Älskade hemstad del 3

Det blev ett lite halvt oplanerat långpass i dag. Det blir ju som sagt var lätt så när det är så där bedårande fint och Prins Bertil stigen är verkligen det. Vet inte hur många gånger jag kutat den men jag har svårt att tro att jag någonsin kommer tröttna. Den är 18 km one way så det är ändå en smula svårt att springa “sönder” den.

Först tänkte jag kuta till Handikapp-badet och vända där. Sen ändrade jag mot till Tjuvahålan, sen till Tylösand och plötsligt hade jag kutat hela. Grejen är att den slutar i Möllegård en dryg mil från stan och jag skulle ju tillbaka dit så det var liksom bara att springa vidare. Just den sista sträckan är väl kanske inte jordens roligaste och vackraste men det var sol och medvind och kroppen var fortsatt glad så jag liksom bara rullade vidare. Själva Prinsen är dock absolut magisk! Kust, skog, stigar, bäckar, platt, kuperat och emellanåt hisnande utsikter. Här kommer är ett litet urval. Kunde och ville ju inte foto-stanna allt för många gånger för då hade jag aldrig kommit i tid till nästa grej. (Se nedan.)

Kunde verkligen inte låta bli!

 

 

 

 

Sånt här uppskattas! Finns på flera ställen

Tylösand

27 km senare var jag tillbaka vid starten med lite stelare ben men fortsatt pigg!

Det där jag skulle hinna till var detta:

Cortado är mitt absoluta favvo-ställe här och jag har nog aldrig variot i min hemstad utan minst ett besök. Det vore liksom kriminellt! Maten är himmelskt god och det finns massor av olika vegan-alternativ. Extra mysigt att ha sällskap av Ulf, svägerskan Jessica, lilla Melissa och mamma förstås.

Mat ska ge energi och det gör den jag äter så det blev ett bra simpass som “efterrätt”.

Körde bl. a en serie med 5 x 200m + 5 x 100m. Totalt ca 2 km så inget mastodont-pass men kul och lätt!

Kram från Ingmarie

 

2 Comments

  1. Jag fick det där plötsliga suget att åka ner till Halmstad. Jag vill också springa på den stigen. Det ser verkligen fantastiskt ut.

Comments are closed.