Löpning

Enkelheten

Visst har jag sagt att jag älskar sommaren? Ljuset, värmen, grönskan, dofterna, energin och ffa enkelheten. Att slippa kånka på ton av kläder och ombyte är en lättnad så stor att den är obeskrivbar men du som alltid åker kommunalt/cyklar vet förmodligen vad jag menar… Flera ton försvinner både bokstavligen och bildligt från axlarna denna årstiden.

Visst gillar jag att simma i bassäng men det slår inte att simma öppet vatten. Det är ju liksom därför jag lärde mig. För att kunna vara fri och simma när jag vill var jag vill. Min närmsta sjö tar fem minuter med hojjen (sju hem för då är det uppförsbacke) och är så magiskt vacker att det nästan gör ont i hjärtat. Ännu är det också ganska lugnt där och jag njöt av en härlig simtur runt den mitt på dagen. Med våtdräkt fryser inte ens jag nu fastän jag är i ett tag.

Att löpcoacha är också enklare för det räcker ha med en tröja till ombyte efteråt. I dag var det dessutom ute så vi fick njuta av sommarsolen.

På hemvägen hamnade jag i samma sjö igen. Den drar! Sommar som vinter. Och hur vidrigt vädret än är så älskar jag ändå alltid just denna platsen.

Kram från Ingmarie

Det där vädret

Bor man i Sverige är vädret verkligen ett samtalsämne. Och inte undra på!  Det är ju minst sagt skiftande och varenda vädersajt spår olika. (Hur svårt kan det egentligen vara?) Vill man planera att göra något utomhus får man nog mest hoppas på tur.

När jag sprang till jobbet var det sol, moln, regn, sol igen och sen mulet. Ingen ordning alls. Men jag frös åtminstone inte!

Frös inte inomhus heller förresten. Jobbat så svetten runnit och på gympasset flög odödlighetsviruset i mig och jag lastade på som om det inte fanns någon morgondag. Men det gör det förhoppningsvis och den blir intressant! Haha!

När jag kom hem regnade det men sen kom solen och jag passade på att cykla till sjön för ett kvällsdopp. Ljuvligt!

 

Också ett mycket smart val för nu både regnar och åskar det så rutorna skallrar!

Kram från Ingmarie

 

 

 

Spontanat igen

Spontana är mitt nya favvo-verb. Då gör man ju i princip bara grejer man känner för! Spontant! Som att anmäla sig till ett lopp kvällen före det är som jag gjorde i går. Det blir inte alltid så bra uppladdning men det blir garanterat roligt, lustfyllt och bra träning oavsett. Dvs så som jag gillar att göra och ha det just nu.

Jag har kutat Lunchloppet en gång innan för längesedan men då var det på Djurgården. I dag var det i Tanto på Södermalm.

Upplägget är enkelt. Man betalar 100 kr, får nummerlapp, kutar loppet, lämnar tillbaka nummerlappen. Typ så. Inga utdragna tal varken före eller efter, ingen medalj, inga priser och ingen statistik men roligt, lättsamt, kamratligt, billigt, enkelt, avskalat, bra träning som sagt var och alltid i fina miljöer. Tycker det är en jättekul och bra grej!
Vi var inte så många i dag men vi som var med sprang vårt bästa för dagen. Banan är i platt men en solig dag som denna är den absolut proppfull av strosande människor, barnvagnar, cyklister, andra löpare, kaffedrickare, kompisgäng, ungar som ska spela boll, hundar som drar iväg i koppel och to.m fåglar. Det var väl mest rena turen att jag inte sprang på/över någon eller något…Haha!

Värmde upp som vanligt ca 4 km inkl stegringslopp innan vi drog i väg. Tyckte jag hittade ett ganska bra tempo men när det var lite över en kilometer kvar var jag ganska trött och sista lilla kullen till målet var jag rejält mör. Men på ett bra sätt för hur det än är så vill jag ju inte komma i mål och känna det som jag joggat runt.

Lite bättre tid hade jag hoppats på men jag är ändå nöjd och jag var garanterat den enda som inte klagade på värmen.

Hade siktat in mig på ett pass på Tantos fina utegym efteråt men det var absolut knökat med folk (även där) så jag bestämde mig för att springa hela vägen hem (7km) i stället. Väl hemma vände jag nästan bara innan jag cyklade ner till sjön för ett varv i sjön. Återhämtningen är det som sagt var inget fel på och den blir extra stark för en solcellsdriven person som mig sol-dagar som dessa!

Dagen avslutade jag tillsammans med mina fina vänner Desirée och Petra. Är så tacksam över att jag har dem i mitt liv. Vi ses inte så ofta men tjattar i princip dagligen om allt mellan himmel och jord. Underbart!


Maten på Mahalo är förresten grymt god. Och riklig! Sånt gillar jag. Vego såklart!

Kram från Ingmarie

Att ta sig

Jag är kanske ovanligt lättroad men nog är det ganska coolt att man kan och får springa hur man vill i och genom vår vackra huvudstad? Det är dessutom inget ovanligt eller konstigt! Jag tycker det är jättehäftigt! Därmed inte sagt att jag gillar springa i stan ö h t, jag föredrar skogen och grusvägar, men när jag nu ändå ska in dit för att jobba så är det ett väldigt bra alternativ till tuben. Denna årstiden blir ryggan heller inte så förbenat tung som på vintern och det är ett stort plus!

En annan sak jag gillar med 08a land är att det i princip alltid finns något cafe´, vego-mathak eller Sats i närheten var man än är. På så vis kan man lätt både få fika och gyma utan att behöva transportera sig jättelånga avstånd. Hur bra som helst!

Men, det finns alltid ett men som du vet, det där gäller bara om du ska norr-söder eller vice versa. Ska du ta dig öster-väster så är det inte lika varken smidigt eller enkelt. Fast springa kan man såklart ändå.

Kram från Ingmarie

 

Slut för denna gången

Livet alltså. Och alla dess vindlingar. Så coolt!

I går sprang jag intervaller (3 x 12 minuter), målade tills hjärnan var helt mosig, yogade, mediterade flera gånger och simmade längsta OW-simningen i år.

I morse vaknade jag i stugan på Rådmansö, åt frukost på verandan, sprang en solig runda inklusive en sprada.

Hela dagen har jag sen målat, mediterat ännu mer, skapat och varit i min ”bubbla” i denna underbara Skaparlada.

 

Nu är jag tillbaka i 08a land, har packat upp allt och möblerat om i ffa mitt målarrum.
Igen.
 Jag gjorde samma sak förra gången jag varit och målat. Mycket märkligt för jag borde ju vara sjukt trött, och lite ledsen är jag över att det är slut för denna gången, men istället känner jag mig mest full av energi och galet inspirerad!

Kram från Ingmarie

 

Lyckoställe

Antingen tränar jag. Eller sover. Eller äter. Eller mediterar. Eller bara är. Men mest målar jag och känner mig så där allmänt nästan löjligt lycklig.❣️

Det här stället har ju den effekten på mig. 😍 Dessutom är den otroligt inspirerande på flera vis men ffa när det gäller skapandet. Denna kursens lärare Weronica är en stor bidragande anledning till att jag nu verkligen hamnat i min skapar-bubbla. Som med allting annat ”kommer” den liksom inte bara utan man måste själv fixa den. Ibland är det enkelt. Ibland skitsvårt. Mindfullness, att diskutera och att höra andras upplevelser är fantastiska grejer! Jag kom till nya galet bra insikter i dag som kommer hjälpa mig både i målandet och livet. T ex att jag lätt fastnar i ”prestations-träsket” vilket verkligen inte är till någon nytta. Inte nu och kanske inte ens någonsin? Men jag har fler och fler knep att inte fastna där.

Alla borde ha ett sånt här ställe där frihet, nyfikenhet, tillit och kreativitet är ledorden. Har du något sånt ”happy place”?

Kram från Ingmarie

Den mindre fina sidan och återinstallerad

Det är nog lätt hänt att man tror folk alltid är och ser så där glada och tjusiga ut oavsett vad de gör om man kollar på inlägg på ex Insta.

Så är det förstås inte. Verkligheten är väl snarare för det mesta ganska ”otjusig”? Du vet sånt som otvättat hår, obäddad säng, håriga armhålor, disk, smulor i soffan, hål i strumporna, illaluktande bh och groteska miner. För det är väl inte bara jag som har det så emellanåt? 😱🥺😜

Jag är förvisso för det mesta glad men när jag är koncentrerad, eller blir så där toktrött av träning, så ser jag allt utom glad och pigg ut! Lägg till ovårdat hår, svettränder och drägel i mungipan så förstår du.

Som i dag…

Jag förstår inte hur min coach, dvs jag 🙄, kunde komma på detta passet men det var Ingmarie-väder så kanske det spelade in… Hade dock missat den lilla detaljen att det blåste rejäl motvind på ena långsidan (och nej man kan aldrig få tillbaka det man förlorar på motvinden i medvinden) plus att förra gången jag körde detta passet ett set höll jag på att dö. Nu dubblade jag det!

2  x (3x 400 + 4 x 300 + 6 x 200m) Vila ca 50-60 sek. Jag hade noll koll på tiderna jag sprang men full koll på vilan. Haha!😄 Det spelar ju liksom ingen roll vad ex 400-ingarna går på. Jag kör det jag kan och det benen håller för.  Dvs jag kan inte mer eller fortare oavsett.

Sjukt jobbigt var det i alla fall men känslan efteråt!
Olalllaaaa!
Då är jag stolt, tacksam, glad och snudd på odödlig!🤩🤩🤩

Precis jämte banan i Norrtälje ligger Friskis och om det är något jag är bra på så är det att återhämta mih och ladda om snabbt så med lite energi i magen blev det en dryg timmes hård träning även där. Allt från spänsthopp och benböj till armhävningar, core och stretch.

Men sen har jag chillat. Åkte inom fina Spillersboda och simmade lite.

Och har installerat mig igen på Skaparladan.❣️

Kram från Ingmarie

 

 

Fryslort, bröte och ett tips

Många verkar tro att jag klarar hur mycket kyla som helst bara för att jag vinterbadar. Det är helt fel. Typ JÄTTEfel! Jag fryser skitlätt! Höst, vinter och t o m vår innebär alltid massor av kläder och vill det sig illa är det så även delar av sommaren. Så klen är jag… Men jag är en rackare på att hantera värme och bada isvak.

Vinterbada är ett sätt för mig att överleva vintern. Den piggar upp, ger mig massor av måbra-hormoner och är ett äventyr och en ritual jag tokälskar. Men bara på vintern! På sommaren har jag absolut inga som helst behov av att bada kallt. Då vill jag ha sol och värme precis hela tiden. Det kan aldrig bli för varmt om du frågar mig! (Därmed inte sagt att det är så bra för naturen och djuren om det är varmt alltid men det är en annan diskussion.)

Så från att bada i baddräkt (och mössa) bland isvakar tar jag på mig våtdräkt och dubbla badmössor när jag ska simma ute på sommaren. Åtminstone nu i början. Fattar att det kan verka extremt motsägelsefullt men dels är det något som händer när jag doppar huvudet som gör att kroppen ”fryser till” direkt, dels är jag i mycket längre när jag simmar och dels rör jag mig mer och när man gör det så kommer det mer kallt vatten nära kroppen. När jag vinterbadar kan jag även gå upp direkt när jag känner att det är tillräckligt. När jag simmar är det inte alls säkert eftersom jag ju simmar bort från själva starten.

Vid ett flertal tillfällen har jag simmat så länge att jag börjat frysa så mycket att jag på riktigt trott jag skulle tuppa av och när det hade skett allt för många gånger började jag bli rädd. Det är en fruktansvärd känsla och ffa farlig. Det är inte det där att jag bara huttrar, hackar tänder och får färgglada fingrar, det grejar jag, utan kroppen lägger verkligen av. Det går ruskigt fort med men jag har börjat tyda tecknen och avbryter i god tid. Så i stället för att OW-simma långa sträckor så kör jag många korta. På så vis slipper jag vara orolig/riskera något och det är enbart roligt och lustfyllt. Det gör mig troligtvis inte till en bättre simmare men so what? Jag simmar för jag gillar det, inte för att tävla.

Två korta turer blev det i dag. En i Infjärden och en i Djupsjön. 100% njutning. I synnerhet den sista för då var det så härligt att solen kunde torka mig.

Infjärden

Djupsjön

Löpningen var absolut frysfri och vacker som en sagobok. Sprang en av mina favvo-rundor som jag hittat för längesedan men de hårda vindarna som varit här hade lagt gigantiska hinder i vägen. i skogen! Tror minsann halva granbarrs-beståndet hamnade på mig innan jag hade tagit mig igenom allt… Naturens krafter alltså!

Till sist vill jag tipsa om ett väldigt bra TED-talk av Dr Chatterjee.
”How to make diseases disappear”.   (Den är bara 18,5 minut lång så jo, du hinner lyssna.)

Tyvärr lär det inte hända för läkemedelsindustrin kommer fortsätta sin kamp att få sälja (onödiga) läkemedel… Men tänk om fler läkare kunde vara och tänka som Chatterjee! Vilken frisk värld vi skulle få!

Kram från Ingmarie

Sås-dag

Egentligen hade jag tänkt såsa omkring i skogarna här ute på ”ön” men så kom ett mess från Roger så i stället blev det (sås)löpning i skogarna runt Färsna gård. 

Det gäller ju att passa på när man kan få finsällskap! För den som inte vet så kan jag berätta att Roger är en ruskigt snabb veteranlöpare med flera stora, feta medaljer. 🤩 Han resonerar dock som mig att är det lugnt så är det lugnt. Inget mellanmjölksharvande.🤪 Så det blev en slags såsande i alla fall!

Två timmar sprang jag ihop.(Roger skulle till gymet och avvek lite tidigare.) Superfint att springa där! Bara grus och stigar. Blandat med elljusspår, andra grusvägar, banvall och delar av Roslagsleden. 

Har kutat här många gånger men hittar alltid nya vägar! När jag är där och ser ”Roslagsleds-skyltarna” blir jag oftast sugen på det där JÄTTElånga loppet jag hört så mycket gott om. Men det är ju just JÄTTElångt! En dag så kanske…

När jag var tillbaka i stugan och fått mat i magen testade jag lite målartekniker och material. Så himla härligt att liksom bara få pyssla i lugn och ro! Målet är att det inte ska vara något mål. Dvs ungefär som vanligt. Haha!

Cyklade sen till sjön och alltså det var (och är) ju nästan löjligt vackert där! Helt ensam var jag så det är verkligen som att ha en helt egen sjö(bassäng)!

Har ingen aning om temperaturen men tippar på 17-18 grader. Nu när jag ”fuskar” med våtdräkt är det riktigt behagligt för att simma men jag längtar tills jag slipper den. Våtdräkten alltså. Jag kan absolut simma utan redan nu men då blir det betydligt kortare tid. Det är kort även nu för jag är en klenis när det kommer till att simma i kallt/svalt vatten en längre stund.

Kram från Ingmarie

Norrtälje Stadslopp

För åtta dagar sen sprang jag 47 km på Backyard Ultra-loppet i Haverdal efter en spontananmälan en dryg vecka före. För tre dagar sedan spontananmälde jag mig till dagens Norrtälje Stadslopp. Det är ju så jag gör nu för tiden. ”Spontanar” Haha! Det blir kanske inte så bra resultat men jag har insett att om jag börjar planera för mycket så kommer den gamla tävlingsdjävulen i mig och jag stänger av från huvudet och neråt och slutar lyssna på kroppen. Sånt slutar aldrig bra! Dessutom blir jag alldeles för mentalt fixerad och just nu är det inget jag vill ha eller vara.

Hur som helst. Norrtälje Stadslopp är 5 km och det var ett riktigt vasst startfält. Ca 100 löpare ställde upp med start och mål på deras fina Ip.

Det började ganska lätt med svagt nerför innan det var mest platt. Jag visste det skulle bli uppför den sista kilometern men jag hade inte räknat med att det var så brant. Kanske kan jag skylla på att det där långpasset satt i för mina ben tvärdog! Jag hade ca 18 minuter till 4 km. I mål 23.45. Ja du fattar… Men jag vann i alla fall min AG och jag tror jag blev 12a totalt.

Men kul var det och allra roligast var att träffa alla (löpar)kompisar igen. Här är några av snabbisarna. Och jag…

Men hur döda benen än var så återhämtade de sig snabbt. Körde ett bra pass på gymet efteråt. Maxade verkligen för jag hade ju betalat och då vill man ju ha ut det mesta möjliga, eller hur? (Ja det är okej att kalla mig snål.. Hehe)

När jag nu ändå var i stan passade jag på att även åka till fina Gillfjärden. Turligt nog hade jag ju våtdräkten med…

Personligen tycker jag det var ett väldigt fint och bra sätt att fira Nationaldagen på. Hur har du firat?

Kram från Ingmarie