har  missat så många av dessa fantastiska guldklimpar. Det är inte utan att jag skäms lite men å andra sidan är det väl bättre sent än aldrig, eller hur?

Min sjö drar alltid och i dag kunde jag verkligen inte motstå den. Och varför skulle jag förresten? En sprada eller ett kallsim gör mig ju alltid extra lycklig.

På tal om att chilla. Detta måste ju ändå vara ett av de bästa sätten!

Kram från Ingmarie