Andra halvan

Minns du när jag blev lite klen  på en utbildningsdag efter käkoperationen för 2 veckor sedan och blev hemskickad? Well, nu är jag ju som vanligt igen och kunde gå den andra halvan av CBRNE-kursen. Mycket praktik, mycket lärdomar och mycket skratt för det är inte helt enkelt att ta på sig all mundering och försöka höra vad kollegorna säger bakom skyddshuva och skyddsmask. Det är såklart också mycket viktigt att kunna men jag hoppas jag aldrig behöver använda det pga någon stor katastrof. Inte små heller förstås men det händer och det är mer ”hanterbart” på så vis att då är vi tillräckligt med personal.

Före detta hann jag med ett simpass och jösses alltså! Det gick snorbra! Fick t o m höra att jag hade en ”himla fart” av mannen jag delade bana med. Men det är klart, det beror på vem man jämför med. Kanske jag såg snabb ut bara för att damerna i banan jämte inte var det. Jag bryr mig inte för han gjorde mig i alla fall väldigt glad!

Som på så många andra ställen har julstjärnor och julgranar redan kommit upp. Vet inte hur du känner men jag tycker det är bra tidigt! Kan man inte vänta åtminstone till första advent?

Märkligt nog gick gympasset också snorbra. Jag hoppas jag inte brände allt krut inför morgondagen..

Kram från Ingmarie

Fick rätt

Jag hade helt rätt om hur det skulle bli i dag från i går.. Träningsvärken gjorde sig påmind innan jag ens hade hunnit vakna. Haha!
Men alltså, jag gillar det!
Överkroppen var utan tvekan värst och jag tyckte benen kändes helt ok men där hade jag fel. Eller så var det något annat som gjorde att det var ganska slitigt att köra intervallerna i dag.

Men så är det ibland och som jag ser det har jag då två val.
1: Strunta i att köra och kanske göra något annat.
2: Köra som planerat och tänka att det är bra pannbensträning.
Jag valde (såklart) nr 2. Jag kände mig ju varken sjuk eller trött och hade inte ont någonstans. Förutom träningsvärken då men den tänder verkligen ingen varningslampa.

3 x (5-3-1)minuter i bättre fart än jag trodde och efteråt var jag allt lite extra nöjd.

Snabbt hem för att dra med Anders och cykla ner till havet. Vilt och härligt vatten. Så vilt att jag fick hålla mig i stegen för att inte dras med it och kanske hamna i Danmark. Eller Söderhavet!

Anders avstod märkligt nog men det var bra för då kunde han hålla handduken.

Att ha möjlighet att göra detta (nästan) när som helst är lycka för mig. Älskar verkligen känslan både före, under tiden och efter.

Dess raka motsats var Hot Yogan.. Underbart det också men på ett annat vis förstås. Varje gång jag är där passar jag på att ta ett kort. Så här stod det i dag.

Kram från Ingmarie

 

När man redan vet innan det har hänt

Jag kommer ha träningsvärk i morgon. Kanske t o m på onsdag.

Inte pga av varken tokjobberiet, regnochblåst-springet eller regnochblåst-cyklingen i går.

Inte heller av de där sim-kilometrarna i förmiddags.

Och absolut inte av lite måndags-vin. Helt utan anledning egentligen. Eller det är ju ledig måndag så det kan vara en anledning nog så bra efter en jobb-helg med många övertidstimmar och ett tandläkarbesök med positiva besked om att käken läker som den ska. (Hurra!)

Det jag kommer få träningsvärk av är kvällen Prf HIIT. Utan tvekan ett av de roligaste jag varit på ever och det säger en hel del för jag har ju varit på några stycken innan. (Läs oräkneliga.)

Kram från Ingmarie

 

Borta!

Redan när jag cyklade till gymet i morse hade massor av det där vita som kom i går försvunnit. Ännu mer var borta när jag cyklade till jobbet och nästan allt när jag cyklade hem nu i kväll. Dessutom hade jag medvind! Sånt blir jag minsann lite extra glad och lycklig över.

Och om du undrar så var det den vanliga röran på jobbet och gick styrketräningen gick väldans bra!

Kram från Ingmarie

 

 

Vitt

Jag började dagen med sol och barmark. Åtta Galgbergstrappor-varv (ca 700 m/varv) höll mig varm trots 5 minusgrader. De suger kan jag berätta för dig som inte vet men det är både roligt och effektivt!

Innan avfärd hemåt igen, som jag tidigarelade för att vara säker på att komma hem när de varnades för snökaos, blev det en smarrig lunch på mysiga Brooktorpsgården med vännen Karin. Jättehärligt! Ffa sällskapet men även stället som är min absoluta favvo i Halmstad just nu.

För en gång skull hade SMHI verkligen rätt som varnade för snön. Tåget rullade på fint och jag kom hela vägen hem men jag är osäker på om det hade gått lika smidigt om jag hade väntat.
Visst lyser det upp men det är halt och blött, gör allt så mycket krångligare och om några dagar kommer det att smälta och bara bli en massa slirig gegga.  Jag hoppas verkligen att de fixar till cykelbanorna tills i morgon för annars kommer det bli en extra lång väg till jobbet i helgen.

Tur i alla fall att jag fick plats på (Hot)yogan, tur jag har så nära dit och tur jag inte trillade i halkan!

Har du snö hos dig?

Kram från Ingmarie

 

Är det kallt?

Oräkneliga gånger är de gånger jag fått frågan om det inte är kallt att bada på vintern?

!!!!!!!!

Det är ungefär som att fråga om en banan är en banan.

Såklart det är kallt! Det är ju det som är grejen. Det ska vara kallt! Annars kan jag ju lika väl bada i ett badkar…

Dagens blev i Halmstad och helt ärligt fattar jag inte hur man inte vill bada när det är så här. Under 10 grader i vattnet men ändå varmare än på land.

Något som däremot inte var kallt var att springa i shorts. I årets första snö! Håller det sig till så här lite är det helt ok men jag är helst utan även om det lyser upp fint.

Gyma och yoga är absolut inte kallt. Inte mysa med gulliga Sheila och äta supergod soppa hos mamma och Ulf heller.

Gå och cykla barbent  i minusgrader var onekligen en smula svalt men med många tröjor och alla vackra ljus i Halmstad så håller man sig ändå varm. Jag är dock oerhört tacksam jag får sova inomhus. Något som inte är alla förunnat… Att utsätta sig för kyla, ellet riktig värme, är helt ofarligt för de allra, allra flesta och det gör dels att vi utmanar oss och inte fastnar i bekvämlighets-träsket och dels att vi påminns om all bekvämlighets-lyx vi faktiskt har.

Kram från Ingmarie

 

 

 

Svalt

Första snön kom här i dag och det var onekligen lite svalt att cykla hem barbent i kväll men ännu är det absolut ingen fara. Benen klarar väldigt mycket både temperatur- uthållighets- och styrkemässigt. Springa barbent går fin-fint ännu så länge och även om de hade träningsvärk de lux sen i går så pinnade de på helt ok där i skogen. Fick t o m uppleva lite solglimtar!

Jobbet innebär till 95% många steg och ibland blir de med extra tyngd. Akutväskan är som en rejäl kettlebell så jag är glad det finns hiss! Ingen risk för att frysa heller.

Kram från Ingmarie

Fart & lugn-tisdag

Oavsett hur resten av veckan blir så är jag jättetacksam för vad den hittills har gett mig. Jag tror t o m tisdagen var ännu bättre än måndagen! Trots att jag inte badat. (!!!!)

Benen var pigga, starka och glada när jag körde intervallerna i förmiddags. (6 x 5 minuter med 1 minuts vila för att vara mer exakt.)
Luften var sådär härligt frisk och det blåste absolut noll sekund-millimeter. Sånt är man extra tacksam över i november när man bor vid kusten och träden inte skyddar särskilt mycket längre.

Mitt inför-nästa-vernissage-projekt går framåt och gympasset gick superbra!

Som extra-klicken på allt hade jag och Alexandra ett Yoga-event med extra mys och mums som blev väldigt lyckat och uppskattat. Jätteskoj!

Kram från Ingmarie