Stillat den värsta längtan

Vem hade kunnat tro att det jag allra, allra mest längtade efter under veckan i The Big Apple inte var varken svenskt kaffe, skogsvägar och tystnad (eller jo det gjorde jag allt så där ljög jag!), knäckebröd, min egen säng, jobbet, Sats eller ens en hot yoga-sal. Nej det har varit att få simma!

Sure, där finns bassänger men antingen är de statliga och kräver års-medlemskap, är privata och svindyra och/eller så kan man leta förgäves.

Så det nästan första efter att ha packat upp och sovit två timmar (aldrig mer och aldrig efter kl 15 för då är jag och min sömn körd) och ätit lite så drog jag till Eriksdalsbadet för både vattenlöpning och sim. Underbart! Det var inte ens trångt!

Såklart det var segt. Resan hem var allt utom smidig med plötslig avbokning av taxin som skulle hämta oss, flyg-förseningar och extra sunkiga flyg. Så vi har konstaterat att det aldrig mer blir KLM eller Delta….

Att vara i vatten är hur som helst absolut bästa sättet för kropp och knopp att så enkelt och skonsamt som möjligt återhämta sig från långflyg, jetlag och nattjobb om du frågar mig. Jag har ju varit med om allt det där x antal gånger och testat oräkneliga varianter. Helt klart hjälper det till att våren är här i dag och även om det ser ut att bli några bakslag så är den på g! Bara vetskapen om att det är så hjälper då mig massor.

Kram från Ingmarie

Bakvänt

Vårsolen är här i 08a land i dag igen och även om vindarna emellanåt varit isande kalla så hjälper den då mitt välbefinnande massor åt det positiva hållet.

Ändå har jag varit mer inne än ute i dag. Frivilligt!😱

Dels har jag härjat här inne.

Hade både klass och körde eget. Sen drog jag direkt till Eriksdalsbadet.. Där “måste” man liksom vara inne om man inte vill torrsimma ute vill säga. Och det vill jag inte.

I dag var det betydligt mer plats mot i går i alla banor och bassänger. Lyxigt värre!

Har även varit hos bästa Kiropraktor-Micke för lite fix innan NY-resan i morgon. Han fixade även till ett par specialgjorda flip-flops till mig!

Tror dock de får stanna hemma för varmt kommer det inte att bli…

Kram från Ingmarie

Och en typiskt bra söndag!

Kanske var det alla plusgraderna som plötsligt kom som skapade förändringen hos mig. Eller alla vattenpölar och geggan på grusvägarna och den lilla, lilla remsa av mjukt underlag utmed cykelbanorna som fanns då och då. Det var i alla fall inte sommartiden och den missade (sov)timmen eller partierna av ismodd som gjorde det.😱 Ska aldrig mer lita på någon som säger att en runda är “lättsprungen”. Borde ha lärt mig att jag inte har riktigt samma preferenser som många andra när det gäller just det ordet.🤪

Vad det än var och är så har den ialla fall varit med mig hela, hela dagen.

Livslusten och livsglädjen!

Det går inte att förklara hur fantastiskt det är att få känna den igen! Jag är ganska säker på att det beror på att allt det hårda och kalla där ute håller på att tina upp och smälta bort. Då gör min kropp och själ liksom samma sak. 🙏🏻Om bara det där iseländet kan försvinna också så att jag kan Sprada igen så blir det ännu bättre! Nu är det omöjligt om man inte råkar ha med sig både ishacka, borrmaskin och en isbrytare…🙄

Löpformen verkar jag dock ha glömt där borta Down Under någonstans …🙄 Orken finns där men den där spänsten och kicken i kroppen är helt borta. Men jag övar tålamod för såklart den kommer tillbaka! Frågan är inte om utan när. Så har det åtminstone varit hittills i mitt liv. Inget varar för evigt. Inte varken bra eller dålig form heller.

En annan grej jag är säker på hjälpt mig få tillbaka livslusten är en särskild meditation jag återupptagit. Hade glömt den men så plötsligt kom jag ihåg den när jag som mest behövde den. Coolt!

Och yin yogan. Vilken fantastisk gåva det är till oss människoknytt!🙏🏻❤

Tur har jag också denna söndag. När jag kom till Eriksdalsbadet vid 18, en tid som normalt sett brukar vara lugn, var det knökfullt precis överallt. Varenda bana var bokad av föreningar utom en ynka i 50- resp. 25-meters banorna, plus några rundsimsbanor. Tänkte faktiskt för första gången ever skita i det när en man från en av de bokade banorna vinkar dit mig och säger att jag får köra jämte honom. Alltså det kallar jag god karma! Tack!

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie

En bra fredag!

Packa springryggan med simgrejer är lättare sagt än gjort om man vill ha med sig alla leksaker. Då gäller det att prioritera rätt. Stor handduk är ju t.ex ruskigt överreklamerat.🤪

Bästa simsällskapet denna fredag också! Vi är verkligen vansinnigt bra på att fredagsfys-mysa.😍

Allra bäst blir fredagsfys-myset när jag kan avrunda dagen med Hot Mojo.

Särskilt när det är Tonny som instruerar.🙏🏻 Inte enbart för att han är så himla bra utan även för att det ofta blir lite extrahäng i den goa värmen.❤️

Jag tokgillar verkligen den releasen som är nu! Synd bara att den tar slut om en vecka. 😳 Men kanske nästa blir minst lika bra. 😄

Kram från Ingmarie

Kulmys-dag

Gå upp i snorottan är inte min grej. Inte i “normala” fall när jag är som vanligt och absolut inte nu när jag är som jag är med dystertankar och sovbekymmer. Men denna veckan innehåller en massa utbildning på jobbet så jag härdar ut och försöker göra det bästa av situationen. De “bra'” dagarna är dessutom fler och fler så hoppet om att det hela snart vänder hålls vid liv.❤️

Testade att transportlöpa i morse och det funkade förvånansvärt bra! I lusfart tar det ca 40 min dörr till dörr + korridorvandringar, dusch och ombyte. Vill jag förlänga så är det plättlätt!

Tisdag innebär ju även simträning med favvo-gänget. Inte vet jag hur han gör men Coach Ulf verkar ha ett ofantligt lager av (knepiga) övningar, tips och knep för att göra oss alla till bättre simmare.

Vi körde en massa teknikövningar med fenor och jag var typ jättesämst men å andra sidan har jag ju då även störst utvecklingspotential. 🤪 Intervallerna gick desto bättre.

En timme försvinner innan jag tycker jag ens doppat tårna dessa tisdagar och jag gillar liksom hela själva proceduren runt om med buss och tub dit, babbel före, babbel efter, bastu och sen mys i min Dryrobe när jag åker hemåt sent på kvällen.

Har du någon sån här kulmys-dag?

Kram från Ingmarie

Stunder av lycka

Min fantastiska mamma delade i går en flera år gammal artikel men som (tyvärr) alltid kommer att vara aktuell. Inte bara för mig utan för alla oss som någon gång verkligen, verkligen tröttnat på livet. Den är tung som blyfylld gråsten, och jag grät mig igenom den, men den gav mig både en påminnelse och förnyat hopp. Detta kommer att passera. Och jag kommer känna livsglädje igen. Jag vet ju det egentligen. Men det där rackarns hålet gör ju inte enbart att man blir trött på livet. Man blir osmart. Det logiska tänkandet verkar ha gått och lagt sig någonstans väldigt långt bort.🙄 På något vis blir det också extra dumt och liksom ännu mer skämmigt just för att jag ju normalt sett har alla “redskap” som jag dessutom gärna vill alla ska använda. Jag mediterar, yogar, tränar, sover och gör alla andra “rätt”. Men jag är som sagt var bara en simpel människa med allt vad det innebär. Samtidigt är jag ganska säker på att allt hade varit ännu mycket värre utan alla mina “knep”.

Hur som helst så jobbar jag nu stenhårt på att hitta glädjestunder varje dag. För nu vill jag hitta min livsglädje igen. På riktigt. Den finns ju där! Någonstans…

Jag fick några meter då och då på mjuk grusväg när jag sprang i dag och kände mig glad! Det spritte liksom lite i kroppen och stegen gjorde inte ont just den lilla stunden.

Men Sprada lär få vänta… Isen är fortfarande toktjock!

En lunch på ett av mina favvohak här i 08a land med dessa tre finingar gjorde mig ännu gladare. Länge! Och ruskigt mätt.🤪

Det var kanske delvis därför simningen gick så bra. Fast jag tror det mest beror på att jag fick sällskap av två fantastiska glädjespridare.

Att jag är tacksam över dagen och över att ha dessa människor i mitt liv behöver jag nog inte skriva… 🙏🏻💕

Kram från Ingmarie

Klenisen blir coachad

Enda gången jag känner att “åh vad skönt att komma ut” just nu, du vet så där på riktigt skönt med en känsla ända från själen, är som i dag efter ett Hot yoga pass plus en halvtimme i bastun. Det är minsann inte lätt att vara en klenis…

Det är hur som helst en himla tur att de båda finns och att det finns gott om dem. Annars hade jag väl aldrig tinat. Åtminstone inte innan juni. I bästa fall. Man kan ju inte vara riktigt säker ens då.😳

Varm och glad ända in i själen blir jag i alla fall alltid av att träna med Team Snabbare och Coach Ulf. Så mycket att jag tog en extra lektion i dag. Fast det var inte enbart för att bli glad. Jag behöver verkligen coachningen för även om jag “kan” simma nu så finns det massor att utveckla. Simning är skitsvårt om du frågar mig, det finns liksom alltid mer att lära sig och finslipa på, och jag får verkligen jobba stenhårt för minsta lilla framsteg. Men med Ulfs superba hjälp vet jag att det kommer hända grejer. Hjärnan fattar exakt hur det ska vara och se ut . Nu ska bara resten av kroppen också begripa.🤪 Öva, öva, öva!

Kram från Ingmarie

Nödlösningar

Jag vet att man inte kan göra något åt vädret men som det är nu påverkar det allt till det sämre.

Egentligen vill jag ju vara ute och göra mina aktiviteter. Jag t.o.m behöver det! Syret, ljuset, ljuden och friheten. Men när det snöregnar på tvären, ligger förrädiska isfläckar på marken och isen är tjock får jag välja inomhus. Det är ändå bättre än ingen träning alls. Löpband är inte superskoj men det är tur att de och innegym finns. Viss halkrisk finns dock, för jag svettas som i en bastu, men jag slipper i alla fall alla lager kläder, modd och att frysa.

Simbassäng inne är guld särskilt sådana här dagar. Där finns ju även (oftast) bastu! Och bara det här att träffa Team Snabbare-gänget gör att mina just nu väldigt få livsandar vaknar till liv en smula. Eller nej, snarare lika många smulor som i ett helt bageri!!!

Coach Ulf är outstanding och axeln klarade hela passet! Inkl. intervaller!

Nu hoppas jag denna glad-känsla håller i sig ett tag. 🙏🏻

Kram från Ingmarie

.

Glädjetankning pågår!

Här gäller det att fylla på med gladgrejer för att hålla både hjärtat och kroppen varm. Och om det är något jag är bra på så är det just det!

Även om jag innerligt ogillar snö och kyla så vill jag springa en sväng. Alternativet, att inte springa, är nämligen ofantligt mycket sämre. Tungt och trögt och ryggen var inte glad någonstans.

Men jag blev ändå väldigt mycket gladare och ingen kan väl påstå att jag är färglös.

Mat är viktigt. Och den ska vara både näringsrik, vego och god såklart. Sån som man alltid får på The plant. Dessutom är det ju väldigt lyxigt att slippa både laga maten och diska efter sig.

För att inte tala om hur lyxigt det är att ha finsällskap av Kenth. Mycket roliga planer på g i hans skalle. Sådana som liksom smittar av sig.😀

Sen har vi ju simningen. Är så himla tacksam att axeln kan och vill igen. Det är en smula stappligt fortfarande men jag har hopp om att det vänder snart. 30 minuter har jag kommit upp i utan att den gnäller. Den är liksom mer trött då och vill inte riktigt mer. Lika tacksam är jag över att bästa Carola ville och kunde hänga med mig. 🙏🏻💕

Kommer du ihåg att jag i går berättade att jag satt jämte en amerikan på planet mellan Singapore och Stockholm och att vi babblade hela tiden? Utom de timmar vi synk-sov. Jag är så sjukt imponerad och inspirerad av denne man! Han heter Sam förresten. Hans livsstory är otroligt fascinerande. Faktiskt helt makalös! Efter en svår livshändelse för flera år sedan bestämde han sig för att sluta jobba, sälja alla sina prylar, leva sitt liv fullt ut och bara resa runt. Han har bl.a levt med munkar i Australien och varit på platser jag aldrig hört talas om och upplevt saker som är få förunnat. Däremot har han aldrig varit i Europa, förrän nu då, och på söndag åker han till Jokkmokk för att åka hundsläde och bo i tält i 10 dagar. Hur coolt är inte det?  Och hur coolt är det inte att vi fortsatte babblandet om allt och inget i ännu fler timmar och jag vet nu att det kommer bli ännu fler. Tacksamhet över att ha fått träffa denne människa är inte ens ett tillräckligt ord.

Och här hemma har jag ju min Super-hero!

Kram från Ingmarie

Tillbaka till vad det nu kan kallas och ska bli

Jag är i grunden en positiv människa men att komma från +30 till -14… Jag är skeptisk.I alla fall är det jäkligt svårt för mig att se vad som skulle vara bra med detta..

Jag gillar det inte. Inte någonstans. Men nu är det som det är och det är bara att acceptera och gilla läget. Jag är tacksam för allt jag fått vara med om. Det är inte det. Men jag liksom dör en smula inuti av kylan och nej, jag tycker inte snö är vackert. För mig är det bara kallt, hårt och ovänligt. Dessutom tycker jag det är besvärligt med alla kläder.I grunden är jag nämligen en lat rackare.  Livet är betydligt mycket enklare med bara klänning och flip flops. T.o.m betydligt enklare.

Tack och och lov har jag ju mina knep och rutiner som funkar för att jag ska ta mig igenom även såna här “lyxproblem” utan att åter falla ner i det där hemska svarta hålet. För ja, så illa blir det om jag inte bryter en negativ tankespiral i tid. Depression är osynligt men inte desto mindre plågsamt. Har man någon gång varit där så gör man (nästan) vad som helst för att slippa det.

Meditation är ett “knep”. Hur det än är så är det ju i hjärnan det mesta startar så det gäller liksom att träna den så att den tänker “rätt”. Helst varje dag. For ever and ever and ever and ever.

Ett besök på Eriksdalsbadet med vattenlöpning, simning och bastu (vilken fantastisk uppfinning det är!) är en annan idiotsäker grej. Funkar alltid!

Påskliljor är heller aldrig fel. A-l-d-r-g!

Sen hade jag sån himla tur att hamna jämte en helt ofattbart intressant och trevlig amerikan på flyget mellan Singapore och Stockholm inklusive den där tekniska mellanlandningen i Moskva igen. (Den mellan Perth och Singapore innehöll mest tårar och snor. Så pass mycket att flygvärden blev lite orolig…)  Eller om det kanske var ödet för jag lyckades “uppgradera” mig bara ett par minuter innan boarding. Aldrig har en långflygning känts så kort! Vi babblade konstant om allt mellan kloster och vegoliv till resor, döden och bästa kaffet. Förutom de 5-6 timmar vi lyckades sova. (Något som heller i princip aldrig händer.) He made my day!

Nu tar jag en dag i taget. Redan om tre veckor väntar två nya resor. En kort och en lång. Jag ska även börja nytt jobb, börja en målarkurs och jag ska simcoachas. Och snart blir det säkert vår igen även om det känns en smula overkligt just nu…

 

Kram från Ingmarie