De första 2023

Jag älskar att springa från A till B. Det blir liksom ett öäventyr även om jag vet vart jag ska/ hur det ser ut. I dag visste jag hur halva vägen var men resten var outforskat. Anders parkerade vid Fårabäck och jag sprang först dit och sen en runda i skogen där. Jag kan konstatera att “vår” skog är en guldklimp i jämförelse, att det är skönt med medvind när det blåser så man nästan lyfter, att det kan vara lika varmt första januari som på midsommar, att kusten kan vara smärtsamt vacker, att tuffa intervaller + tung styrka ger trötta ben och att tallksog skyddar extremt mycket mot vinden.

En ovanlig syn men den sista dryga kilometern till bilen höll vi faktiskt sällskap!

Naturligtvis ville jag bada också så här på årets första dag och jag råkar vara ledig. Ofattbart nog hittade vi en vik på Landön där det var lä! Kolla färgerna! Nästan så man tror det är på låtsas men det är det inte.

Vårt hem börjar också ta mer och mer form. När vi fått (betalat) Halmstad-lyan och får bort det som ska dit kommer allt bli ännu bättre!

Hur började du ditt 2023?

Kram från Ingmarie

SL 6 och havsgupp

Om man startar från vårt hus, tar hela Skåneledens SL 6 runt Åhus så får man 19 ljuva kilometrar. Det går att vandra men jag föredrar ju som du vet att springa. Den går på stigar, asfalt och lite, lite sand. Man passerar djup tallskog, ängar, golfbanan, nybyggda hus, gamla hus, en miljon (nåja) grindar, öppna fält, hagar, kullerstensgator i byn, havet och dess små hytter. Några få korta snuttar är “tråkiga” (vid en stor väg t ex) men 98% är rena vackerhetsruset. Även när det blåser motvind.

Den är mest platt men några små gupp har den och jag fick t o m uppleva lite sol trots att SMHI sa regn hela dagen. (Älskar när de har fel på det hållet!) Mina nya skor skötte sig förresten perfekt! Vilken skillnad mot de andra blankslitna. Fullkomligt studsade fram!

I dag var det tre dagar sen jag badade sist så min bad-tarm skrek på mig. Då är det bara att lyda. Härligt som alltid. Guppade runt i vågorna en bra stund innan jag kände mig nöjd. Nu hoppas jag att jag är tillräckligt laddad för bra sömn och ett sånt där (hemskt) dagpass igen i morgon.

Kram från Ingmarie

God Jul!

Sen många år tillbaka firar vi helt stressfritt och gör bara sånt vi vill och känner för. (Utom möjligtvis städningen. haha)

Jag valde tröskelintervaller på fina skjutfältet. Där är riktigt goa rakor kan jag berätta! Och djupsand vid havet. 4 x 10 minuter. 90 sek. vila. Med tometemössa såklart så det var svettigt om skallen men lite svalt om ansiktet.

Anders var också där men valde lite annat.

Jag fortsatte till gymet och himmel så mycket folk det var där! Aldrig sett så många. jag som trodde jag skulle vara i princip solo där. Haha! Det var dock före Kalle så det förklarar väl en del.

Mellan glögg-drickande, Kalle-tittande, sällskaps-spelande, filmtittande, champagneskålande och ätande så har jag förstås julbadat med. Ingen jul utan bad för mig!
Anders var med så jag vågade ta stegen längst ut på bryggan. Dels för att jag inte visste om stegen var ok (det var den) och dels för att det blir tokdjupt direkt där. Kunde ju blivit lite jobbigt om stegen pajade och jag var tvungen att försöka simma i land… Nu vet jag hur det funkar, hur det ser ut och vilken strategi jag ska ha om något går tok. (Fast jag är såklart alltid försiktig.)

God Jul önskar jag dig! Hoppas den hittills varit precis som du velat och önskat!

Kram från Ingmarie

 

 

Hur man dödar ett par (veteran)ben

Många timmars sömn, ledig dag, vindstilla, plusgrader och nya skor. Då blir det inte lätt att vara ben på mig.

4 x (5-3-1) minut med 1 minuts vila. Från tröskelfart till snudd på max. Jag blev jättetrött!

Efter att ha skrivit klart det jag skulle (en artikel alltså) drog jag till gymet. Ett av de Instakonto jag följer hade en riktigt skojiga kombo-övning jag ville testa och sen gav det ena andra och jag hittade på en massa egna. T.ex benböj + hopp och utfall + enbenshopp upp på bänk. Min fantasi är det åtminstone inget fel på!

Bara hoppas benen inte helt har tröttnat och totalstrejkar för mig i morgon…

Fast jag tror de är glada igen för jag belönade dem med ett bedårande vackert skymningsbad. Jag tror förresten att just de, skymningsbaden alltså, är de allra bästa. I alla fall när det är som i dag. Lugnt, stilla och knäpptyst.

Kram från Ingmarie

Frysansikte

Att jag är en sommarmänniska vet du nog vid det här laget. I min värld kan det liksom aldrig bli för mycket av varken värme eller sol. Jag har egentligen inga problem med kyla heller när det kommer till att träna i den, till en viss gräns förstås, men jag har inga problem med att ex köra intervaller så länge det är över – 10. Som i dag. Vi hade 7-8 minus men jag var intervallsugen så då blev det så. Visst hade jag kunnat köra inne på band men det var jag inte sugen på för solen sken som värsta strålkastaren och sånt vill åtminstone jag passa på att njuta av!

6 x 5 minuter med 1 min ståvila + upp och nedjogg. Ingen risk för överhettning i alla fall och frysansiktet var ett faktum. Tog ett tag innan det tinade upp och jag blev pratbar igen efteråt.. M a o ett bra och effektivt sätt att få mig att vara tyst ett tag. Haha.

Lika kallt var det på kvällen. Solen må ha varit stark men den försvinner rasande fort så när det där vinterbads-viruset bitit sig fast och det är mörkt får man helt enkelt ta pannlampan till hjälp. Funkar toppen! Minusgrader i luften betyder också att det är varmare i vattnet men också en isig stege. Ner går ju an om man halkar men  hur mycket jag än gillar vattnet så vill jag ju helst komma upp ur det när is-badviruset är nöjt. Anders avstod märkligt nog hela äventyret…

Enda svettiga denna dag var gymbesöket. Försökte få Anders att köra samma som mig men det gick så där bra. Det är inte helt enkelt att få (vissa) gamla hundar att ta ny väg har jag märkt. Själv är jag ju lite tvärtom när det gäller gym. Provar gärna nya grejer och hoppas få uppleva träningsvärk på ställen jag inte visste fanns.

Kram från Ingmarie

 

Härliga bad

Nu är väl simning i simhall kanske inte precis “bad” men det är i alla fall en vattenaktivitet, eller hur?
Bassängen i Badriket var lika härlig som de andra gångerna och jag börjar fundera på vad som lurar runt hörnet för inte kan det väl fortsätta vara så här lugnt och bra? Eller?

Jag tackar och tar emot så länge det varar i alla fall!

Andra badet var dock verkligen ett bad. Med några simtag. Helt ärligt tror jag inte ett Lucia-bad kan bli mycket vackrare och mer magiskt än så här! Alltså jag dog lyckodöden flera gånger! Gissa om jag är fortsatt kär i Åhus?

Varmare i vattnet än på land för där var det – 4 grader. Syns på näsan att det var friskt. Haha!

Kram från Ingmarie

När det är enkelt även med trötta ben

Det var nog inte ens en tiondels lika mycket studs och energi i mina ben som i går men det är helt förståeligt och helt ok! Jag står ut med trötta ben när jag vet varför.🤪

Rundan jag sprang gjorde dessutom att jag (nästan) helt glömde bort det för Mamma Mia så fint! Tog bl a ”andra sidan” av Skåneleden som går runt hela Åhus och sen vidare antingen västerut eller norrut. Man springer genom djupa tallskogar, över öppna fält, förbi och runt hela golfbanan och utmed hamnen. Så fint och roligt att springa att de där dryga två timmarna jag höll på bara försvann!

När det är så här vackert och ytterst lite vind gäller det ju också att passa på att göra detta.👌💕

Kram från Ingmarie

 

Livsfarliga stigar

Det här att testa nya löpvägar kan verkligen vara livsfarligt!

I alla fall när de är fina, vackra, roliga och tillsynes oändliga så det gäller att inte ha någon tid att passa .. En timmes planerad löpning blir lätt både en och en halv och två timmar. Men jag klagar inte! Tvärtom! Springer med ett leende på läpparna och känner mig mest bara barnsligt lycklig. Jag fattar att detta också kommer bli vardag men det kommer dröja ett tag med tanke på hur mycket det finns att upptäcka.

Lika barnsligt glad blir jag av mina kall/is-bad. Den långa bryggan har flera stegar och det var perfekt för att ta sig ner i havet. Två gånger bara för att det var så obeskrivbart härligt!

Det var nästan vindstilla så min lilla testund efteråt blev extra både lång och mysig.

Kram från Ingmarie

Åhus trailrun, upptäckter och advent

När jag låg  (blodtom) på sjukan för några månader sedan kunde jag egentligen inte ens drömma om att det skulle gå men jag klarade det med råge!
17 km på Åhus trailrun.. 🥳🥳🥳

Anders valde 6 km och klarade det med bravur! Men han fick frysa mer eftersom han var tvungen att vänta på mig… :-O

Det här var ett av de roligaste, finaste, tuffaste, kallaste och mest välorganiserade lopp jag sprungit!
(Och jag har ju sprungit en del.🤪)
Över 300 höjdmeter ( Skåne är INTE platt om någon nu tror det), djup sand, varierande trails, mossa, havsvatten och ännu mer sand.
🥳🥳🥳

Jag frös duktigt mycket före loppet. Var inte ens badsugen! Hade nog inte vågat ändå med tanke på hur vågorna och vinden var…


Dessutom träffade jag Pernilla som jag inte sett på minst fyra  år. Ändå kändes det som i går.🤩❣️

Du vet väl förresten att när man kutat lopp får man äta både oduschad och med medaljen runt halsen. 🤪 Det är redan andra gången vi är på detta pizza-haket, de har nämligen supergoda falafel-tallrikar, så då kanske vi kan kalla oss för stammisar där nu?

Jag börjar för övrigt tro att jag hamnat i varje löpares drömland. Hittills är det bättre än jag ens kunnat fantisera om! I dag upptäckte jag t ex att Skåneleden går nästan runt husknuten och att den avknoppar sig till en massa andra lika fina stigar. Jag har verkligen mycket att upptäcka här! 🥳

Havet här har jag badat i innan men då var det stekhett. I dag var det inte riktigt så… Isande vindar, lätt regn, någon ynka plusgrad i luften och mörkt men som sagt var, när jag drabbas av badviruset stoppar inget mig!

Vi har även varit på Åhus julmarknad. Helt otroligt mycket folk! Varenda bybo plus gäster måste ha varit där. Superfint, mysigt och oväntat stort. Faktiskt en av de största jag varit på!

Kram från Ingmarie

Lite tårar

I dag var jag sista gången på mitt SoFo-gym. Passet gick galet bra och jag började fundera på om de hittat på något med benpressen för det gick så vansinnigt lätt att jag fick lasta på gång på gång för att bli nöjd. Maskinen var precis som den alltid har varit så det var helt enkelt bara jag som blivit starkare. Som det kan bli trots att man är 56+ år!

På en timme hinner jag köra igenom hela kroppen och enda “problemet” är väl att tiden går så himla fort!

Mest var det bara roligt och lustfyllt men när jag skulle säga hej då brast det. Tårarna rann och jag kände mig oerhört ledsen. Jag älskar detta ställe, svårt att förklara för det är något som sitter i väggarna, och jag kommer sakna det vansinnigt mycket. Det kan verka helt galet och väldigt konstigt men så är det. Samtidigt så är jag tacksam för alla år här, alla bra pass, alla Pb och alla människor jag mött. Såklart jag kommer träna där igen men det dröjer och det blir ju inte “mitt vardags-gym”. Bara hoppas det blir bra i Åhus.

Samma sorgsna känsla blev det i kväll. Söderbysjön är min oas här. Sommar som vinter. Mitt sista riktiga isbad blev i alla fall väldigt vackert. Trots duggregn och mörker. Eller kanske just därför.

Nackareservatet är såklart också något jag kommer sakna men konstigt nog känns det inte lika sorgligt. Antagligen för att jag vet att det finns så otroligt mycket fina ställen i Skåne att springa på! Och för att det ser ut som det gör här nu… Ytterst begränsat om du vill ha barmark utan asfalt och vass sten. Det finns dock några snöfria grusvägar där man kan få ihop runt en mil utan slir, så det är där jag snurrar runt.

Fatta mig nu rätt. Jag vill flytta och ser verkligen fram emot det, men det kan ändå kännas sorgligt att lämna. Som jag skrivit innan så är det nog mest bra för det betyder dels att man haft det bra och dels att man inte “flyr” utan lämnar för att prova något annat. Blir det inte bra så vet vi och slipper dö nyfikna.

Sista natten i Bagis väntar och den blir på en madrass. Haha. Sängarna är slängda och nya kommer (förhoppningsvis) finnas i nya lyan på torsdag.

Kram från Ingmarie