Det kommer säkert att bli bra dagar men just nu känns det väldigt, väldigt märkligt, konstigt och liksom avigt att vara tillbaka i 08a land. Om det inte vore för att jag var “tvungen” att åka hit (en nödvändig röntgen som ska göras) så hade jag inte åkt över huvudtaget. Som det kan bli!
Tågresan gick i alla fall väldans smidigt men desto längre norrut desto mer snö. Säkerligen en anledning till att jag helst vill hem igen.
När jag sprang i morse var det nämligen (fortsatt) härlig barmark och en magisk himmel! Åhus och havet alltså!
Fatta mig rätt. Det är samtidigt skoj att vara här och jag är mest tacksam att jag inte känner att “oj, vad jag saknat detta”. Det vore ju faktiskt en smula jobbigt…
Det enda jag saknat är Sats och några av mina vänner. Som t ex Lisa. Att hänga med henne, och då dessutom på Sats, kan ju inte göra mig annat är lycklig!
Kram från Ingmarie