Miljöbalans

Björn skrev ett inlägg om det här med att försöka vara så miljövänlig som möjligt och precis som han äger vi ingen bil (bra) men gör oftast någon långflygning (mindre bra-typ jättekasst för miljön) inkl hyrbil (bu på dig Nilsson) varje år. Vet inte om de där två ändå kompenserar varandra så jag försöker även bidra med det lilla jag kan alla andra av årets dagar. Allt räknas tänker jag och alla kan verkligen bidra för att rädda vår jord. Och bör! Det brinner i knutarna! På riktigt!

Sopsorterar gör väl förhoppningsvis varenda människa nu för tiden? Liksom nyttjar e-faktura/autogiro och pappersreklams-fritt så mycket det är möjligt, undviker palmolja eller andra ”regnskogsskövlande” och giftiga produkter samt köper övervägande eko. Att kött är en miljöbov vet väl också de flesta. Där kan jag nog säga att jag får MVG direkt efter över 35 år med vegoliv. Alltid något. 😀 Om jag inte cyklar, går eller springer åker jag SL eller tåg. I dag blev det mycket sånt så tur jag gillar det!

Springa och yoga är nog också hyfsat miljövänligt. I synnerhet när man som jag använder sina prylar tills de mer eller mindre rasar ihop…

Men å andra sidan nyttjar jag t.ex simbassänger, gym, mobiltelefon(er) och dator(er) flitigt och inget av det där är väl direkt miljövänligt. Så hur jag än vänder och vrider på det så har jag rumpan bak och får fortsätta jobba på att upprätthålla min miljöbalans.

Har du några bra miljösnälla tips att dela med dig av kanske?

Kram från Ingmarie

Alla rätt (trots ett ”fel”)

Jag har så himla många smarta och bra idéer att jag borde få pris. I alla fall är de smarta som just idéer. I verkligheten vet i sjuttsingen alltid.

I går kväll tänkte jag nämligen att tidig morgoncykling skulle bli hur bra som helst. Väderprognosen visade sol, frukosten skulle smaka extra gott, jag skulle bara behöva släpa med mig grejer till kvällens Yin yoga under jobbdagen och jag skulle få ett uppfriskande utepass.

Men jag ”glömde” kolla temperaturen. Och vinden. Rackarns vad kallt det var! Is på vattenpölarna och en vind som gjorde hela turen totalt osvettigt trots att jag trampade på som en dåre. Trodde både näsa, fingrar och tår skulle trilla av. Men de gjorde de förstås inte…

egentligen blev det ju precis som jag tänkt. Dessutom var det magiskt vackert!

Och vem bryr sig egentligen om lite stelfrusenhet när man sen väl sitter varm o go och dricker sitt morgonkaffe?

Kram från Ingmarie

Det är inte hur man har det…

… utan hur man tar det.

Ja det sägs ju så.

Jag var hos tandläkaren för drygt 1,5 v sedan på en sån där årlig kontroll. Inga fel alls och jag var jublande lycklig. Såklart. För även om jag har jordens bästa tandis så ogillar jag verkligen att gå dit…

Men så i slutet på förra veckan kände jag någon slags galet smärtsam ilning i en kindtand och den har kommit flera gånger under helgen när jag haft något kallt eller varmt i munnen. Ytterst oskönt och även om tanden f.ö inte gjorde ont så tänkte jag att det var bäst att kolla upp det så fort som möjligt. Vilket med facit i hand visade sig vara helt rätt.

Om jag nu fattat det hela hyfsat rätt så har jag någon väldigt ovanlig åkomma där roten på något udda och märkligt vis förgör sig själv. Man vet inte varför det blir så, det är som sagt var väldigt ovanligt, men det krävs en omfattande rotfyllning med extra allt av en specialist för att fixa till det hela. Gör man inte det kan det bli riktigt, riktigt illa.😱

Du kan ju bara ana vad det kommer kosta…

Det är superbra att hjälp finns men det är sura pengar. Begriper verkligen inte varför det inte är samma högkostnadsskydd som inom ”vanliga” sjukvården?

Särskilt när man egentligen inte ens har något val…

Först blev jag jättedeppig. Och lite rädd. Det finns nämligen ingen garanti att det ens blir bra efter alla besök och tusenlappar.

Men sen sansade jag mig. I alla fall tillfälligt. Jag får ju utgå från att det blir bra och ffa påminde jag mig om att det inte är något dödligt. Egentligen klen tröst men alternativet är trots allt ännu sämre. Oroa sig i onödan är slöseri. Har förresten tillräckligt med gråa hår redan.😜

Det ”bra”, förutom att jag inte kommer dö av eländet, är att detta inte är mitt ”fel”. Jag hade verkligen inte kunnat förebygga hur mycket jag än borstat och dragit tandtråd. (Vilket jag förstås redan gör.)

Det är heller ingen fara att träna. Jag får köra precis hur mycket och hårt jag vill för det handlar absolut inte om någon infektion. (Där höll jag nära på att pussa tandläkaren.)

Fick på köpet en lång uppfriskande (läs blöt och kall) cykeltur dit och hem. Kom nämligen på att det skulle ta minst lika lång tid med SL. 😳

Och det var ju fint med dagsljus för rackarns vad det mörknar fort redan nu! Lite mysigt på sätt och vis det också. Försöker inbilla mig det i alla fall.

Kram från Ingmarie

Turligt x flera

Och där kom hösten! Himla tur jag inte är en av de som”måste” ha hatt, paraply, högklackat eller kjol för då hade det varit kämpigt värre i dag när det blåst och regnat från precis alla håll och kanter. Jodå, underifrån också.

Så det var ju även en himla tur att min yoga-klass var inomhus och att jag tog mig upp i ottan, när det fortfarande bara var lite höst, för ett cykelpass. Måste ju behålla min solskenscyklist-image. Och inte bli för blötskrynklig…

Kram från Ingmarie

Antifreezing-plan

Det verkar som om Finland tänker bjuda oss på halvvinter till helgen så här gäller det att ha en antifreezing-strategi av rang!

Och för att veta om det funkar så var jag ju tvungen att testa min plan. Det duger liksom inte att tro när det gäller sånt. Kuta i kyla är oftast inga problem ens för mig (inom rimliga gränser förstås) men det är ju det där att vi ska i 12-14 gradigt vatten 11 gånger för att simma som liksom ställer till det. Fast det är ju också det som gör att det är så vansinnigt skoj! Men hur mycket jag än vevar så har jag extremt svårt för att hålla mig varm och 3670 m. sim är trots allt 3670 m. swim. Minst. Få simmar ju spikrakt i OW.😜

Så min plan, som jag alltså testade i dag, består av uppifrån och ner: Neoprenpannband + vanlig simmössa alt. även neoprenmössa. Och öronproppar förstås. Heatseeker+ en lite värmande väst med fickor.

Ett par värmebrallor som jag hittade långt in i garderoben och som påpassligt nog är exakt lika långa som våtdräktens ben.

Långa Gococo-strumpor + ett par vristlånga inkl skenbensskydd och sen våtdräkten över alltihop. Vantarna tar jag med mig om och i fall att.

Nu är ju vattnet här fortfarande hela 15-16 grader, och det var runt 17 i luften, så det blev ju inte helt rätt men jag frös inte! Däremot kände jag mig som en Michelin-gubbe som vaggade fram. Fast hellre det för börjar jag frysa kan jag inte ens vagga fram. Då vinglar jag mest. I bästa fall ska jag kanske tillägga. I värsta fall stelnar jag till på stället och kommer inte ett steg varken framåt, bakåt eller åt sidan. Om det här funkar nästa helg återstår att se.

Mitt i mitt 2-timmars pass fick jag en stunds sällskap av bästa Fredrik. Härligt värre och gjorde det hela extra roligt!

Fem härliga simningar blev det i Söderbysjön och Källtorpssjön. Så himla lyxigt att ha allt detta inpå husknuten!

Liksom Eriksdalsbadet även om det är lite längre bort. Det lustiga är att jag frös mer där när jag vattenlöpte än när jag simmade i sjöarna. Å andra sidan är där en gudaskön bastu så det jämnade ju ut sig.

Och kolla vad naturen bjöd på under min cykeltur hem! Magi!

Jag har ännu en antifreezing-strategi. Något som faktiskt vem som helst kan ha nytta av! Men mer om den i morgon.

Kram från Ingmarie

Mini-traingcamp

Man behöver minsann inte åka långt bort för att ha lite trainingcamp. Det funkar alldeles utmärkt att börja utanför sin egen dörr. Åtminstone för mig. Antingen en weekend eller så här mitt i veckan om man har turen vara ledig som jag varit i dag. För ledighet är nästan ett måste. Särskilt om man vill få till en powernap mitt i allt. Och det vill man för det är ju en del av hela grejen.

Planen var till så sent som i går kväll att jag skulle köra Swimrun med Annelie och fransmannen JC men de fick förhinder så jag tänkte om. Var helt enkelt inte så sugen på att simma solo. I stället blev det Hammarbybacken . Dels för att det var väldans längesen sist och dels för att jag garanterat kommer ha nytta av det om en och en halv vecka.

Körde typ samma som förra gången. Sex varv á 2.4 km och 2 backar upp och ner. Dvs totalt 12 backar upp och ner. Sträckan får du räkna ut själv.😄

Jag är ingen “krigare” men jag gillar att tänka och agera som om jag vore det. Annars hade jag nog aldrig ens börjat på det här backprojektet för det är inte precis något myspass. Totalt med dit- och hemlöp på kuperade spår så blev det 2.5 timmars svettigt jobb.

Jag är ganska mör efter sånt där. Det är då den där powernapen är så himla skön! Efter dusch och mat vill säga. Och på tal om mat så var detta mitt bränsle på passet.

Bra grejer det där! Dessutom är de extremt noga granskade och finns med på en av få säkra Anti-doping listor.

Eftersom det inte blev Swimrun, och därmed ingen simning, så tog jag hojjen till Eriksdalsbadet. Är det mini-traingcamp så är det. Då fuskar man inte med SL.😉

Fördel ledig dag, förutom att man är just ledig, är att man kan undvika den där tokrusningen som blir när alla som slutat jobbet ska i. Hann precis bli klar! Bra gick det också! Otroligt så mycket skoj man kan ha i en liten 25-metersbana.

Sen var det ju den där påsen jag inte fick med hem i går från Trispot. Cyklade dit efter simningen för att hämta den men det blev ingen påse. Det blev en hel bag!

Men så där blir det ju alltid när jag går in i den affären. Finns nämligen ingen bättre och roligare butik för sportnördar i detta land.

Detta är vad som låg i förresten. 😄 OW-våtdräkt, goggles och väst med fickor för t.ex gels att ha innanför våtdräkten vid ffa Swimrun.

Sista ansträngande aktiviteten denna dag blev att cykla hem. Halvvägs över den där backen…

Ruskigt bra dag tycker jag! I morgon blir det lugnare men därmed inte sagt att det blir lugnt.

Kram från Ingmarie

Heroes!

Det finns väldigt många olika slags hjältar och hjältinnor men när det gäller sport så är det vissa jag hyllar, ärar och beundrar lite mer än alla andra. Antagligen för att jag ganska enkelt kan sätta mig in i deras prestationer.

Ta tex “riktiga” ultralöpare. Dvs de som springer (mycket) över 5 mil. I helgen gick UTMB. 17 mil och 10 000 höjdmeter i Alperna. Helt sanslöst! Går det ens att fatta hur långt det är på platten?😳

Sen har vi alla de som lyckats bli en Ironman resp. en Ironwoman. Som simmat 3.86 km, cyklat 180.2 km och sen direkt kutat 42.195 km. Respekt! Ärligt talat begriper jag inte ens hur man klarar av träningen.,,

Men de allra, allra största hjältarna och hjältinnorna, i min värld, är de som genomför ÖtillÖ. I synnerhet som den var i dag. Höstrusk med vindar som gjorde att havets vågor blev höga som små hus. Tror du mig inte så kolla filmer och bilder från t.ex hemsidan och FB. Helt sanslöst!

Ändå lyckades Daniel Hansson och Jesper Svensson ta sig i mål på en ny rekordtid! 7.58.06. Daniel är f.ö den ende som klarat att ta sig sub 8 timmar två gånger. Tänk dig bara. Om du kan. 75 km från Sandhamn till Utö varav 10 km simmandes och resten springandes. I regn , över hala klippor, i havets höga vågor, på sliriga stigar, branta backar både upp och ner, i absolut obanad terräng samt upp och ner i havet 22 gånger.

På något vis är det både fattbart och ofattbart. Fattbart för det går ju uppenbarligen. Ofattbart för det är en helt makalös prestation!

Min mesrunda i skogen är ju typ ingenting i jämförelse men bättre än inget.😀

Kameran lämnade jag hemma, den hade ändå inte klarat regnet, så det får bli en liten solskensbild från andra tider. De är ju också en slags heroes som kan växa sig så ståtligt höga på bara vatten och solljus.💕

Så berätta, vilka är dina sporthjältar och sporthjältinnor? Kram från Ingmarie

Snabbspolning

Vad tog det? 1,5 minut? Sen var Halmstadlivet borta och jag tillbaka i 08a lands vardag och rutiner. Nog sjuttsingen är vi människor sjukt anpassningsbara…

Men det känns ändå helt ok för hur det än är så finns det ju många fördelar även här.

Som en fantastiskt härlig lunchtur med sommarkänsla. Gissa om jag hade velat ligga både i och jämte denna vackra sjö..

I 08a land kan man även få till ett (nöjes)jobbmöte med bästa, bästa Camilla.

Hon som är världens absolut bästa naprapat. Min kropp har förresten även fått all pepp och hjälp som finns på denna bänk av just henne i dag. Och nej, det var inte så vilt som det ser ut att ha varit. 😜

Däremot ska jag vägra dras med i 08a stressen så länge jag bara kan.

Kram från Ingmarie

Hoppfull

Här sitter jag igen. Going south. Hem till fina Halmstad.

Ska bli så himla härligt! Särskilt nu när ryggen verkar ha blivit lite gladare. Tog en lugn, skön cykeltur i morse och kände i princip ingenting! Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas det vänt! Igen…

Var även hos bästa Camilla ännu en gång men i dag räckte det med en timme. Eller räckte förresten Tiden var slut helt enkelt men jag hade lätt kunnat ligga kvar en timme till. För trots att det emellanåt är ganska oskönt (alla som blivit tryckta på ömma triggerpunkter vet vad jag menar) så känner jag verkligen att allt hon gör med händer, laser och den där andra makkapären gör gott-gott för mig. (Och nej, jag är inte sponsrad.)


Så nu känner jag mig extra hoppfull och glad. Jag har ju nytt race-försök redan om två veckor och det vore ju väldans trevligt om jag fick vara med där.😄

Kram från Ingmarie

Ett slags 4-athlon

Ännu en natt med nio timmars god nattsömn för jag vet inte vilket dygn i rad. Vissa dagar har jag dessutom tagit en (akut) powernap. Har helt enkelt inte kunnat hålla mig vaken. Helt makalöst!
Men lika mycket som sömnbrist bryter ner kroppen lika mycket bygger bra sömn upp kroppen så jag ser det enbart som bra.
Och jag tror det börjar vända åt rätt håll nu för i dag har jag lyckats hålla mig vaken hela dagen och inte ens haft en dipp trots mycket fys-aktiviteter. Dessutom har ryggen hållit sig riktigt lugn.

En dryg timmes löpning som kändes typ 150 gånger bättre än i går. Hurra!!!!

Lika lång poolrun med bästa Lisa. Att hänga med henne är alltid rätt och fördel taskigt väder är att vattnet är varmare än land och det är massor av plats.

I Hellas blev det ca 1400 m sim med min nyfunna vän Inger. Hon jag "hittade" på FB och körde Swimrun med för några veckor sedan. Vilken pärla hon är! Och så härligt det var!

Mellan allt detta har jag klämt in några mils transportcykling med. Så ännu är jag nog inte redo för skroten.😜

Kram från Ingmarie