Simning

Klorad

Bästa simningen och vattenlöpningen sker utan tvekan i en vacker sjö. Eller ett vackert hav. Men ibland väljer jag ändå bassängen. Oftast för att jag ska vidare (till jobbet) eller som i dag för att jag ville köra mer ”renodlad” teknik och intervaller. Och när jag ändå var där passade jag på att köra ett längre vattenlöpningspass för det är garanterat frysfritt i det vattnet.

Många timmar i plurret blev det och det är inte utan att jag funderar på hur mycket klor som sipprat in genom huden till min stackars kropp. 😱 Tror bestämt jag måste sluta fundera så mycket. 🤪 Viktigast är ju ändå att ha kul och må bra tänker jag. 😍

Jag har även hämtat hem sex av mina dukar som numera är uppspända. Lika spännande varje gång trots att jag ju verkligen vet hur de ser ut. Hade lämnat dem i konstnärsbutiken I B Wahlström och trodde inte de skulle vara klara förrän i augusti men bra nog hade jag fel. Billigt var det också! För att inte tala om den suveräna servicen! De t o m slog in tavlorna så jag enkelt kunde frakta hem dem.

Min braiga bärhjälp (d.v.s Anders) hade egentligen inte behövts men det gjorde att det blev löjligt enkelt att få hem dem med tuben och fötternas hjälp.

En av tavlorna heter ”The Flowerpower-girl”. Jag gillar henne jättemycket.😍

Kram från Ingmarie

Midsommardag med PB

Klockan 9.30 samlades detta härliga lilla gäng för att midsommardags-simma.

Varmt, soligt och rejält blåsigt så det blev en bitvis väldans guppig historia.

Jag hade ingen egentlig plan på hur långt/länge jag skulle simma. Tror förresten ingen hade det.

Första varvet (1500m) simmade vi alla. Sen blev det splittrat. Jag fick feeling och fortsatte ett varv till medan de andra körde ett varv fram och tillbaka till brygga nummer ett.

Hade sen bara tänkt ta den kortare en kilometers-loppen men jag bara fortsatte veva på. Fanns liksom inget stopp. Och ingen tid att passa!

1,5 km utan paddlar + 3 km med paddlar blev det till slut och jag hade lätt kunnat fortsätta minst ett varv till! Vilken fantastisk känsla! Det går inte snabbt men vem bryr sig? Inte jag i alla fall! Jag är faktiskt jäkligt stolt! Inte bara över nytt PB på simmautanpaus utan även för att jag utan problem simmar solo även när det blåser och guppar rejält i vattnet. (Syns inte på bilderna/filmen men i den södra delen av sjön var det vita gäss.)

Observera de små söta barnfåglarna med sin mamma i hörnan!

Det blev faktiskt en kilometer till lite senare Tillsammans med Anders och utan både våtdräkt och paddlar. Men med fin-mössan.

 

Hoppas, hoppas sommaren fortsätter vara så här ljuvlig så det blir mer sådana här ljuvliga (sim)dagar. Inklusive picknick!

Den här Vego-sillen är förresten supergod! Och snäll mot både människor, djur och natur. Hur bra som helst ju!

Kram från Ingmarie

Bortkastad tid. Och pengar

Jag var ju hos läkare häromdagen för att få hjälp att reda ut vad som egentligen felar med benet. Av erfarenhet vet jag att MR är bästa sättet och det sa läkaren också. Alltså trodde jag det skulle bli så.

Men icke.

Det är för dyrt så istället tyckte de jag skulle göra ett ultraljud. Så är rutinerna nämligen. Man gör det billiga först även om risken/chansen är stor att det ändå inte räcker. Fick en tid redan i dag (jättebra!) men vad hjälpte det? Röntgenläkaren hittade inte ett jota så nu ska hon rekommendera läkare nr 1 att jag ska göra en MR. Precis vad jag sa från början. Nu blir det hela ännu dyrare och tar ännu längre tid. Att det ska vara så svårt att göra rätt och lyssna på patienten. Särskilt när de redan gjort flera feldiagnoser med mig. Kanske läge byta vårdcentral…

Jag kan ju också tycka att man som vårdpersonal på landstinget borde ha en något enklare väg när något felar i kroppen. Men icke det heller. Slitjobba för dem går däremot jätte-bra. Ja, jag är lite bitter just nu…🤪😱

Tur simningen gick så bra! Och det är så här den oglamorösa afterswim-krullhårsfrissan, inkl goggle-ögon, ser ut på riktigt.

Och den lika oglamorösa efterengalenkvällpåjobbet-minen.

 

Kram från Ingmarie

Fördel skiftjobb

När man jobbar oregelbundna (och obekväma) arbetstider har man fördelen att vara ledig på vardagar. Vara ledig en solig och varm måndag är ruskigt fint! Särskilt nu innan alla semestrar drar igång.

Det är oftast gott om plats i skogen oavsett men extra mycket en vanlig vardag. Samma på utegymen. Jag håller mig fortfarande till jogg-gång för att inte förvärra något och varje steg framåt är bra. Även om de är långsamma.

Benet är varken bättre eller sämre men jakten på en MR-tid har i alla fall börjat för nu vill jag veta vad som felar. Inte tro.. Tur jag är envis för det är ingen enkel uppgift. 😱

Simma är däremot (hyfsat) enkelt för det mesta. Och härligt! 20 grader i plurret nu. Makalöst ju!  Det må se lugnt ut i vattnet men jag kan berätta att långt där borta var det rejält guppigt och en hel del vita gäss. Men det gick bra! Jag höll mig filbunks-lugn trots en hel del (våg)kallsupar.

Jag hängde inte riktigt med de här grabbarna i vattnet men hänga på bryggan med dem grejar jag däremot galant!

Kram från Ingmarie

Mer sim

Hellasgården är en oas för simmare och det har blivit världens sim-Mekka. Det är i princip alltid ett par gäng som fyllt ”stor-bryggan” med diverse prylar och kör olika slags träning.

Egentligen hade jag inte tänkt simma i dag igen men när Christian frågade om jag ville haka på behövde han inte ens försöka övertala mig. Det var ju minst sagt ett oemotståndligt erbjudande!!!

Två varv à ca 1350 m blev det. Ett utan paddlar och ett med. Kändes bra hela tiden. Hade gärna kört (minst) ett varv till men det var det där som stavas j-o-b-b som hindrade mig.

Att hänga vid Hellas är också galet inspirerande just för att det är så många som tränar där. En del mer än andra. Bästa Sofia & Co hade t.ex kört 10 km. I mina öron låter det galet långt men vem vet. Om viljan, längtan och lusten finns så brukar även kraften att flytta gränser infinna sig. Eller hur?

Jag känner att det där att simma lugnt och ”långt” är väldigt härligt. Det är inte utan att jag undrar, och funderar på, vart det här simmandet ska ta mig i framtiden. Jag är supernyfiken! Men egentligen kvittar det för det är just nu som räknas.

För övrigt har jag haft en av mina mest dramatiska jobbkvällar på många år. Men i morgon är jag ledig!🙏🏻😍

Kram från Ingmarie

Dunbarn, sim och plikt

Just nu känner jag mig mer som en simmare än en löpare. Landdjuret har liksom blivit ett vattendjur. Som det kan bli va? Men attans vad jag är tacksam över att inte ha lagt alla sport-ägg i samma korg! Då hade livet varit ganska miserabelt nu…

Och tänk att jag, som inte gillar tidiga morgnar, plättlätt går upp innan tuppen för att cykla till Hellas och simma med TS-gänget. Bara det är ju anmärkningsvärt.

Jag fick äran att köra lite uppvärmningsyoga.

Med sällskap av söta dunbarn och en boxer som mest var intresserad av sin boll.

Tomas var dagens simcoach. Superbra som alltid!

Temat var distans och vi simmade runt nästan hela Källtorpssjön. Vattnet var ljuvligt, solen strålade, vindarna ljumna och jag fick jättebra tips av Tomas. Helt klart en av de där (sim)morgnarna som kommer vara kvar i minnet for ever.

Gissa om jag var osugen på att jobba sen! Men vad gör man? Det är bara att gilla läget och jobba på.

Nu blev det förvisso en ovanligt lugn kväll men känslan att få gå ut från ”vita huset” är ändå alltid oslagbar!

I morgon kommer jag (förhoppningsvis) köra en slags repris av detta.

Kram från Ingmarie

Laddar med bubbel

Ännu en jobbhelg vankas (men jag är ledig både midsommarafton och midsommardagen minsann) och jag har laddat så gott jag kunnat. Fredagsmys och fredagsbubbel på en och samma gång tillsammans med Ulrika är ett exempel på väldans bra laddning.

Ulrika höll mig sällskap under hela simpasset, lika kul som alltid, men vattenlöpningen spenderade jag tillsammans med mig själv. Funkade fint det också såklart även om jag älskar hennes sällskap! Och låt dig inte luras av de grå molnen för de försvann!

Perfekt för utelunch, göra en ny låtlista till yogan, läsa och ta en minisiesta.

Innan jag åkte hem var jag även hos Kiropraktor-Micke. Inte mycket mys och bubbel där men gott om fix, nålar, laser och pepp! Även om besöken där är osköna blir jag alltid glad av dem!

Jobbhelg betyder också fredags-städ. Inte för att jag tycker det är särskilt festligt (jag tycker faktiskt det är skittråkigt) men jag gillar att ha fint och att slippa göra det under en (jobb)helg. Så då är det bara att göra.

Som belöning tog jag hojen till Söderbysjön för detta! Kvällsdopp alltså! Svensk sommar när den är som bäst.

Är otroligt tacksam för att jag har detta så nära och att jag får chansen att uppleva ännu en svensk sommar. Det är ju som bekant inte alla förunnat…

Kram från Ingmarie

Allt man behöver…

…för att förgylla en helt vanlig, ledig och regnig tisdag i juni är väldigt enkla saker.

Ett bra gympass t.ex. Med extra allt. Och garanterad träningsvärk inom 48 timmar.

Behandling av Micke, gott kaffe och häng med min kära vän Inger är några andra säkra kort.

Inger jobbar (bl.a) på WolffWear och förutom att det är jättekul att bara vara där så hittade jag mina favvo guld-goggles! 😍🤩 Som jag letat! Tror faktiskt dessa är bland de sista som finns.

Men jag använde ett par andra på simträningen. Som f.ö var jättehärligt För gråmulet (regn) väder betyder (oftast) gott om plats. Plus att bastun är extra skön! I dag var inget undantag till någon av dem.

Kram från Ingmarie

När slutet åter gör sig påmint

Det känns ju onekligen både knasigt och märkligt att inte kuta race när start och mål är i princip utanför husknuten. Nu har jag i och för sig aldrig kutat Bagisloppet, trots dess närhet, men orsaken har alltid stavats j-o-b-b. I dag är jag ledig! Men det blev ändå inget lopp. Så bra är mitt ben nämligen inte ens i närheten av att vara så det skulle klara något sånt. Men jag är på riktigt glad ändå! En timme med väldigt mycket mer jogg än gång är ett stort steg i rätt riktning!

Ett ont ben är heller verkligen inget att gnälla över. Det går över. Liksom faktiskt det mesta man/jag gnäller över… Men det är lätt att glömma när allt rullar på i en vansinnig fart. De flesta av oss tar för givet att vi vaknar varje morgon, kommer upp ur sängen, gör det vi ska och vill under dagen, somnar, vaknar, lever, somnar, vaknar… Osv i typ all evighet. Eller åtminstone väldigt länge till. Döden är mest något avlägset långt bort ”sen”.

Men vi vet inte. Vi vet absolut ingenting om när döden kommer. Så sent som i förrgår blev jag än en gång varse och påmind över livets extrema skörhet. Och att ingen går säker.

Första gången jag träffade Terese Alvén var för många år sedan när vi pluggade journalistik tillsammans. Sen blev det på Sats, i löparspåren och på olika event. En otroligt driven, levnadsglad, inspirerande, positiv, vacker, ödmjuk och hälsosam tjej. En sån människa som berör och som man blir berörd av och som man minns med värme även om tiden mellan mötena kan bli väldigt långa.

Terese hann precis fylla 37 år innan hon dog. En elakartad cancer tog hennes liv bara några veckor efter diagnosen. Två barn, man, familj, vänner och följare sörjer. Jag tror de flesta befinner sig i samma hemska chocktillstånd som mig. Hur kan någon som älskar livet så mycket drabbas av något sånt här? Och så snabbt! Det är fasen inte rättvist! För även om vi inte var nära vänner så var hon en vän. En vän som ville gott, som gjorde gott, som hjälpte andra och som var synonymt med allt vad hälsa står för.

Men som sagt var. Ingen går fri.

Jag tänkte på allt detta, på mitt eget liv och på vad som verkligen är viktigt den stund vi har här på jorden under den lilla simturen jag gjorde i dag. Det jag kom fram till, som alltid, är hur oerhört viktigt det är att verkligen leva medan man lever. Inte vänta till ”sen” för då kan det mycket väl vara för sent.

Livet går upp och ner, ibland är det t.o.m platt, men det är livet. En unik gåva och det enda liv vi får. Och har. Så lev det väl och ta tacksamt emot varje dag oavsett vad den bjuder på. ❤️

Kram från Ingmarie

Natur-njut

Min helt egna hemmasnickrade teori och filosofi är att om fler tillbringade en del av sin dag i naturen så skulle vi ha både bättre hälsa och färre (kanske t.o.m inga) bråk.

Att börja sin dag med exempelvis den här vyn, eller ha den mitt i/på slutet för den delen, kan ju omöjligtvis bli eller vara fel för kropp och själ. Eller hur?

Särskilt inte när det är tillsammans med härliga TS-gänget.

Jag är så glad att detta är igång igen! Lördagarna är extra najs för då är fikabåten med.

Efter tekniksimmet drar coach Ulf med den när vi simmar ut till någon klippa för att njuta lite extra en stund innan vi drar vidare.

Lite extra tekniktips.

Coach Ulf

Jobba helgkväll innebär ju också att jag börjar lite senare så det här är verkligen helt stressbefriat eftersom jag har så gott om tid. (Vi kör igång kl 08.)

När jobbet sen väl var slut så var det fortfarande ljust och så varmt att t-shirt räcker. 🤩 Livet är enklare när det är sommar! Och varmt.

Kram från Ingmarie