Maten

Det går ju inte vara här och ha helpension utan att nämna maten.

När jag kom hit var det ganska hårda restriktioner så personalen serverade all mat och man fick sitta max 4/bord. Det är ändrat så nu får man ta mat själv och sitta 6 pers/ bord. Munskydd, handsprit, avstånd och olika in/utgångar är fortfarande kvar. Dvs inte särskilt betungande.

Frukosten är fantastisk! Det finns hur många flingor, nötter och fröer som helst all välja mellan. Liksom bröd, pålägg, varm mat, frukt, nygjorda smoothies och t o m kakor..🤪Kaffe finns i x antal varianter.

Vem vill ha Cookies och söta marmelader till frukost?

Det finns olika slags yoghurt, mjölk och t o m sojamjölk men den är supersöt så jag har skaffat egen växtmjölk till gröten. Jättegod!

På lunchen finns alltid flera olika röror, mycket grönsaker och sallader samt pommes och olika köttbitar för den som är lagd åt det hållet. Jag väljer såklart alltid vego och det finns alltid minst en rätt med bra vegoprotein. Bröd, frukt och efterrätter finns också.

Dagens lunch

Middagen är som lunchen men x 4. Då serveras även soppa, thai-mat och vego-utbudet är ännu större. Liksom efterrätterna.😄

Första middags-tallriken

Jag tycket maten är toppenbra och jag äter som en glupsk häst! Både för att jag har bra aptit och för att orka träna. Även en hyfsat lugn dag som i dag kräver nog en del.

Sprang en timme.

Body balance 45 min.

Simning 45 min.

Och sen även den där ”Functional training” klassen som ju visade sig vara en mördande HIIT-klass. Det var precis samma pass som förra gången men denna gången var mina ben inte dödade av hårda intervaller och gymträning så det var betydligt lättare! Trött blev jag dock ändå. Stretch & relax-passet direkt efter är guld!

Kram från Ingmarie

Favorit i repris

Jag tyckte det där bakvända triathlonet var en så himla bra grej att jag gjorde det i dag igen!

Först löpning hemmavid i starka (och kalla!) vindar.

Hade det inte varit för blommorna hade jag trott det var höst igen.

Fortsatte med The Trip på Sats Stureplan. Nr 22 denna gången. Sjukt skoj och bra! Att köra ett ”vanligt” spinningpass efter att ha upptäckt detta känns helt omöjligt.

Det är faktiskt tack vare Petra jag till slut testade. Tur det för ingen tränings-människa vill nämligen missa detta!

Avslutade i Tyresö-basssängen.

Medvetet så kör jag mig ganska tom, dricker mest vatten, så på slutet är det minst sagt en smula segt. Särskilt när jag dessutom har träningsvärk de lux sen i går.

Min tanke är att lära kroppen köra utan (snabba) kolhydrater och det funkar faktiskt ganska bra nu. Efteråt äter jag ordentligt. Någon 24-48-72 timmars fasta är jag inte redo för. Vet inte ens om jag vill bli det. Vi får se.

Det jobbigaste är inte själva träningen utan fraktandet av mig själv. Till Sats går ju an men att sen behöva åka till andra sidan stan för att simma suger. Men nu är det som det är och Stockholm stad lär inte öppna upp på länge. Media fortsätter skrämselskriva vilket såklart gör att folk blir ännu mer rädda. Jag säger inte att viruset är ofarligt men jag säger att det har blivit oproportionerligt stora rubriker om ett virus som de allra flesta inte blir särskilt sjuka av och ännu färre dör av. Jag har förstått att de flesta köper allt som står i media med hull och hår och tar inte reda på hela sanningen. Vi har t o m en underdödlighet i Sverige. Är du under 70 är risken att dö med C-19 obefintlig. Är du över 80 ökar risken att dö men det har ju sin naturliga förklaring oavsett… Nu börjar fler och fler biverkningar från de sk vaccinen även komma fram och då ska man veta att alla är långt ifrån genomkollat. Tusentals har även redan dött av dem. Jag säger som många forskare och läkare som är insatta i detta: låt de som verkligen riskera dö om de bli smittade få vaccin om de vill men låt resten få ett naturligt immunförsvar. Har du antikroppar ska du verkligen tänka till mer än 1199 gånger!

Jag har respekt för viruset, liksom i princip även alla andra virus, men jag är inte rädd. Läs på för kunskap är makt.

Kram från Ingmarie

 

 

Olika passioner

Att hålla en passion vid liv några månader eller år är inte jättesvårt men att göra det i över 35 år kräver en del jobb. Särskilt om passionen kan göra ont, trilskas, överge en och vara sjukt tråkig emellanåt.
Det är löpning jag pratar om förstås. 😍

Jag skulle kunna skriva en väldigt tjock bok om alla bakslag, skador, tuffa pass, förlorade pengar, förlorade satsningar och sega pass löpningen inneburit. Ändå håller jag fortfarande på och älskar det lika mycket som för 35 år sedan. Med andra ord är jag antingen ovanligt korkad, har extremt dåligt minne eller så är det en verklig passion. Personligen tror jag på det sista. 😄 För en minst lika tjock bok skulle jag kunna skriva om alla fantastiska upplevelser löpningen har gett mig, alla vänner, alla resor, framgångarna, vinsterna, passen jag flugit fram på och de där gångerna känslan av både odödlighet och total närvaro infunnit sig.

När jag tänker på att jag en dag inte kommer kunna springa längre så blir jag både sorgsen och bedrövad. För det kommer en sån dag. Det gör det för alla. En dag när kroppen inte kan och vill längre. Det är bara att hoppas att det dröjer länge, länge och att jag den dagen känner mig ”färdig”. Tills dess njuter jag av varenda steg, även de där siraps-sega, och varenda dag kroppen är med på det jag önskar av den.

I dag körde jag tröskelpass + korta intervaller. (3 x 10 min + 12 x 30-30) Min tröskelfart those days är långsammare än mina långpass på 1990-talet men ärligt talat, vem bryr sig? Känslan efter ett hårt pass är exakt densamma även om klockan visar snigelfart. Jag är nöjd, trött och glad!

Styrketränat/gymat har jag hållit på med nästan lika länge men inte alls på samma vis. Den har mer varit ett komplement och korta perioder har jag faktiskt helt struntat i det men oftast har det straffat sig. (Stavas s-k-a-d-o-r.) Nu för tiden tycker jag det är ruskigt roligt och jag kan t o m säga att jag längtar efter mina gympass! Mycket är det tack vare att jag har PT och för att jag blir inspirerad när jag är på gymet. Den här är en riktig (abs)killer à la PT-Rafael. (Film finns på Insta för den som vill se. Ingmarie_yoging.)

Att jag älskar att simma vet de flesta som följer mig men den passionen är inte ens 10 år ännu så vet inte om jag riktigt kan räkna den.🤪

Sen har vi matpassionen…..

Jag har valt vego i 39 år och inte ångrat mig en sekund. I perioder har det varit med lite mjölkprodukter men mest vegan. Främsta anledningen är etiska, jag vill absolut inte vara en del av en vidrig och plågsam industri, men också av medmänskliga, globala, hälsomässiga och klimatmässiga orsaker. För mig verkar det jättekrångligt att laga kötträtter! Och dyrt. Och super-läskigt.

Enkelt, snabbt, billigt, jättegott och helt vegan.

Har du någon verklig passion?

Kram från Ingmarie

Ute, inne och en nödlösning

Egentligen skulle Eriksdalsbadets utebassäng stängt i går men någon snäll och klok människa har bestämt att det ska vara öppet en vecka till. jag har ju inte varit särskilt flitig besökare denna sommaren, öppet vatten är ändå det jag gillar mest, men för att verkligen visar hur mycket jag uppskattar deras gest så var jag där i dag. Kändes väldigt ovant men jösses vad skoj! Dessutom kom jag en perfekt tid så det var nästan ingen där!

Passade på att gyma också när jag ändå var inne i stan. En timmes svettfest! Om du tror det är enklare att göra armhävningar på en skivstång ska kan jag berätta att det är det inte. Den rör sig nämligen. Men kul och effektiv övning!

Jag brukar inte köpa eller ta varken shakes eller bars men ibland blir det nödvändigt och då är det bra att det finns. SATS har lanserats sina egna produkter nu och jag får säga att jag gillar både barsen och den här shaken, Vegan såklart!

Hur gör du? Brukar du ta bars/shakes efter träning?

Kram från Ingmarie

Naturpasset sista delen

Jag är ingen ”riktig” orienterare. I alla fall inte om man anser det vara en sån med kompass, orienteringsskor och specialbrallor. Jag följer kartan och kör i de kläder jag har. Det funkar lika bra. Särskilt i dag! Hade 11 kontroller kvar och prickade den ena efter den andra utan problem. T o m de jag inte hittat innan och skippat för att jag tröttnat på att leta. I dag kom jag rakt på dem alla! Inte konstigt jag fick hybris! 😆

Att hitta den där sista kontrollen var en både kul och lite märklig känsla. Tänk att jag grejade det långt innan sommaren är slut och faktiskt har hittat alla 50 kontroller. Mest är jag nog ändå stolt. Jo man får vara det!🤩Särskilt med tanke på att jag inte vurpat en enda gång! (Det är ju ingen autostrada i skogen precis…)

Jag tog absolut inte de snabbaste vägarna för en tanke med detta har ju också varit att hålla igång länge. Totalt blev det över 4 timmar i dag men då var det inkluderat omvägen ner till sjön för sånt här måste ju firas med en sprada såklart!🥳

Som sällskap hade jag 3-4 andfamiljer. Så otroligt söta!

Många timmar i skogen ger också god aptit och som tack till kroppen har jag fyllt på rejält. Det här är busenkelt och går snabbt att göra.

Riv rotfrukter och tillsätt tofu och/eller tempeh-bitar samt ex tomat och broccoli. Krydda med svartpeppar. Lägg i en rejäl kokosfett-klick. Bryn i stekjärn på svag värme tills det blir ”lagom”. mjukt. Dvs med tuggmotstånd kvar. Servera med ex. sallad, kål, färsk ingefära, avocado och sallad. 

Jättegott och snällt mot både djur, natur , våra medmänniskor och kroppen!

Kram från Ingmarie

Quinna – våga ta i!

Vare sig man gillar det eller inte så är det mer än väl bevisat mer än en gång att styrketräning, balans och rörlighet är ett måste i vårt ”moderna” samhälle. Särskilt när du börjar bli äldre än 30 år och (troligtvis) särskilt  om du är kvinna. I synnerhet när det gäller styrkan. Rörlighet och balans måste alla öva på. Vi har nämligen inga ”gratis-grejer” som testosteron och stora muskler. De få typiskt manliga hormonerna vi har försvinner dessutom med åren i en rasande takt. De sjunker hos män också men inte alls på samma vis. Därmed inte sagt att män inte ska styrketräna för det ska de. Faktum är att de flesta hormoner minskar med åren. En bra bok att läsa om detta är t ex ROAR av Stacy T. Sims. Intressant och lättläst!’

Jag gillar hennes slogan ”Women are not small men”. Det säger liksom det mesta. ”Problemet” är att i princip all forskning när det gäller ex träning, näring, intermittent fasta, blodvärde, fysiologi mm är baserat på just män. Ofta inte ens medelålders utan unga män. Det lilla som finns när det gäller kvinnor visar dock huvudsakligen att vi oftast inte alls stämmer in där. Vi är inte små män. Vi är kvinnor! Och vi är annorlunda. Själv märkte jag för ca 2 år sedan att kroppen inte längre var riktigt som den har varit. Det som funkat innan när det gällde t.ex mat och träning funkade inte längre. Kroppen ”svarade” liksom inte längre så som den har gjort. 

Hur som helst. Det bra är att vi kan påverka t ex muskelförfallet. Styrketräning 3 ggr/vecka då man verkligen lyfter tungt och utmanar sig sätter nämligen fart på hormon-produktionen. En annan metod är högintensiv träning/intervaller. Tur för mig att jag både gillar och kan göra båda. En intensiv och svettig timme på gymet och en och halv timme  lite lugnare  sim och vattenlöpning i bassängen blev det i dag.

Ja jag är koncentrerad som fasiken. 🙂

Nu är det ju inte så enkelt att detta är  ”den enda sanningen och metoden” för att åldras bra såklart. Allt spelar roll. Kost och näring, sömn, psykosociala livet och tarmhälsa (japp – tarmhälsa) är andra exempel som påverkar förstås. Jag har lagt till lite grejer i min kost för att se om jag märker någon skillnad. Hittills känns det i alla fall bra!

I livet för övrigt har förändringen redan börjat. Jobbstressen är ohållbar för mig om jag inte vill åldras i förtid och/eller bli sjuk. Riktigt hur resultatet blir vet jag inte i dagsläget. Känner jag mig själv rätt så kommer jag dessutom fortsätta förändra och förändras för det är så jag vill ha mitt liv. Min fasa är nämligen att fastna i någon slags bekvämlighets-zon där jag slutar utvecklas och blir för lat för att ta mig ur. 😱

Hur tänker du om träning och åldrandet?

Kram från Ingmarie

Annorlunda ”laddning”

Det här med sol och värme alltså. Det gör underverk med mig! Kroppen och knoppen blir liksom direkt ännu gladare, mjukare och piggare!

Men jag försöker vara lite förståndig så jag inte går över gränsen för vad kroppen pallar med. Det går ju såklart aldrig helt att veta men erfarenhetsmässigt så har jag lärt mig att för mycket löpning för många dagar på raken i princip aldrig slutar bra. Så jag gick till gymet i dag. Inte alls lika kul som att kuta men det är ändå härligt att få vara ute och vid havet.

Gymet  vi hänger på har ju även en superbra utedel som jag nyttjat väl varenda gång vi varit där. Hur bra som helst!

Anders körde på bra han också. Både på gymet och i bassängen.

Jag var faktiskt en gång till i den där poolen men då för att köra vattenlöpning och det var efter att vi käkat mat så god att jag nästan inte fattar att mat kan bli så god! Veganhaket Sunshine food kanske inte är det flådigaste stället man kan tänka sig, faktum är att det är mer som ”ett hål i väggen”, men maten och servicen var absolut fem-stjärnigt rakt igenom.

Utelunch är lika fint som utegym!

Om det här var bra laddning inför morgondagen är högst tveksamt men oavsett kommer jag att fira Löpningens dag på ett sätt jag aldrig gjort förut. Om jag inte försover mig vill säga… Hur ska du fira?

Kram från Ingmarie

Älskar isfritt

Om man är en vintermänniska som vill ha snö och kyla så förstår jag att det är trist just nu. I alla fall om man bor i 08a land. Av den snön som fanns i tisdags finns inte en flinga kvar. Allt har smält och regnat bort.
Jag tycker förvisso om ljuset och tystnaden snön ger men ändå föredrar jag detta blöta grå mångfalt alla veckans dagar för det betyder modd- och isfritt!

Det betyder att det går att kuta överallt utan att riskera att man driftar omkull. Att jag blir genomblöt bryr jag mig inte så mycket. Körde intervaller i går som kändes helt ok!

Och skön lugn distans i dag. Såg du den förresten? Solen! Det gjorde jag!

Töväder innebär även att isen på ”min” sjö har smält bort igen. Gissa om det gör mig glad! Tror änderna också gillar det.

Jag är väldigt glad och tacksam över att jag har dessa energi-påfyllare för annars hade jag inte pallat med jobbet över huvudtaget. Nästan  så jag inte gör det ändå.

Denna helgens två eftermiddags/kvällspass har inneburit:

En halv rast ena passet. Noll det andra.

Ett toabesök ena passet. Noll det andra.

Två glas vatten ena passet.  Ett det andra.

Övertid på ena passet. Övertid på det andra passet.

En halv matlåda som hann ätas ena passet. 10 % på det andra. (Typ tre tuggor.)

Ändå ska vi göra mer, oftare och bättre. Jag undrar fortfarande hur? Och ffa hur jag och mina kollegor ska orka? Eller fel, det gör vi inte men vi är professionella i vår yrkesroll och det kanske inte alltid är så bra?

Kram från Ingmarie

En present med eftertanke. (Och mätta magar)

När Anders fyllde år gav jag honom bl.a ett paket till Fotografiska. Med mig inkluderad. (Smart va?)

I paketet ingick först en Brunch på deras restaurang högst upp.

Så här presenterar de sig själva: ”Att vi serverar hållbar njutning som är god både för planeten och våra gäster är väl känt”.

Vidare: ”Med Fotografiskas Hållbara Brunch ser vi tillsammans till att spara än mer på planetens resurser, de som det ofta slösas med vid bufféer. Att slänga mat är helt mot vår filosofi och vi finner ständigt nya vägar att kunna recycla/återanvända och upcycla/skapa ny råvara. Att upcycla, alltså att återanvända en produkt som ny råvara, gör vi till exempel med våra bullar. De som inte går åt mals ned och blir nytt smakrikt mjöl vilket nya bullar kan bakas av.”

Hur coolt som helst!

Om det var gott? O ja! Faktiskt obeskrivbart! En njutning för både mun, öga och mage.

Utsikten ingår! Och den finfina servicen.

Present-paketet fortsatte sen på själva muséet för att se utställningar som visas där nu. Jag är fortfarande tagen. Det var oerhört gripande, hemskt, vackert, sorgligt, fascinerande och extremt viktigt. Det handlar om hur vi behandlar, och har behandlat, varandra. Både två- och fyrbenta. Det är om vad vi gör med vår jord, om fantasi, skönhet, tidlöshet, uttryck och om hur viktigt det är att inte glömma vår historia.
Om du kan så gå dit och se detta!

Jag är extra tacksam över löpturen jag fick i morse. Förvisso tunga ben men vad gör väl det? Jag är fri, frisk, (hyfsat) hel och jag får vistas i sagoskogarna hur mycket jag vill. Det är äkta rikedom om du frågar mig.

Men jag ska erkänna att jag ändå är både ledsen och bedrövad över att utomhus-säsongen på Eriksdalsbadet är över för i år. Sista passet här ute på väldigt många månader… J-a-g-v-i-l-l-i-n-t-e.

Kram från Ingmarie

Måndagsvärme

Plötsligt blev det någon slags härlig tropikvärme som parkerade sig över Halmstad och jag tycker (såklart) det är jätteskönt! Livet blir ännu enklare här när jag inte ens behöver ta med extra kläder att byta om till efter gympasset. Jag cyklade helt enkelt hem i en genomsvett tröja utan att frysa det minsta lilla. Då är det varmt! För svettigt var det. Gym i allmänhet brukar ju få igång mig på nolltid och finns där dessutom en boxsäck (och/eller en kälke) så går jag ju all in direkt! 😄

Det var så kul! Svetten fullkomligt skvätte och dröp av mig och jag blev så lycklig! Ja så funkar jag…🤪

Lite packning blev det dock när jag cyklade till Brottet för att simträna. Men leksakerna är lätta och vattnet så varmt att jag fortsatte svettas! är det verkligen v-a-r-m-t. Den där bassängen brukar ju dessutom vara känd för att vara ovanligt kall så jag har helt enkelt trott det varit något termostatfel. (Det var ju samma i lördags) Och jag är då inte den som varken skulle gnälla över något sånt eller berätta för de ansvariga. Nu är detta tydligen bara tillfälligt för det har varit speciella aktiviteter där. Attans liksom! Men det är härligt så länge det varar! När jag kommer ner nästa gång kanske det är is-varning.🥶

Jag har även besökt min superduper-kiropraktor Hans och förhoppningsvis har han fixat ännu lite mer för mitt ledsna ben. Fast egentligen är det som jag sagt hela tiden min ledsna rygg. Det är liksom där allt börjar, Må den bli glad snart igen och dra med sig hela kroppen i ett stort brett leende!😄

Helt oplanerat har jag träffat massor av mina klubbisar också när en hel bunt hängde i och runt Nissan-ån. Så himla skoj! Och så enkelt! Några samlas, fler hakar på, några stannar länge, några en kort stund bara för att säga hej, några tränar och några bara babblar. Som typ jag. 🤪 Gofika-lunchen-kombon med bästa Karin var dock planerad och precis som i lördags blev det Cortado och precis som då var det makalöst gott! Testade deras nya vegan-macka plus koffeinfria kaffe (klockan var över 15 nämligen…) och det bästa sammanfattande ordet för det är: rekommenderas! Känns som jag aldrig kommer bli hungrig igen!

Det var Karin jag skulle kört Borås swimrun med i går och det var så kul att höra om hur bra det gått för henne och min ”stand-in” Therese. De rockade och kom fyra! Galet bra!

Längtar tills jag kan köra årets första swimrun-race. Det är inte en fråga om om utan om när.🤩

Kram från Ingmarie