En slags omstart

Inte visste jag att det var sånt här nu! Vilka stackars djur kan inte få känna sig lugna ens nu precis innan nyår?

Grinden in till skjutfältet där skylten stod var dock öppen vilket = man får vara där så jag fortsatte min löptur in på området. Jag är så naiv att jag tror jägare kan se skillnad på mig och en älg/kanin/rådjur/fasan eller vad det nu är de så gärna vill döda… (Ja, jag har mycket svårt att fatta tjusningen med jakt och dödande.)

Tack och lov såg jag bara en enda jägare men däremot många som var ute och gick både med och utan sina fyrbenta vänner. (Dvs hundar.) Antingen hade jag tur eller så var det inbillning men det kändes som jag hade medvind minst 85% av passet och minst lika mycket sol. Underbart!

Helt ärligt tycker jag att jag var värd det där. Dels för att kroppen var ganska seg och dels för att knoppen är så full av elände från jobbet att den behöver lite extra pepp just nu. Detta hjälpte massor!

När jag ätit, slöat och målat en stund tog jag mig ännu en gång till havet.

Det var (som vanligt) bara jag där. Pannlampan är guld att ha för annars hade det blivit en smula knepigare både att hitta och veta vad jag egentligen håller på med. Haha!

Vattnet var stilla, kallt, mörkt och oslagbart härligt. Dessa stunder är min absolut bästa återställare för hela kroppen och knoppen. Som en slags omstart av hela systemet. Det går liksom inte att tänka på något annat än här och nu och att andas. Eller hålla andan när jag doppar huvudet.

Kram från Ingmarie

Solsken & månsken

Förutom att vi har tomtar som hejar så finns det även ett spår med påhejande skyltar. Dvs det finns massor av pepp och egentligen inga som helst ursäkter för att inte att sig ut!

I dag var det dessutom strålande sol och vindstilla. Det borde ha varit knökfullt med folk ute men det var absolut trängselfritt. Jag hoppas det var för att jag var ute på “fel tid” och inte för att människor satt inne. Inte för att jag vet vad fel tid skulle vara men den finns kanske…?

Jag kan lite mer förstå att det var trängselfritt på bryggan i kväll men ändå inte för det var absolut bedårande vackert.

Några minusgrader i luften och några plus i vattnet. Helt tyst och absolut vindstilla. Jag dog minsann lyckodöden där och då.

Kram från Ingmarie

God Jul!

Hoppas du haft och har en fin julafton.

Min blev som så många andra “firad” på jobbet… Men för första gången ever fick jag mat som jag ville ha! En vegansk landgång. WOW liksom!

Kvällen blev också förvånansvärt lugn. Jag kunde äta i lugn och ro, kolla några minuter på Kalle och dricka kaffe. Det enda jobbiga på hela kvällen var att jag fick springa (nåja) på larm med “den röda ryggan”. (Dvs akut-ryggsäcken.) Den väger några kilo om jag säger så… Det var dock inget allvarligt så allt slutade väl.

Vi började redan kl 12.30 i dag men jag hann med en lugn morgon, en lugn löptur och en härlig sprada!

Och lite mys på kvällen med julklappar och spel.

Hur har du haft det?

Kram från Ingmarie

Sällskaps-sim och månskensbad

Lite besviken var jag allt över att inte ha en hejdundrande träningsvärk från i går. Maskade jag? Eller fuskade på något vis fastän jag inte varken fattade eller tyckte det för min trötthet var absolut äkta.

Men lite kändes det ändå på simpasset. Musklerna var inte helt återhämtade och intervallerna sved ovanligt mycket men jag hade fantastiskt bra sällskap av Eeva så det gick ändå jättebra. Simma med sällskap är typ triljoner gånger roligare än att simma solo för jo, simning är en social sport.

Hemresan gick otroligt smidigt. Fina vägar, lugn rytm och få bilar. Det var betydligt kämpigare att handla men jag hade planerat den bästa belöningen. Nu har nämligen bryggan fixats efter stormen så halva är öppen igen. Lägg till månsken och nästan vindstilla och jag tyckte jag fått årets julklapp i förskott!

I morgon är det julafton och jag är så laddad och förberedd som jag kan inför att jobba och mysa.

Firar du jul och i så fall hur?

Kram från Ingmarie

Ny storm

Jag har tappat räkningen på alla stormar som dragit förbi senaste tiden och glömmer namnen lika snabbt som de passerar. Denna gången heter den visst Pia. Funderar en hel del på vem som kommer på namnen och hur man liksom bestämmer det? Är det baserat på personer de som bestämmer inte gillar? Ett lotteri bland alla som har namnsdag? (Då kommer ingen. någonsin uppkallas efter mig!) Eller är det ett datorprogram som bestämmer?

Hur som helst så har det varit friskt i dag om jag säger så men inte värre än många andra gånger då det inte har varnats men kanske dct blir ännu värre sen?

Badviruset har varit väldigt tjatigt de senaste dagarna och jag lyder ju det så väldigt gärna! Vi kan väl säga som så att det var gott om plats vid badstegen och att jag var tacksam att jag hade den att håla mig i.

Det som har varit mest besvärligt i dag var att cykla till och från jobbet på Sats men ändå inte värre än många gånger innan. Jag hoppas verkligen att hon inte kommer hit med sin fulla kraft. Nu är jag i alla fall hemma i lyan igen och myser under en filt. Det är en (vardags)lyx som är allt för lätt att ta för given så jag påminner mig varje dag.

Kram från Ingmarie

Tomtelöp och annat skoj

Jag har läst om Tomtelöpet på Annas blogg typ 100 gånger (nästan i alla fall) men pga avstånd, jobb och logistik har jag aldrig lyckats vara med på detta som verkat vara årets happening.

Tills nu!

Jag ska ärligt erkänna att jag var lite orolig för att jag inte skulle hänga med. Med åren har jag nämligen lärt mig att det där med “lugn fart”. På något inlägg stod det att vi skulle springa 18-20 km inkl. stopp för dans, dricka och foto på 2 timmar. På något annat stod det att det skulle ta 3,5. Nu vet jag att det var någonstans mittemellan och att jag inte alls behövde vara nervös.

Anna kom och mötte upp mig så vi kutade de ca 4 km till starten tillsammans. Den snabb-inhandlade ej testade tomtedräkten visade sig vara en glidig och allt för stor historia men med en hårsnodd och lite smarta knutar löste det sig riktigt bra!

Jag har sprungit med tomteluva oräkneliga gångetr men då under själva julen och med max en till. Nu var vi några fler…

Kanske är det just tomtar som ger mig energi? Det verkade ju så i fredags. Inte en enda gång kändes det jobbigt eller segt. Att springa tillsammans så här är verkligen både superskoj och supersocialt. Dessutom var just detta event ett perfekt sätt att göra sightseeing i Malmö på! Vi började med löpning längs hela fina Ribban och jag tänkte i mitt stilla sinne att stackars den som hade tänkt köra fart i motsats riktning mot oss. Sen var det in på Centralen, genom stan, dans runt x antal granar, sång (eller vad man nu ska kalla det), genom flera köpcentra och upp och ner för Malmös (enda?) backar.

Ungefär halvvägs var vi vid Stadion där det bjöds på godsaker.

Man kunde hoppa på och av längs vägen precis hur man kände men jag tror det flesta sprang hela varvet. Svårt att veta hur långt det egentligen blev för Gps:en funkar ju en smula dåligt i köpcentra och under mark men jag tippar på 23 km. Det kändes dock som max 13. Så galet skoj och jag längtar redan till nästa år!

När man är i Malmö måste man ju även testa någon av deras badbryggor. Här har man fattat grejen! Jag var inte ensam om att vilja i. Dessutom jättebra vindskydd så kläderna inte blåser i väg och en säker stege. Fler ställen borde ta efter dem!

Malmöbesöket avslutades med guda-god mat hemma hos Anna, Fredrik, Bertil och Ove. Svårslaget!

Kram från Ingmarie

En liten Skåneturné

En stor fördel med Skåne, förutom att det är så otroligt fint och för att det mestadels är barmark, är att allt är så nära. På en halvtimme kommer man många mil bort och på 1,5 ännu fler. I 08 a land kan man behöva tillbringa timmar bara för att ta sig några mil tvärsöver stan! Helt galet när man tänker efter…

I dag började vi hemma i Åhus. Jag hann dessutom gå till gymet för ett pass.

Strax efter lunch var vi i Helsingborg för att kolla på en lya (ja vi kollar fortfarande) och jag passade på att ta ett dopp. Så ljuvligt! Anders var åskådare. Han har ju liksom märkligt nog inte fattat grejen med det här. Efter att ha sett mig lyrisk så många gånger så borde han ju faktiskt verkligen begripa vid det här laget, eller hur?

Ännu lite senare var vi incheckade på hotell i Malmö och redo för dejt och mat med bästa Anna och Fredrik. De har stenkoll på Malmös matutbud och hade valt att vi skulle gå till Manto. En helvegansk restaurang några stenkast från hotellet.

Tack och lov hade Fredrik bokat för det var fullbokat hela kvällen enl skylten. Jag förstår numera varför…

Stället är jättemysigt och personalen verkligen både trevlig och service-minded. Det svåraste var att välja från menyn.

Vi valde till slut kimchi, sookju namu, korean tofu burger, kado och munto. Mamma Mia så gott! Och vackert! Kommer du till Malmö bara måste du testa detta ställe!

Vårt sällskap var det allra bästa och ännu bättre är det att vi ses redan i morgon igen men då blir det på ett helt annat sätt.

Kram från Ingmarie

 

 

Ledig onsdag

Som jag längtat efter denna (lediga) onsdag! Dels för att då visste jag att jag verkligen var ledig från alla plikter och studier och dels för att den enda tiden jag hade att passa var till crosstraining-passet. Såna dagar är perfekta tycker jag! På något underligt vis är det också på de som jag hinner göra en massa utan att känna en uns av stress. Visst är det ändå märkligt? Eller inte. En terapeut jag en gång gick hos konstaterade och sa mer än en gång att jag hade “klock-allergi” och jag kan bara hålla med. Ju mindre tider jag har att passa ju bättre mår jag och ju effektivare blir jag.

För att skoja till allt lite extra mycket körde jag snabbdistans-passet på fina Äspet. Det är lite mer backar där så jag skyller på dem för att det inte blev så mycket med det där “snabbt”.

Crosstraining-passet var superskoj! Det var tydligen väldigt längesedan jag var på denna instruktörens pass för hon var plötsligt höggravid! Hoppas verkligen jag kan få till fler innan hon försvinner för passen är alltid väldigt skoj!

Eftersom jag vet att jag inte kommer kunna bada på några dagar så passade jag på i dag också. Visst är det kallt i vattnet men det är vinden som är kallast och ffa besvärligast. Det blir ju liksom lite extra utmanande om kläderna blåser i väg…

Har även hunnit handla, göra matlådor, haft siesta, köpt en liten, liten, PYTTEliten jul-en och målat.

Hade bra gärna haft en sån här dag till men den var bättre än ingen och den var absolut både välförtjänt och behövd!

Kram från Ingmarie

Tenta

Jag har verkligen varit sjukt nervös över TNCC-utbildningen och exeminationerna. Boken är tegelstenstung och tjockare än bibeln, förtestet var ruskigt knepigt och det är typ en miljard grejer att hålla reda på och stegen måste göras i rätt ordning.

Sedan 1986 har TNCC utgjort en standardiserad handlingsplan för omvårdnad av patienter som utsatts för skador. Trauma, orsakade av mekanismer som t.ex. trafikskadehändelser, självmord, mord och förgiftningar, fortsätter att vara den ledande dödsorsaken bland barn och vuxna under 45 år. Denna statistik bekräftar behovet av en vetenskapligt baserad kunskap som är specifikt fokuserad på akutsjuksköterskans insats i traumateamet. Med ett systematiskt och standardiserat arbetssätt minskas såväl mortalitet som morbiditet efter traumahändelser.

Detta är alltså ett arbetssätt och en metod som används i hela världen och hur galet det än kan verka så tycker jag det är jätteskoj! Man vet aldrig riktigt vad som väntar eller kommer att hända, man måste vara metodisk samtidigt som man är flexibel och kan tänka om. Vi har drillats med föreläsningar och praktiska övningar, frågesport och diskussioner. Otroligt roligt och lärorikt så jag tänkte att oavsett hur slut-testerna skulle gå så skulle jag ha lärt mig en massa.
Jag fick börja med det praktiska provet och sen det teoretiska. Att göra ett praktiskt prov när någon står och kollar precis allt man gör och tänker högt om är en utmaning i sig. Allt det där tog några timmar och sen fick vi vänta en stund på resultaten. Nervöst var bara förnamnet! Vi var alla dessutom bra trötta och hade tomma skallar…

Jag klarade mig! Riktigt bra t o m! Jag är så himla, himla glad!

Hur trött jag än var när jag kom hem så fick jag från någonstans ändå energi till att gyma.

Belöningen blev ett härligt bad i lampornas sken.

Kram från Ingmarie

Andra advent

Trots att det var jobb i går hann jag med både att städa, cykla och julpynta lite! Det är så himla konstigt men de sista åren har jag börjat att mer och mer gilla den här pysseldelen. Förr var det liksom mer ett “måste” men nu tycker jag det är superskoj!

Cyklingen var med Glenn och några av hans nya (?) kompisar. RPM nr 99. – superskoj! Önskar bara att det fanns längre än 45 minuter så jag slapp trampa så mycket själv. hehe

I dag har jag varit ledig och vi har njutit av en del av allt det Åhus har att erbjuda.

Som t ex Skåneleden runt hela byn. Jag har inte sprungit den sen i i början av augusti så det var verkligen dax igen!

Bitvis blåsigt som attan men det var nästan 100% barmark! Vilken lycka! (Förlåt alla snö- och vinterälskare.)

Efter lite fika begav vi oss in till byn och julmarknaden. Förra året frös vi för det var kallt. I år för att det regnade på tgvären. Men det var ändå väldigt mysigt och fint med massor av folk!

Regnkallt eller inte, ett adventsdopp är ändå alltid rätt! Nu är äntligen “bastu-bryggan” klar och en av stegarna på plats igen. Hurra!!!!

Enda mörka molnen denna dag är att alla bilder inte gick att ladda upp och att den tillfälliga fyllningen i tanden som håller på att fixas har lossnat vilket kommer ställa till det när jag måste vara på jobbet kl 7.30 till långt efter tandis har stängt både måndag och tisdag… Men det löser sig säkert på något vis.

Hoppas du också har haft en fin andra advent!

Kram från Ingmarie