Första uppdraget påbörjat

Jag är en nyfiken filur och en av de värsta sakerna jag kan tänka mig är att dö utan att få veta. Så för att slippa det får jag helt enkelt testa allt jag undrar över. I den mån det funkar rent praktiskt vill säga. Och som plånboken tillåter får jag väl tillägga.😜

Efter att ha läst om, och sett vackra bilder på, Bold park så kände jag att den måste jag testa! Flera olika trails med magisk utsikt.

När jag tänker trail så tänker jag stigar. På bilderna såg det ut som grusvägar vilket var good enough för mig. I verkligheten var det någon slags hårt packad sten/betong. Jag sprang och sprang och sprang upp och ner för mördande backar och hoppades det skulle ändras men icke! Sjukt irriterande för just sånt underlag är rena döden för benen och särskilt jetlaggade sådana. För att inte tala om vad det gör med en klen diskbråcksrygg…

Men utsikten var otroligt fin och jag såg flera små roliga ödlor springa över vägen.

Men nu slipper jag åtminstone fundera på hur det är att kuta där och dö nyfiken…

Ett säkert och inarbetat koncept från förra året är däremot vattenlöpning i Cottesloe beach vatten.

Och picknick-lunch i gräset!

Allt det där hände i Perth. Nu är vi hokus pokus tillbaka i fina Bunbury. där vi hängde så mycket förra året. Jättehärligt och så himla kul att träffa Eriksson-familjen igen. Lär återkomma med dem några gånger. Hur som helst är det här vårt första “uppdrag” börjar. Förutom att ta hand om ett gigantisk hus, + trädgård, så ska vi även ta hand om 4-benta Grace och 0-benta Fred ett tag framöver.

Grace verkar gilla oss. Hon har redan tagit in en gigantisk skalbagge till oss som present. Tre gånger! Fred är jag mer osäker på vad han tycker. 😜 Och om de två är polare ö.h.t.😄

Kram från Ingmarie

28 grader i december

Jag ser bilder och läser om snö, halka och isande vindar i Sverige och känner mig ännu mer tacksam över att jag valt att vara där jag är just nu. Mår väldigt mycket bättre av solen och värmen än mörker och kyla. Jag grejar det sistnämnda men det är liksom som om något dör i mig under vinterhalvåret. På riktigt! Och så vill jag inte ha det. Bor väl helt enkelt i fel land mellan november och april.😜 Så det är mycket därför jag “flyr” varje år och är här. I sol och +28 grader. Jetlagen gjorde att jag vaknade strax efter kl 04 😳 så det blev tidig yoga och frukost. Tack och lov vaknade Anders också tidigt så jag slapp vara vaken ensam. Blir så trist att babbla med sig själv. 🙄 Det konstiga är att vi borde ju vara snortrötta men istället har vi båda en släng av överskottsenergi. Särskilt jag….Sömn kanske är överskattat?

Skojar!

Jag vet att detta är tillfälligt, övergående och liksom ingår i jetlag-paketet så det är bara att hänga med.

Anders är nästan kry men ryggskottet besvärar honom så han tar det lite easy och väljer promenader framför att kuta. Det gör dock inte jag. Hittade nya fina stigar i Kings Park. Tack och lov för Google maps och vattenhål annars hade jag nog irrat runt där fortfarande med väldigt torr strupe.

Vi har testat gymet också. Eller ett av dem. Anytime fitness har massor av gym att välja på. Därför vi valde dem.

Perth är som sagt var en fantastisk stad. Många grönområden, vackert, trevligt, omväxlande, mycket att se och göra och väldigt välorganiserat. Bl.a har man ett buss-system som kallas CAT som gratis tar en genom hela centrala staden. Hur smart som helst och ett vansinnigt bra sätt att få bort en stor del av trafiken på.

Själva shoppingkärnan kallas CBD och är ett myller av gågator och torg. Plus jul-blingbling och julgranar i alla möjliga varianter förstås.

På hemvägen från gymet åt vi på samma hak som i går. Varför liksom ändra på ett vinnande koncept? Lika gott och mättande i dag!

Samma med bassängen. Lika härlig och bra i dag! För ca 40 spänn kan man härja runt hur mycket och hur länge som helst där. Inkl dusch! Någon har fattat att friskvård inte ska kosta dyra skjortan.

I morgon drar vi söderut för vårt första lilla “uppdrag” här. 😄

Kram från Ingmarie

Perthlife

Det bästa ord jag kan komma på hur det är och känns just nu är underbart! Perth är en fantastisk stad! Och hela landet förstås.

Frukost ute, springa barbent, yoga lite i solen, bada i havet, läsa, promenera, få sand mellan tårna och simma i en av Perths finfina utomhuspooler.

Och käka mat så god på Raw + more café att jag inte kunde säga något annat än mmmmmm och åååhhhhh! Då är det gott! Vego såklart.❤️

Vi har t.o.m skaffat gymkort.

Jet lag har sina fördelar för man hinner mycket när man vaknar tidigt. 😜

Kram från Ingmarie

Landat

Hej! Jag heter Ingmarie och jag är en tröttmössa i kubik efter en 28 timmars resa dörr till dörr. Plus tidsomställning på 7 timmar framåt. Dvs värsta sorten. Men även om jag just nu känner mig som en heffaklump med gravidmage, prinskorvsfingrar, påsögon och stockben så vet jag ju att det är värt precis allt detta mekk och ovälmående. Som det där att gå upp i snorottan för att hinna men sen är det ändå förseningar redan från start pga snö och is. Inte blev det bättre av att det skulle göras en “teknisk mellanlandning” i Moskva. Det var… intressant.😳 Eller om vi säger så här. På de få timmarna vi var där fick jag i princip alla mina farhågor besannade om att ryssarna är buttra, oorganiserade och omoderna. Men vi fastnade åtminstone inte där.😜

Förseningarna gjorde att vi missade anslutningsflyget i Singapore men där var det däremot bara leende, service, ordning och reda. Precis när vi kom ut från planet stod personal redo för att ge oss nya boardingkort till ett senare flyg. Hur smidigt som helst. Och jäkligt rolig flygplats. Inkl.mycket bling bling och dyragatan-butiker.

Gjorde mitt bästa för att inte somna. Tur det funkar att yoga överallt. Tror min kropp blev lite gladare i alla fall.

Sitta instängd och inklämd på höghöjd med torr luft och käka skum flygplansmat är garanterat inte bra för någon kropp. Min protesterar som sagt var direkt. Men vi kämpade på. Utsikten var i allafall bedårande emellanåt!

Hann även kolla 3 filmer och läsa en halv bok fram till Singapore. Fråga mig bara inte vad filmerna hette för det har jag redan glömt. De var gulliga och roliga helt enkelt.

Därifrån till Perth sov jag däremot som en medvetslös. Så där så det var sittskavsvarning. Benkramp hade jag liksom redan. Jag får alltid det på långflyg. Som små spastiska ryckningar från tårna upp till rumpan. Ytterst oskönt.

Men det är konstigt hur man sen ändå kan pigga på sig. Hyrbilen, modell stor, hämtad och parkerad på hotellets mini-mini parkering, mat inhandlad och uppäten.

Och här nere kommer jag springa i morgon!😀 Barbent!

Men först ska jag hålla mig vaken längre än till kl 20…

Kram från Ingmarie

På väg!

Har nog aldrig sovit så gott som när klockan ringde kl 05. Visst är det ett märkligt fenomen? Men det var bara att masa sig upp och fixa det sista innan Door to Gate bilen kom på exakt rätt tid. Bor du i 08a land så rekommenderar jag det varmt om du ska till Arlanda. Superbra grej på alla sätt och vis! Inte ens snökaoset försenade oss.

Faktum är att allt flöt på hur fint som helst och vips (nåja) satt vi med en av de dyraste frukostarna ever framför oss. Flygplatser vet verkligen hur man ska ta betalt…

Men det sker så sällan att vi lyxar så här så det kvittar. Och det är ju bara pengar.😜 Är så himla glad att Anders piggnat till sig så vi kan resa tillsammans samtidigt på detta äventyr. Och som vi längtar efter allt och alla Down under!😍

Kram från Ingmarie

Halv sjukstuga med viss panik. Och spänning

Det är lite kris i lyan. Ena halvan, och det är alltså inte jag, har däckat i en rejäl mancold. Kanske t.o.m ännu värre så ja du fattar. Det är illa!

I vanliga fall hade det väl inte spelat så stor roll men eftersom vi ska hit på tisdag morgon så brinner det liksom i knutarna. 24 timmars plus-plus-plus resa är ju liksom kämpigt även om man är frisk. Så må friskhetsgudarna vara snälla och göra Anders frisk fortare än kvickt. Och låta mig förbli frisk…

Jag gör i alla fall mitt bästa för att hålla alla läskiga virusar och bacillusker på avstånd. Pillar i mig lite xtra av både det ena och det andra och tänker att de inte kan få fäste på mig. Jag är nämligen inställd på P4 och de på P1.😜 Ännu verkar det funka…😃

Helgen har nämligen innehållit en massa (svettiga) skojigheter.

Först löpintervaller där jag för ovanlighetens skull verkligen gav allt. Brukar ju annars akta mig för att bli för trött. Vill man orka mer än bara en rolighet så får man helt enkelt hushålla med krafterna. Med vissa undantag då. Neverwaste a pair of good legs du vet.

Trodde jag. Men bara lite senare rockade jag loss på gymet och kände mig lika stark som den där Adolf. Så antingen hade jag inbillat mig tröttheten eller så var återhämtningen på topp just i går. Vem vet? Mycket man inte begriper här i livet och kroppen är verkligen ett av de största mysterierna.

Liksom jag trodde jag skulle ha åtminstone lite träningsvärk i dag. Men icke. Funkade lätt och fint med ett 2-timmars löppass i finskogen. Friskt, soligt och lite, lite snö både på marken och i luften.

Och eftersom detta var sista chansen för en Sprada på dessa breddgrader i år så… Ja du fattar! Det var bara jag och några änder som ville vara i (skumt🙄) för kolla så vackert!

Den “riktiga” simningen fick jag dock förlägga inomhus annars lär det i stället bli frostskade-käppar i resehjulet. Och just i dag hade jag sån himla flax att jag både hade supersällskap av Inger och hennes kusin Richard och egen 50 meters-bana. Dessutom funkade alla övningarna riktigt bra.

Fina, snälla Inger gav mig en egengjord makalöst vacker adventsljusstake i julklapp. Blev så himla glad! Snacka om andra advents-Lyx dag!

Spänningen, eller vad man nu ska kalla det hela, kvarstår. Kommer vi iväg samtidigt? Och kommer jag få igen väskan?

Kram från Ingmarie

Vaddå tråkigt?

Jag undrar hur många gånger jag fått frågorna:

Vad tänker du på när du springer? Är det inte tråkigt?

Egentligen begriper jag inte ens vad det är hen undrar över. Vaddå tråkigt? Varenda löppass är ju olika. Distans, backigt, platt, skog, hus, asfalt, korta intervaller, långa intervaller, långpass, snabbpass, lätt, svettigt, kallt, segt, tungt, vindstilla, blåsigt, med sällskap, utan sällskap, nya platser, gamla platser. Variationen är oändlig.

Samtidigt kan jag förstå frågorna för jag minns ännu att jag funderade på samma sak när det gällde simning. Hur kan det vara “kul” att simma fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka och bara se kakel? Eller rakt ner i en mörk sjö/havsbotten? Lite kunde jag förstå känslan av att simma i klart turkost vatten men det var väl typ det enda. Och med betoning på lite.

Nu vet jag att simning är minst lika varierande och olika som löpning. Minus backarna. Inget pass är likt det andra vare sig man är i en bassäng eller i öppet vatten. Det är distans, skog, hus, korta intervaller, långa intervaller, långpass, snabbpass, lätt, segt, tungt, blåsigt, vindstilla, kallt, varmt, med sällskap, utan sällskap, nya platser, gamla platser som gäller även där. Plus galet mycket teknikövningar. Jag tror faktiskt de är oräkneliga.

I dag blev det t.ex en serie som min swimrunpartner in crime Peter tyckte jag skulle köra:

400+2×200+4×100+8×50 m. Kortare och kortare vila men högre och högre fart.

Med in-och avsim inkl lite teknikövningar så blev det 2000m rakt in på simkontot. Hur bra som helst!

Plus vattenlöpning och lite senare även hot vinyasa. Kände nämligen att jag behövde svettas bort lite klor från porerna efter de där bassäng-timmarna. 😜Och såklart alla de andra yogafördelarna.💕

Så även om löpning och simning förvisso är mycket så är ingen av dem tråkigt. Tycker och tror man det så har man banne mig aldrig haft tråkigt på riktigt!

Kram från Ingmarie

Tisdag och slutet som närmar sig början

Just denna första tisdag i december 2017 har betytt:

• Löpning tillsammans med solens uppgång. Kallt, friskt och vackert! Och gott om plats i skogen.

• Många timmars tågresa till en stad och tillbaka igen. Allt i jobbets tjänst. Men snart är just denna jobb-era slut och det känns helt rätt! En ny väldigt spännande väntar men först en lång långresa. Less than a week away. Som jag längtar!

Tisdagssim med Coach Ulf och gänget. Lika skoj varje gång och helt klart en av de (få) saker jag kommer sakna under min “bortavistelse”. Men de finns ju tack och lov kvar.😍 Och simma ska jag oavsett. Massor!

Supermånen är kvar och skiner lika starkt som gatlamporna. Inte ett dugg konstigt att den påverkar mig så förbenat. Kanske den har en stråle med i alla mina beslut. Vad vet jag, vad vet jag?

Kram från Ingmarie

Det här med välgörenhets-event

Det här med välgörenhets-spring är verkligen ett toppensätt att förena nöje med verklig nytta. Jag lägger mycket hellre pengar till sånt här än till en massa (oftast) onödiga julklappar. Faktum är att jag inte köper några julklappar ö.h.t. Och man behöver ju faktiskt inte ens svettas för att ge.😄

I dag ordnade t.ex Katarina Spring till BUS då man sprang mellan Malmö och Lund för att samla in pengar till avd 62 och 63 där cancersjuka barn vårdas. Av förklarliga skäl hade jag lite svårt att vara med men bidra med en slant funkar såklart ändå!

Här i 08a land ordnade Pernilla tillsammans med bl.a sin sambo Första advent tre-timmars där man kunde skänka en slant till Musikhjälpen med temat “Barn är inte till salu”. Även här går det såklart bra att bidra även om man inte är fysiskt närvarande.

Vi som var med roade oss furstligt! Varje varv var ca 1900 m och jag tappade räkningen redan efter någon timme. Hade ju fullt upp med att babbla.😜

Och vätskebordet (läs gottebordet) måste ha varit ett av de mest välfyllda ever!

Men jag klarade mina 3 timmar finfint på 4-5 muggar vatten och två sådana här. Ruskigt bra grejer! Så bra att jag egentligen inte vill “avslöja” dem…🙃

Det kan ju verka “tråkigt” att springa runt, runt, runt i 3 timmar men faktum är att tiden gick rasande fort! Bra sällskap kan göra det mesta roligt du vet och det var gott om det i dag. Fredrik dök upp på slutet och höll mig sällskap. Hur det än är så blir det ju ganska utspritt efter ett tag. Och han är tapper som orkar höra mitt babbel trots att det var mindre än ett dygn sedan vi sågs senast.

Enda som egentligen var “jobbigt” var regnet som kom efter ca 2 timmar. Tror minsann det var extra kallt och blött. Så där så benen inte kändes till slut du vet. Men de fortsatte ändå att trumma på hur fint som helst.(Tack!❤️)

Och efter regn kommer… regnbåge! Kolla så coolt!

Foto: Pernilla Otto

Exakt tre timmar efter start blåste Pernilla i hornet igen för återsamling och det roliga var slut. Turligt nog för mig kunde jag även springa både dit och hem så det blev lite bonus.

Känns alltid härligt efter långpass och extra härligt när man känner att man gjort något ” vettigt” av det. Jag är ganska enkelspårig annars i mitt givande. Förutom olika månadsgivande så ger jag ganska ofta extra till WHO, World animal protection, Djurens rätt, Läkare för framtiden och Läkare utan gränser. Inga stora summor men många bäckar små tänker jag. Hur gör du?

Funkar förresten finfint att även simma med springflätor. Om nu någon undrar. Och som extra tips så är sen söndagseftermiddag perfekt för simhäng på Eriksdalsbadet för det finns nästan alltid gott om plats.

Och om du missat så är supermånen som fetast i dag. Tror minsann jag fortfarande är lite mångalen. 😜

Kram från Ingmarie

Mångalen

Du har antagligen också sett att det är fullmånedax igen. Jag tror att alla mer eller mindre påverkas av månens faser. Jag tillhör de som påverkas mer. Typ jättemycket mer. I princip finns det två scenario.

I det ena sover jag skitkasst och är sen helt slut på dagen men kan ändå inte sova. Undantaget var när det var den där eklipsmånen. Då sov jag inte mer än 3-4 timmar/natt men var ändå överpigg.

I det andra scenariot sover jag som om jag vore medvetslös på natten och har energi som om jag vore påtänd på dagen. Det är där jag är just nu. Finns liksom ingen hejd på mig och även om jag begriper att detta är högst tillfälligt så njuter jag och låtsas att jag är odödlig.

Jag har bl.a yogat, städat och skrubbat, adventspyntat, strukit (händer typ aldrig annars!😱), handlat, lagat mat, uppdatera telefonen, fixat ett oplanerat extra yogapass, rensat bland jobbgrejerna som snart ska återlämnas (och plötsligt finns det plats i förrådet igen!), bokat tågresa, planerat pass för en adept och lite annat fix vid datorn.

Plus kört intervaller. 30 sekundare kanske låter som en baggis men om man bara kör tillräckligt hårt, tillräckligt många och tillräckligt kuperat så kan man bli ruskigt trött i benen även av dem kan jag berätta.

Har förstås även Spradat. Gäller ju att passa på så länge det är isfritt!

Gymat har jag också. Tillsammans med bästa Fredrik. Så nu är även han invigd i kälkens underbara värld.

Och klockan är ändå bara barnet! Kanske borde passa på att öppna garderobsdörrarna nu när mån-ångan är uppe…🙄😜

Kram från Ingmarie