Happy life

Boulder dag 1

Hotellet vi bor på nu tillhör inte precis den lyxigare varianten om jag säger så men de har ett gym som saknar all liknelse!

Från början har det varit någon slags bar/nattklubb som man sen förvandlat till ett gigantiskt gym plus att det finns en stor gruppträningssal som ligger precis vid frukostmatsalen. (En frukost som f.ö kan få vem som helst att gråta. Tur jag hade egen gröt med mig…)

Hur som helst, gymet var det. Det må vara placerat på en märklig plats men faktum är att det är riktigt coolt! Och bra!

Och ännu coolare var det att det fanns en Powerplate! Det är flera år sen sist och det beror helt och hållet på att det inte finns några i närheten att träna på i 08a land. I love it! Du som följt mig ett tag vet ju att jag även jobbat som PP-instruktör. Jag gick bananas direkt så nu kommer jag väl inte kunna röra mig normalt i morgon…🤪

Lägg till ett ganska tufft trailpass i Chautauqua park med många höjdmeter, på höghöjd, så anar du kanske vad som ev väntar i morgon. Boulder är ju känt som ett löpar-mekka oavsett årstid ffa för att det finns trails i princip överallt och de funkar alltid att kuta på. Även i snö! Det är så här jag gillar vinter-traillöpning! Jag kan hålla på tills jag ruttnar!

Jag höll såklart inte på så länge att det ens fanns en minirisk för att jag skulle ruttna. Jag blev ju hungrig! Vi åt en vansinnigt god lunch på vegohaket Leaf. Så där god så Anders till slut fick be mig sluta att mmmmmmm:a.

Plus finkaffe från fin coffee-stället som vi surplade i oss när vi strosade runt. (Anders drack dock hot chocolate om man ska vara petig.) Boulder är precis lika mysigt som jag minns det. Trots att det är vinter.

Och just det ja! Jag har besökt stället där mina favvoskor alla kategorier utvecklas. Jättekul! Och ja jag köpte ett par. Special edition så jag ska låta dem glänsa på gymet så de håller sig fina extra länge.😍

Och förresten, vem vet? Kanske det inte händer någonting med kroppen tills i morgon. Jag mår nämligen väldigt, väldigt bra på höghöjd så länge den är under 2200 m. (Över 3000 är jag däremot helrökt!)

Kram från Ingmarie

On the road again

Har du hört talas om Red rocks amphitheatre? Det hade inte jag för någon månad sedan. Men jäklar vad glad och tacksam jag är att jag fick vetskap om den för jösses vilket coolt ställe!

Den ligger mellan Denver och Boulder i en stor unik naturpark och öppnades 1941. Storheter som allt från Beatles, Springsteen, Sting och U2 till operastjärnor har uppträtt där. Platsen är minst sagt magnifik där den ligger 2000 m ö h.

Väldigt många verkar åka dit för att träna. Jo du läste rätt. Och jag förstår varför. Coolare bendödarställe får man ju leta efter! Jag som inte kan göra ens en boxjump på sealevel höll på att dö fågelholksdöden när jag såg flera stycken göra det hela vägen upp till toppen. Både jag och Anders tyckte det räckte med vanliga steg.

Men kanske jag är den enda som gjort ”flossa-dansen” där!

Vi hade dock mer träningsplaner. Trailrun i William Frederick Hayden park. Nu blir det som bekant inte alltid som man tänkt sig. Stigarna var mestadels rejält geggiga och ju längre upp vi kom (vi snackar många höjdmetrar) ju mer blåste det så när jag trodde jag skulle lyfta vände vi och kutade ner igen.

Nu var det dock så himla bra uttänkt av vem det nu var som planerade bygget runt parken, att det fanns en simhall precis jämte där vi kunde rasta av oss lite mer.

Och ett Wholefoods!

Nu ligger vi i en varsin säng i Boulder på ett av de lustigaste hotell ever. Eller vad sägs t.ex om ett gigantiskt gym i en fd bar, gruppträningssal jämte frukostrummet, möbler från förrförra seklet och en gigantisk jordglob i lobbyn.

Wait and see what I mean.

Kram från Ingmarie

Barr Lake Statepark och en massa annat

Det här att kunna kuta på olika ställen varje dag är både galet lyxigt och galet skoj! Hade plättlätt kunnat ha ”testanya-löpvägar” som jobb.

I dag for vi norrut till ännu en statepark. P.g.a Mr Trumps tramseri får man kolla noga så det som är statligt är öppet och tack och lov var just Barr Lake Statepark en av dem. Det här hade jag nämligen inte velat missa!

Parken är mest känd för sitt rika fågelliv, där finns över 330 olika arter, och då ffa den vithövdade havsörnen eftersom Barr Lake Statepark är en av några få där den gör bo. För dig som inte vet så är den även USA:s nationalfågel och nationaldjur. Inne i parken finns ett jättefint naturcenter där man fick bra med tips och kunde lära sig mer om både djuren och området.

Vi åkte egentligen inte dit för fåglarnas skull även om det blev ett väldigt stort plus. Mer om det nedan. I parken finns nämligen en stor sjö med en grusväg som går runt hela härligheten. Totalt ca 13 km med markeringar varje halv mile. Platt, vackert och trängselfritt.

Jag fick verkligen skärpa mig för att inte stanna var tionde meter för att fota. Klippiga bergen och Colorado har verkligen slagit rot i mitt hjärta.

 

Lilla huset på prärien

 

A real road train!🤪

Jag har aldrig i hela mitt liv spanat på fåglar så mycket som i dag. Örnarna är otroligt vackra och fascinerande. Så ståtliga att man får goosebumps och att få se dem sväva på himlen är något jag önskar alla fick uppleva!

 

Anders har ju äntligen fått hit sina träningskläder så även han fick kuta i ”The mile high city”. Det är så Denver kallas eftersom den ligger en mile (ca 1600 m) över havet.

Han var (nästan) lika lyrisk som mig.

Innan vi åkte vidare fick vi gratis fika på naturcentret. Lyxigt värre!

Jag vet inte vad det är med dagarna här men de känns långa på så vis att vi hinner massor trots sovmorgon och slöfrukost.

Efter parken har vi varit i downtown och traskat en lång runda i en park, käkat och beundrat vyerna.

Vi var även i en av de coolaste bookshops ever! Ett litet himmelrike för bokälskare som mig. Och Anders för det var han som kom ut med en bag. Inte jag…🙄

Innan vi var hemma för dagens enda dusch ( japp-såna är vi) så hann jag med ett pass på gymet.

Avslutade det hela med 10 min i Hydromassagen. Jösses vad härligt!

Nu är dagen i alla fall slut och jag har både duschat och beundrat super-månen!

Hur har din söndag varit?

Kram från Ingmarie

Vilda djur, matfrosseri, lycklig löpare och ett kärt återseende

Några mil norr om Denver ligger Rocky Mountain Arsenal, National Wildlife Refuge Colorado. För ca 100 år sedan var det en bosättningsplats som sen blev en militärbas där man bl a använt olika slags kemiska gifter vilket gjorde området helt förstört och obrukbart.

Efter andra världskriget och kalla kriget bestämde man att allt skulle återställas till den prärie det en gång var. Området sanerades, man planterade utvalda olika präriegräs och tog dit de olika slags djur som en gång funnits där. Området är 15 000 acres (ca 60 kvadratkilometer om jag inte tänker helt fel) och det finns över 330 olika slags djurarter. Några är t.ex bisonoxar, olika slags örnar, prairie-dogs, coyotes, mule deer, flyttfåglar, black-footed ferret och pelikaner. Det finns ett jättefint visitor center där man kan få massor av information om parken. Det bästa är sen att köra den egen-guidade 11 mile långa turen runt, stanna där man får och gå några (eller alla) av de fina trails som finns.

Det var som att hamna i en en helt annan värld. Absolut omöjligt att riktigt beskriva för vidderna, lukterna, ljuden och ljuset går aldrig att förklara med bilder. Inte ens de små filmer jag lagt upp på Insta kan riktigt visa. (För dig som inte vet heter jag Ingmarie_yoging där. )

På de delar där bisonoxarna är får man absolut inte gå ut. Vi hade turen att få se flera stycken och även om det verkar smått på bilderna så såg man hur mäktiga och vackra dessa djur är!

 

Vi såg, förutom bisonoxarna, coyote, fåglar av olika slag och känguru-hoppande mule deer.. (Helt ärligt trodde vi att det var en känguru först.) Skithäftigt!

Och massor av prairie-dogs. Det är så de heter! De jag kallade Piff & Puff. Jag är helt kär i dem! Så rackarns roliga, söta och viktiga för naturen. De har bl.a det mest avancerade språket man hittills lyckats avkoda bland djur. Du kan läsa ännu lite mer om dessa coolingar här.

Vi var där så länge att solen hann gå ner och månen upp.

Man skulle ju kunna tänka att detta hade varit nog för en extremt lyckad dag men det kommer mer!

Jag kutade en ganska lång tur på High Line Canal Trail i morse. Men långt, långt ifrån hela för den är 60 mile! (Ca 96 km.) Fatta alltså! En slingrande trail genom hela stora Denver! Makalöst!

Och magiskt vackert!

Ju längre jag sprang, ju varmare blev det. Nästa gång ska jag låta bli att tro att jag ska frysa.

Och de nya trail-pjuxen funkade kalasbra! Känns som en mjuk skön socka! Och ja, bilen är stor. Plus 4-hjulsdriven.

Mittpådagenmaten blev på Wholefoods. Gott och bra som alltid! Jag kommer aldrig bosätta mig nära en sån butik för jag skulle äta ihjäl mig! Och bli jätte-fattig.

När vi kom ”hem” på kvällen hade denna ä-n-t-l-i-g-e-n kommit hit!

Efter 72h ”priority rush” via Gran Canaria, Madrid, Miami och gud vet var. Ingen vet! (Så mycket för all extrem säkerhetskontroll som annars behövs…) Plus timmar i telefon dygnets alla timmar med personal som inte vet någonting om vad kundservice är, mailande, chattande och fixande av ersättningsprylar. Det händer inte särskilt ofta men jag har verkligen varit rasande arg. Och när jag är arg är jag som en bålgeting. Det är den korta versionen. Den långa kanske kommer… Nu fortsätter den hur som helst med ersättningskrav och upprättelse. Få se hur den storyn slutar…

Kram från Ingmarie

Colorado

Ända sen jag var här för 23.5 år sedan har jag velat och önskat att få komma tillbaka hit till Colorado. Den gången var jag här mitt i sommaren. Denna gången i princip mitt i vintern. Men trots att jag är en sommarmänniska av rang så älskar jag det här. Varför? Tja du. Det är nog inte bara en anledning. Precis som i New Mexico kan det vara kallt, vrålsnöa, blåsa och stå i men det varar aldrig särskilt länge, det blir ingen modd, ffa här i Denver smälter snön bort fort och solen skiner igen från en blå-blå himmel. Och som den värmer! Vi tog oss till Cherry creek state park park där jag kutade en vansinnigt vacker runda. Jag skulle lätt kunna vänja mig vid att ha Rocky mountain som kuliss varje dag!!

För att inte tala om att få se och höra dessa små murmeldjur tjitt-tjatta med varandra och springa fort som fasen mellan sina hål! Jag vet faktiskt inte vad de heter men tror det är jordekorrar men de är som Piff & Puff live!

Vi hade egentligen inga ordentliga planer för resten av dagen även om vår lilla ”villgöra-lista” är ganska gedigen. Men jag behövde hur som helst duscha av mig och som av en händelse hade jag med mig både ombyte och alla simattiraljer. Och som av en händelse fanns det även en simhall inte alls långt från parken. Himla bra!

Någon hade tänkt till för bara några stenkast därifrån fanns ett Panera och jäklar i min hatt vad det satt fint med mat efter den starten. Höghöjd kräver energi!

Vi spontanbesökte även Colorado State Capitol och Denver City Council. Två fantastiska byggnader man får gå in i helt gratis (dock inte utan att genomskannas) där vi på den förstnämnda även bjöds på en guidad tur ändå upp i det guldklädda tornet. Kommer du hit rekommenderar jag verkligen ett besök där! Fantastiskt vackert och coolt att liksom få vara som en del av högsätet. Det kändes lite som att vara med i en film.

 

Undrar du över den uppgraderade flygresan?? Ja den var lyxig värre. Hade man haft det så här bekvämt och med denna utsikt varje gång så hade jag kunnat ha att åka långflyg som jobb.🤪

Att det sen det blev helfel med maten och att Anders väska fortfarande är på vift är en annan story…

Kram från Ingmarie

Tillräckligt laddad?

Långflygning, även en rejält uppgraderad sådan, är lite som innan ett långlopp. Man måste ladda. Fast på helt olika sätt och vis förstås. Innan ett lopp ska man ju helst göra så lite som det bara är möjligt utan att helt förlora förståndet. Innan långflyg däremot ska man göra så mycket som det bara är möjligt för att, åtminstone en liten stund, tycka det är skönt att vara stilla.

Vi får se om detta räcker. Obs! Varning! Det blir halvnaket på en halvgammal lite längre ner. Oretucherat.

• Löpning i solen och minusgraderna inkl sprada.

Enda gången jag gillar is är när det är så här. Ju mer is ju bättre!

Jo då, det är kallt och det är ju det som är själva grejen! Men så fort jag fått på kläderna och börjat kuta igen så rusar värmen i kroppen. För att inte tala om endorfinerna!😍

• Tufft gympass inkl mycket svett, mjölksyra och balansutmaningar. Köra axlar samtidigt som man står på ett ben är underskattat.

• Simning. Dels Coach Annas läxa (som var superskoj!) och dels lite korta intervaller. Det ”roliga” med dem var att jag simmade om folk hela tiden. Det säger dock inte särskilt mycket om min fart utan snarare att de som var i samtidigt som mig var ännu långsammare.🤪

Sen har jag även packat, varit hos tandis (allt har läkt fint efter höstens hemskheter och inga hål nu heller) och letat efter bagagevågen som tydligen fått benen och vandrat iväg. Kan med andra ord bli en både dyr och spännande start i morgon…

Kram från Ingmarie

Kursstart

Det är väl inte jordens smartaste att börja en ny simkurs två dagar innan man ska på långäventyr men kursen är lååååång så när jag fick chansen att vara med på halvfart och på distans en del av tiden så tog jag såklart den! Och precis som den förra (korta) kursen med Simcoach Anna så var det så där bra att man liksom bara vill fortsätta simma, simma, simma , simma tills man antingen förvandlats till ett klor-russin eller tills vattnet helt enkelt dunstat bort. Jag kommer öva på Annas läxor flitigare än en myra släpar barr!

För att palla långflygningen har jag även mjukat upp mig med både ett härligt svettigt Hot Vinyasa flow-pass och lite justering hos bästa Micke. Gillar förresten deras nya skylt. Lite lagom ”osvenskt” kaxig.😍

Långflygningen kommer nog ändå bli en av mina smidigaste och bekvämaste ever. I LOVE uppgraderingar!

Sista jobbpasset är också avklarat. Kändes nästan lite vemodigt trots att jag ju kommer tillbaka. (Tror jag i alla fall…🤪)

Nu ska jag ”bara” packa, träna lite till och be en bön att det inte händer något varken hos tandis eller på isgatorna.🙏🏻

Kram från Ingmarie

Annan slags svett-doft

Ledig en helt vanlig vardags-torsdag är verkligen värt alla helgdags-jobb! Ja nästan i alla fall…

För när man är ledig en vardag kan man ju t.ex kuta till gymet och härja när det är väldigt mycket färre människor än på kvällen när de flesta ”vanlig-jobbare” är där.

Lika kul som alltid, jo jag tycker verkligen det, även om vissa övningar är förskräckligt jobbiga. Excentriska hamstring-övningar t.ex. Men jag och mina hamstrings behöver det extra mycket nu så det är bara att hålla i och hålla ut.

Efter det tyckte jag det var extra smarrigt med en havre-cappu. Och lyxigt att åka tuben hem.

Faktum är att jag var på SoFo en gång till men många timmar senare direkt efter simpasset. Testade nya Hot Yoga flow. En förkorreograferad yogaklass i värmesal med typ det bästa av allt. Jag gillade den tokmycket! Musiken också. Och värmen såklart.😍🙏🏻 Men jag var nog den enda som svettades klor. En bieffekt av att prioritera några längder till i bassängen före att hinna duscha och torka sig ordentligt..

Kram från Ingmarie

Ner-upp-ner-taggad

Ibland är det bra att vara lite envis, plikttrogen och inte känna efter så himla mycket. Och ibland är det dumt. Rent av korkat. Gränsen kan vara hårfin och oftast vet jag inte förrän jag provat. Som i dag. Jag hade sovit kasst, drömt så där ”sant” att jag inte visste hur den riktiga verkligheten egentligen var när jag vaknade och jag kände mig ruskigt illamående. Men så hade jag ju det där Indoor runningpasset jag skulle köra och eftersom jag vet hur svårt det är att hitta vikarie så bet jag ihop. Tänkte att i allra värsta fall får jag väl coacha från golvet. Så jag joggade iväg med (den blytunga) ryggan på ryggen. Inte ända fram, jag fuskade lite med tuben, för någonstans inom mig hade jag en förhoppning om att kunna kuta hemåt efteråt och en gång genom City räcker liksom. Det kändes märkligt nog helt ok. Passet också trots musikstrul och ett headset som levde sitt egna liv.

Det verkade med andra ord inte vara några större fel på mig.🤪

Så jag kutade vidare hemåt efteråt. Med ryggan som nu även innehöll en bra mängd svett. Tog mig genom stan och ut på Söder Mälarstrand på isfria cykelbanor. S-å-h-i-m-l-a-s-k-ö-n-t.

På andra sidan Söder, vid Eriksdalsbadet , hittade jag det jag ville. Ett litet isfritt område i vattnet precis vid en av bryggorna!

Det var så härligt uppfriskande att jag var i två gånger!

Sen jäklar var jag minsann helt friskförklarad från både trötthet, skumma verklighetsdrömmar och illamående. Fast jag mikrosomnade nog på den varma, sköna Hot yoga release-klassen kollegan Tonny hade. Jag må vara bra på att tagga till mig men jag är också minst lika bra på att tagga ner mig.

Kram från Ingmarie

Intervalldagar

Ibland bara orkar jag inte kriga mot is, modd, regn och kyla. Dessutom var jag sugen på fart i dag så då fick det bli hamsterbandet. Men antingen är jag i sämre form än jag trott eller så var bandet galet felkalibrerat för jäklar vad jobbigt det var trots ganska modest speed.

Eller så berodde min ”långsamhet” (jag vet att allt är relativt) på att jag dels slitit hårt på jobbet med övertid, klena pauser och sena kvällar och dels pga att jag drillades hårt av PT-Rafael i går när vi körde ett delvis gemensamt cirkelpass. Skitskoj! Och skitjobbigt! Men det var skönt att slippa bli trött ensam.🤪

Simintervallerna gick hur som helst helt ok.

Det bästa är att jag sluppit både slir och att frysa och jag kunde belöna mig med lite smarrig havremjölks-cappuccino. Vi har nämligen inget sånt i Bagis. Ännu…

Kram från Ingmarie