Tips

Avslutning och premiär

Det är märkligt, och nästan lite skrämmande, hur fort tiden går. (Utom möjligtvis när man väntar på tuben efter att ha jobbat sent…🤪) Jag tycker det var nyss jag började måndags-kursen med Coach Anna men det var ju faktiskt över fyra månader sedan. Och tre av dem gjorde jag dessutom alla läxorna i USA. Men i dag var den slut och det känns jättetråkigt. Jag har lärt mig massor och helt klart har min simning utvecklats. Anna är grymt bra! Jag vet också numera att jag kan både simma och skratta samtidigt. För så är det med henne. Det är seriöst och ordentligt men samtidigt avslappnat och fullt med humor. Precis som det ska vara!

Dagen till ära, och som en liten test, körde vi bl.a synk-sim. Ser kanske enkelt ut men prova så förstår du ännu bättre hur extremt svårt konstsim är! Tycker i alla fall att vi fixade det galant!

Medalj fick vi också! Så nu känns det mindre svidigt att ha missat den som kunde ha blivit i helgen. Denna är dessutom ätbar.😄

Måndag 20/5 betyder också att Eriksdalsbadets utebassönger öppnar och det ville jag inte missa. Never ever! Så mittemellan ett spännande möte med Jonas Bohr som är en av grundarna till Cellexir, och behandling hos kiropraktor-Micke, fick jag till ännu ett bra sim-pass.

Finfint sällskap av både Ulrika och solen fick jag också!

Vilken måndag alltså! Sa jag att jag även kutat en liten sväng? Svindlande 35 minuter minsann. Utan smärta. 🙏🏻 Men jag ropar inga varken hurra eller tjoho ännu. En dag i taget som sagt var.

Kram från Ingmarie

Uteliv en fredag

Jag är så himla tacksam att jag har mer än enbart löpningen att välja på när det gäller träning. Och kanske ffa att jag har alternativ som jag tycker är roliga. Eller åtminstone ok. Tråkig träning har jag slutat med för längesedan. Sånt är livet alldeles för kort för. Å andra sidan vet jag dels att jag är extremt lättroad när det gäller sånt som gör mig svettig och får hjärtat att slå lite oftare, och dels att det mesta sitter i skallen. Det blir liksom ungefär så skoj som man gör det. Oavsett vad det handlar om faktiskt. (Dock är vissa saker förstås betydligt enklare att göra roliga än andra…)

Det jobbigaste med att inte kunna kuta, förutom att en skada oftast gör ont och att man sällan vet hur lång tid den är kvar, är att det blir så mycket mer inne-tid. Åtminstone tills ute-bassängen öppnar. Jag vill ju vara ute så mycket det bara är möjligt. Känna vinden, få dagsljus, andas frisk luft och höra fåglarna sjunga.

Turligt nog finns ju Kärrtorps IP med både utegym och gräsplaner bara en kort cykeltur från ytterdörren. Helt ärligt blir styrketräningen inte riktigt lika bra (för mig) som på mina ”inne-gym” men med lite extra fantasi och egna redskap så blir det ändå jättebra!

Jag provade springa lite också. Både fram-och baklänges. Det förstnämnda var ok men inte bra. Det sistnämnda funkade utmärkt! Kanske helt enkelt får byta stil? Kan man springa baklänges framlänges? 🙄

Simma funkar också att göra ute. Året om så länge isen inte är i vägen vill säga. I dag har jag invigt Söderbysjön med en liten simtur. Utan våtdräkt alltså. Det börjar bli många plusgrader nu! Ska bli spännande att känna hur det blir när jag ”fuskar” med våtdräkt.

Men hur härligt utesim än är nu så är det svalt just nu och det blir inte lika bra simträning som i en uppvärmd bassäng.  Åtminstone inte för mig. Kanske var det sista inne-passet på ett bra tag på Eriksdalsbadet , beror på vad jag väljer att göra i helgen, men bra blev det i alla fall. Invigde paddlarna jag tröst-shoppade i går och jag är ganska säker på att jag kommer veta att båda mina axlar och min rygg finns i morgon. 🤪

Och just det ja! Jag har ätit fin-lunch ute! På anrika Chutney tillsammans med världens bästa Karin. Det är sånt man kan göra en ledig fredag och har tur som jag!

Kram från Ingmarie

Skaparladans målningsretreat dag 1

På ett vis vill jag inte berätta om Skaparladan för om fler kommer på hur fantastiskt det är här kanske varenda kurs blir fullbokad innan jag ens hunnit reagera. Dvs det blir ingen plats över till mig.😱

Men jag berättar ändå. Såklart. Både för att jag vill fler ska få chansen att uppleva magin här och för att utan deltagare blir det ju inga fler kurser. Det är ju så det mesta funkar i vår värld. Jag kommer därför skriva lite varje dag om hur det är och fungerar här. Alla kan nämligen vara med på dessa kurser oavsett bakgrund och erfarenhet. Alla! I alla fall om man har minsta lilla nyfikenhet och upptäckarlust i sig. Själv skulle jag bara ”testa en gång” när jag var här första gången för ett och ett halvt år sedan. Tror detta är min sjätte kurs. Och fler är redan bokade. Så kan det nämligen bli när man släpper prestationskraven och istället låter hjärta och magkänsla styra. 😍

Lärarna Peppe, Jonna och Weronica är de bästa lärarna och de finaste människorna man kan tänka sig. ❤️

Rådmansö ligger bara några mil från Norrtälje och Knösgården där Skaparladan finns är gjort för skaparglädje och inspiration.

Och frukosten som serveras i det lilla fina köket första dagen med bröd från det berömda bageriet är precis lika god som alltid. Och mysig!

Jag väljer medvetet en ny ateljé-plats varje gång jag är här (man har alltid sin egen plats som ingen har tillträde till om man inte bjuder in till besök) och det är alltid lika härligt att ställa upp alla prylar och få tejpa upp den första duken.

Att ha tre dagar framför sig för att bara måla, träna, meditera, yoga, äta och sova är ruskigt lyxigt!

Förra gången jag var här var det snorkallt. Denna gången är det ljummet! Började dagen med en slöjogg i finskogen inkl sprada. Alltså jag dog nästan lycklighetsdöden!!

Och jag avslutade dagen i simhallen med en av vårt lands absolut finaste utsikt.

Allt är superfräscht och det finns även bl a en riktigt fin Relax-avdelning. Men smakar det så kostar det. 100 riksdaler för att vara exakt. Då gäller det att utnyttja varenda minut till max. Oavsett så är det helt klart värt pengarna.

Hoppas jag sover snabbt för jag längtar redan till i morgon! Å andra sidan är det synd att jag behöver sova för ateljén är öppen dygnet runt när det är kurs och jag kan alltså måla precis när jag vill. 🙏🏻

Kram från Ingmarie

Rio Grande trail

Minns du när jag var i The Botanical Garden för ungefär en månad sedan och sa att nästa gång jag kom dit då skulle jag testa trailsen där. Well, i dag var den dagen!

Jag hade ganska höga förväntningar efter allt jag läst och hört om området. Hittills har ju dessutom alla andra delar av det gigantiska trailsystemet vid Rio Grande som jag kutat på varit 100% outstanding! Det är garanterat platt överallt där så är man sugen på backar är det väl kanske inte bästa valet. Då är de triljoner trailsen vid Sandia mountain klockrent. Där är det garanterat oplatt. En sak de dock har gemensamt är att det är i princip omöjligt att springa vilse. Floden, alternativt berget, är idiotsäkra landmärken att följa. Däremot är den ändå väldigt enkelt att kuta för långt. Dels för att trailsen ju liksom inte går rakt någonstans. Man kan tro att man snart är framme men vips tog stigen en annan riktning och man får en väldans omväg/extrasväng. Och dels för att när man kutar på dem så försvinner både tid och rum för att det är så fint! Plus det där klassiska att man vill se vad som är bakom nästa krön. Och nästa och nästa och nästa och nästa och.. Ja du fattar! Så blev det i dag. Det tog 45 minuter innan jag ens kollade på klockan. Så där rök den timmens planerade löptid. Jag skulle ju tillbaka också.🤪

Så vackert, rofyllt och energigivande. A true bless!

Men jag hoppade över att besöka The Botanical Garden igen även om jag är säker på att det är magiskt fint där nu. Jag var helt enkelt för snål för tvärtemot förra gången så kostade det pengar och jag hade heller inte riktigt tid att strosa omkring där. Men bara vara utanför är härligt!

Vattenlöpning i en bassäng är väl kanske inte lika varken vackert eller lustfyllt men man springer åtminstone inte varken omvägar eller vilse…Däremot kan man hamna i ett magiskt mindfullness-flow så det blev längre än tänkt även där. Gott så!

Kram från Ingmarie

Stark gelé

Det svänger snabbt. Åt alla håll. Lika plättlätt som simningen var i söndags lika vedervärdigt tung var det i dag på Master-simningen. Jösses liksom.😱 Armar och rygg var mest som en oformlig gelé och det fanns absolut inget som kan kallas go i kroppen. Men jag genomförde det!💪🏻 Lägstanivån har helt klart blivit högre!

Och det finns troligtvis en förklaring. Nej förresten. Två.

Den första är Yaels athletic yoga i morse. 70 minuter svettfest! Begriper inte hur hon kan komma på så många utmanande och roliga pass!😍

Den andra är dagens gympass. Benen fick vila men kroppen består ju av mer än dem.🤪 Jag vet att det finns de som tycker styrketräning är trist men som jag sagt en halv miljard gånger innan så tillhör jag inte dem. Dessutom är det i princip livsviktigt i vårt ”moderna” (läs stillasittande/förslöande) samhälle. Särskilt när man blir äldre. Vilket = över 30 bast. Jo du läste rätt. Det är nämligen ungefär då muskelförlusten (sarcopenin) börjar . Just saying…

Så om du inte redan kör styrka 2-3 ggr/v är det dax att börja! Om du tycker det är tråkigt så testa någon av alla styrkeklasser som finns eller ta hjälp av en kompis eller en PT. För det är kul! Känslan av en stark kropp är härlig! Även om man får gelékropp emellanåt.

Kram från Ingmarie

Petroglyfer och ännu en bassäng

Jag antar att de flesta vet att de som kallas amerikaner inte var de första människorna i detta gigantiska land. Om inte så läs gärna detta. Indianerna, som även ofta kallas Native Americans har troligtvis funnits här så länge som i 130 000 år enligt ny forskning. Så Amerikas Förenta Stater är egentligen rena barnet.

Under 1800-talet fram till 1930-talet utvandrade förresten nästan 1,3 miljoner svenskar till USA för att få ett bättre liv och en framtid. I praktiken var det en fjärdedel av hela befolkningen och de flesta var av naturliga anledningar unga och starka. Personligen tycker jag det är något att tänka på i dessa tider när man mer och mer vill stänga landsgränser och neka människor en chans till en (bättre) framtid…

Petroglyph National Monument bildades 1990 för att bevara och skydda en av Nordamerikas största samlingar av Petroglyfer. Det finns över 24 000 bilder ingraverade och etsade i sten där. Förenklat kan man beskriva Petroglyfer som olika slags bild-beskrivningar gjorda av just ursprungsbefolkningen här. Trots att många är 1000-tals år gamla kan man fortfarande se dem. Vad de betyder vet väl egentligen bara de som gjort dem men man tror att de beskriver olika slags andliga budskap, viktiga (vardagliga) händelser och kulturella ritualer. Bäst är att först besöka monumentets Visitor centret. Förutom bra allmän info finns det en hel del att kolla på även där!

Det finns flera olika områden att besöka och vandra omkring i. Jag valde Boca Negra Canyon i dag. Kunde nämligen inte minnas om jag varit där innan.🤪

Det är en ganska utmanande trail om man vill upp till toppen av berget.

Men så väl värt mödan!

Det finns många lärorika skyltar och såklart många olika slags Petroglyfer att se. Och fundera på vad de egentligen betyder…

För mig känns sådana här ställen, med en mer ”djup” historia, på något vis alltid lite extra speciella. Jag vet inte riktigt varför. Eller ens hur. Lite som att det finns en annan närvaro än det jag hör, ser och känner. Andaktigt på något vis.. Låter kanske helknasigt men hur som helst är det mer än väl värt ett besök! Och en väldigt fin plats att meditera på om man vill.❤️

Inte långt därifrån ligger Riverpoint-gymet så jag passade på att testa även deras ute-bassäng. I går testade jag ju Highpoints. Riverpoints är inte ”dålig” men den som är minst, lika kall som Highpoints och varken den eller deras inne-bassäng är tillräckligt djup för pool-run så av de tre jag testat är den helt klart ”sämst”. Del Nortes solskens-bassäng är fortfarande bäst!

Löpningen på trailsen, och Yael´s yoga, var lite mer ”som vanligt”. Dvs väldigt härliga!

Kram från Ingmarie

Rutiner

De flesta människor mår bra av rutiner tror jag. För att skapa stabilitet både i kroppen, knoppen och livet. De behöver och ska inte vara huggna i sten såklart och jag tror absolut man ska röra till det lite emellanåt. Och ändra på dem. Om inte annat för att testa om det är dax för en ny rutin. Vi ändras och förändras med tiden och därmed borde ju våra rutiner också göra det tänker jag. Eller vad tror du?

För många år sedan kunde jag t.ex ganska enkelt träna direkt på morgonen utan frukost. Vad som helst. Intervaller, långpass, hoppa hopprep. Allt funkade. Jag gjorde det i många år tills jag en dag märkte att det inte alls funkade längre. Kroppen bara ville inte! Det var alltid trögt oavsett vad jag gjorde för aktivitet. Jag mådde illa och fick ont både i magen och kroppen efteråt. Jag var trött hela dagen och allt det påverkade naturligtvis även psyket negativt.

Så jag slutade. Helt!

Sen började jag yoga och meditera på morgonen. Bara lätt! Det var, och är, varken länge eller hårt. Men jag märkte att jag mådde bra av det och än i dag gör jag det 99% av alla morgnar. Om jag inte gör det så känns det ungefär som när man inte borstat tänderna.

För något år sedan började de där snortidiga simträningarna och för att slippa gå upp mitt i natten testade jag att köra före frukost. Den första gången kändes mest skit men jag testade en gång till och det kändes bättre! Numera kan jag enkelt simma före frukost. Hela detta året har jag en gång/vecka, ibland t o m två, tränat före frukost. Löpning, simning, styrka, vattenlöpning och yoga. Visst kan känslan variera, men det gör den ju oavsett 🤪, det viktiga är att jag inte mår dåligt av det.  Men jag kan inte tänka mig köra något hårt. Dvs hårt som i pulshöjande mjölksyrestinna intervaller. (Undantag simning faktiskt. 🙄)

Svettig är däremot ok. Som morgonens styrka och Athletic yoga var. Min favvo-yogainstruktör här, Yael , är en av de bästa jag någonsin haft. Alltid en perfekt blandning av utmaningar och lugn. Så tacksam hon fortfarande är kvar på S&W efter alla dessa år. Och att jag hittat Cochiti-gänget, coach Jenny och min simkompis John här är guld värt. Det är lite annorlunda sim-träning på passen mot vad jag är van vid men nu har jag kommit in i även denna rutinen och älskar den!

Så summa kardemumma. Det jag vill säga att jag tror man med jämna mellanrum ska utmana sina rutiner och se om de fortfarande är hållbara eller om det kanske finns någon som är ännu bättre för där man befinner sig i livet just nu. För du vet ju. Inget varar för evigt. Inte ens bra rutiner för bra rutiner kan bli dåliga om de är vid fel tillfälle och tidpunkt.

Hur gör du? Testar du nya rutiner eller kör du på gamla invanda?

Kram från Ingmarie

Det tar sig!

Ännu en gång var jag uppe före både solen och tuppen för att åka med mina vänner till Cochiti lake. Bara att åka dit tar en timme och jag är ju som bekant inte överförtjust i att sitta inklämd i en plåtburk. Men just denna turen är så värt det!

I dag var vi dessutom fyra. Jag, Erin, Lorraine och Walter.

Solen sken, vinden var stilla, vattnet magiskt vackert och med två-siffrig temperatur!

Det var väl därför jag grejade simma i hela 21 minuter. Inte lika länge som de andra, Walter var i 34 minuter, men det tar sig! Det värsta är nog faktiskt att gå upp och så snabbt som möjligt få av baddräkten och på med kläderna för när skaket kommer då jädrans skakas det! Shivering de max!

För mig är det inte en fråga om om utan mer om hur mycket och hur länge jag shivrar. Massor av kläder, hett kaffe och (Sverige-köpt Marabou)choklad hjälper i alla fall garanterat en hel del för att man ska tina upp.

I dag tog det tre timmar innan jag kände mig varm igen. Först under alla lager kläder i en värmemaxad bil och sen under Albuquerques stekande sol. Och ja, jag fattar om du undrar varför jag gör detta. En anledning är att jag tror och hoppas det kommer hjälpa mig vid swimrun. Förhoppningsvis får jag mer brunt fett och blir allmänt varmare av mig samt mer och mer vänjer mig vid hur det känns att tokfrysa och hur jag ska hantera det. Sen är det som sagt var en helt galen endorfin- och hormonkick. Jag behöver det väl helt enkelt. Faktum är att jag tror de allra flesta skulle må bra av att åtminstone kallbada. Men visst, det är inte utan även jag undrar vad som händer när jag gör något jag egentligen tycker är skitjobbigt (frysa) men mest är jag ändå fascinerad och tacksam för det är häftigt!

En annan fördel är att bassäng-vattnet känns extra ljummet. Nu är i och för sig solskenspoolen alltid behagligt tempererad men i dag var den perfekt-perfekt! Bra gick det också! Coach Jenny justerade ytterligare några grejer i min teknik så även där går det framåt. Snyggmössan funkar även bassäng såklart.

Och kolla Magnolia-träden! Man dör nästan vackerhets-döden, eller hur?

Kram från Ingmarie

Jemez Springs & surroundings, bad-bad och bisons

Minns du att jag fick ändra utflyktsplaner för ett tag sedan? Det blev ju väldigt bra ändå men den tänkta utflykten ville jag ju göra oavsett och i dag kändes som en perfekt dag för det! Både vädermässigt och för att jag skulle hålla mig (fysiskt) lugn.

Så jag drog iväg. Norrut. Jag hade egentligen bara som mål att återuppliva lite gamla minnen från när jag och Anders var här för flera evigheter sedan samt för att testa något jag aldrig gjort förut. 🤩

Jag hade helt glömt hur vacker vägen mot Jemez springs är. Och hur mycket mer tid det tar när man ideligen ”måste” stanna för att föreviga underverken.

På vägen passerar man även Walatowa Pueblo of Jemez. Det är som att åka in i en sagovärld! Utsikten, de röda bergen och vidderna tar fullkomligt andan ur en!

Denna Pueblo verkar väldigt välmående om jag jämför med många av de andra jag åkt förbi i dag och tidigare. Tyvärr ser många eländiga ut pga allt skräp som verkar slängas överallt och för att mycket liksom inte sköts om. Troligtvis pga av den fattigdom som oftast är. Varje Pueblo är sin egen och man får oftast besöka dem dagtid. Viktigt är dock att då alltid följa de regler som finns. En är att man måste ha tillstånd för att fotografera. Därför som jag inte har med några bilder.

Jemez springs är framför allt känt för sina naturliga hot springs. Det finns en hel del sådana där och naturen är hisnande vart man än vänder blicken.

För att inte tala om hur gulligt det är! En kul grej här är att oavsett hur litet ett ställe är så finns det i princip alltid en kyrka, en mack och ett bibliotek!

Det var här jag skulle testa något jag aldrig gjort förut. Bada i badhus! Alltså ett riktigt BADhus. Enligt historien så är Jemez springs bath house det första badhuset som byggdes där. Det byggdes 1876 runt en hot spring som rasat och det är än i dag den källans vatten som används.

Vattnet från källan är mellan 154-186 grader Farenheit (ca 68-86 grader C) och en del vatten hålls i tankar för att kylas ner. Så man slipper bli kokt för det varma vattnet är verkligen varmt! Och det kalla kallt.

Man kan välja om man bara vill bada och/eller även ta någon av alla de behandlingar som erbjuds. Jag nöjde mig med ett bad. Man får sin egen lilla hytt och i 30 ljuva minuter låg jag här och njöt av värmen, lugnet, dofterna och den softa musiken. Magiskt!

Efteråt var jag både pigg och skönt avslappnad. Strosade omkring lite i ”byn” (det gick fort om jag säger så) innan jag tog samma fina väg tillbaka. När man någon timme senare är i norra delen av Albuquerque kan man se dessa vackra djur på riktigt nära håll! Jag blir lika förtrollad varje gång!

Som du säkert vet blev Bison oxarna mer eller mindre utrotade då européerna kom till Nordamerika och även om de är fler nu så finns de allra flesta i olika slags naturreservat. Må de få fortsätta leva i det fria. Det är förresten tydligen de tillsammans med bl.a rådjuren som trampat upp många av de stigar vi tvåfotade människoknytt springer på i dag!😍

Det har verkligen varit en härlig chillar-dag! Men jag är tacksam över simpasset i morse. Annars hade rumpskavet garanterat varit ännu värre. Dessutom gick det riktigt bra!

Kram från Ingmarie

Det är verkligen enkelt..

…att älska livet och (backig trail-)löpning när man har detta inpå husknuten!

Lägg till äventyr, superbra gym, extremt bra yogainstruktör, solskens-bassängen, bagels, solljus, underbara människor, höghöjd, stressfritt, upptäckter, värme, massor av bra vegomat, coffee, kultur och tid för att bara vara så kan du ju ana varför jag trivs så bra här. 😍

Kram från Ingmarie