Resa

Grusade planer

Vi hade en så himla bra plan för i kväll. Anders semester började i dag och han skulle ta buss och tåg till Åstorp där jag, mamma och Ulf skulle möta upp för en picknick på något mysigt ställe.

Nu blev det dock inte alls så…

Han kom till Hässleholm men sen var det stopp pga signalfel. Tåg efter tåg blev inställt och informationen sken som vanligt totalt med sin frånvaro. Det slutade med att fick åka hem igen. Faktum är att Skånetrafiken har lyckats sabba 100% (!!!) av våra planeradeHalmstad-resor. Hur är det ens möjligt?
Visst det kan hända grejer men de kan väl åtminstone informera och kompensera?

Jag hoppas verkligen han orkar ladda om och göra ett nytt försök i morgon…

Picknick blev det i alla fall. På en enastående utsiktsplats på ”Italienska vägen” utanför Båstad.

Resten av dagen har också varit bra. Körde poolrun på förmiddagen och det var så härligt att det blev en gång till på eftermiddagen.

Lunchen blev tillsammans med en vän jag inte träffat på jättelänge. Så himla skoj! Vi var på Söderpiren och de fixade ihop en vegan-macka som var så god att jag nästan svimmade. Har sagt att de borde ha den på menyn! (De har tyvärr dåligt med vego annars men de kan ju uppenbarligen fixa!)

Kram från Ingmarie

Samma sak varje gång

Det slår banne mig aldrig fel.

När det blir sol och värme blir min energi så hög att den är långt över både trädkronor, måne, planeter och rymden. Det är liksom som det plötsligt inte finns någon stoppknapp på mig.

Trots gårdagens aktiviteter så pinnade benen på lätt och fint på löpturen. Sprang upp på Galgberget igen och förbi Hallandsgården för att njuta av bokskogen. Finns det egentligen några vackrare träd?

Stranden var ännu ljuvligare och vattnet ännu varmare än i går. Det var så där varmt att man torkar innan man hunnit upp ut vattnet. Underbart!

Sen var det dax för dubbelpass!
Först ett Strength Development som är typ Body Pump men med fokus på tyngre vikter och färre repetioner.
”Ett koncept där klassisk gymträning möter gruppträningens fördelar. Tänk dig styrketräning i gymmet fast i gruppträningssal och mycket effektivt.”

Jag gillar idén jättemycket och det blir säkert bättre ju mer man gör det men precis som i Bodypumpen så har jag jättesvårt för det här att det måste bytas vikter hela tiden. Jag gillar heller inte att ha en tung stång på axlarna. Dels gillar inte min rygg det och dels är det omöjligt att få den vikt mina ben klarar över huvudet. Men som sagt var, ju mer man gör ju bättre blir det säkert. Jag hoppas åtminstone på lite träningsvärk i morgon.

Direkt efter stack jag bort till Norre Katts park för ännu ett ute-pass.

Nu var det inte Stefan som höll i det och det var ”bara” 45 minuter, men jag lovar att det räckte. Miljarder (nåja) intervaller och hopp så hela kroppen dog mjölksyredöden i oräkneliga omgångar. Ändå lyckades jag och Eeva få till några slags foto-hopp efteråt…

Avslutningen på denna dag tillsammana med Eeva och Maria hade varit magisk oavsett men den blev allt lite extra magisk och skön efter allt svettande.

Kram från Ingmarie

Maxpuls

Att det är viktigt att konditionsträna och höja pulsen så hjärtat får jobba vet väl de flesta vid det här laget.
Jag har i ärlighetens namn dålig koll på både min vilo- och maxpuls men jag vet ändå både när den är låg och hög. Liksom jag vet när jag får mjölksyra. Har allvarligt funderat på att göra fys-tester på ex Aktivitus för att ev kunna optimera träningen bättre men dels är jag lite snål och dels känns det väldigt seriöst. Å andra sidan är det säkert en bra investering, motiverande, inspirerande och lärorikt. Jag har gjort det flera gånger förr i tiden och kanske är det för att jag vet hur de där maxtesterna går till som jag drar mig. De är s-j-u-k-t jobbiga.

I dag tror jag dock banne mig jag lyckats komma bra nära maxpulsen flera gånger!
Första var på löppasset. Jag har en ”trapprunda” som innebär att man springer 184 trappsteg (har räknat dem) upp på Galgberget och när jag är uppe på toppen svänger jag höger och kutar så fort jag bara kan sträckan ner till start igen. Först platt och sen svagt ner. I början känns den biten väldigt behaglig men ju mer mjölksyra benen fått ju tuffare blir även den delen. Grymt bra träning och en garanterad pulshöjare!
Åtta varv med start var 5.30 minut. Plus dit och hem förstås. Medvind och uppför dit. Motvind och nerför hem…

Men det var inte slut där. Nu i kväll har jag testat NW Halmstad uteträning. Just i dag var det ett GRIT Cardio-pass. ”Bara” 30 minuter men himmel som jag fick jobba. Trodde hjärtat skulle hoppa ur ett tag och jag såg nästan inte för svetten rann i ögonen. Superskoj! Deras uteträning finns på flera platser och är helt gratis!

Eftersom jag ändå var både svettig och i gång fortsatte jag på gymet. NW Halmstad City är ett grymt fint gym och de har ett enormt utbud. Faktum är att Halmstad är helt galet gym-tätt så konkurrensen är stor vilket jag tror är jättebra!

Mellan dessa pass har jag dock inte gjort många knop. Mest har jag hängt på stranden med mamma och moster. De är så coola! I stället för att ta bussen så gick de hela vägen med solstolarna på sina ”Dramater”. Mina förebilder!

Kram från Ingmarie

Så började den äntligen på riktigt

Jag har bestämt att dessa tre veckors ledighet ska vara så fria från klocktider som det bara går. Jag ska också undvika allt som piper, larmar och blinkar. Det får jag i överflöd på jobbet.

Helt klockfri går det väl kanske inte att bli för jag kan ju t ex inte vara i bassängen innan de öppnat. Om jag inte vill försöka planka vill säga men jag tror jag avstår. Har nog med skrubbsår redan. Haha!

Gott om plats även i dag men jag tycker det är lite för kallt. Efter 30-40 minuter i 24-25 grader fryser jag så mycket att jag liksom blir alldeles yr och knappt kommer upp ur vattnet. Ja jag är klen och nej det är inte samma sak som att vinterbada.

Tur då att solen sken så härligt, strandsanden värmde och jag fann en perfekt liten grop att slöa i och vid.

Nu är jag dock en bit norrut. I Halmstad. Jag åkte på kvällen för att undvika rusningstrafiken här för tro det eller ej den är Stockholms-varning på! Helt galet! Men jag säger det igen. Att bara ha två timmar till ännu ett paradis är banne mig höjden av lyx!

Kram från Ingmarie

 

Älskade familj

Att ha en familj är verkligen en ynnest och jag är så himla tacksam över att ha en. Vi ses ibland alldeles för sällan men vi har alltid kontakt och vi ställer alltid upp för varandra. Ett undantag är min äldsta lillebror som av någon anledning brutit med de flesta av oss, ffa mig, och det är en stor sorg. Men jag tänker att det är hans val och jag har ju alla mina andra hel-halv- och extrasyskon!

En av dem, Daniel, är minst lika träningstokig som mig och vi har kört oräkneliga gympass ihop. Löppassen är dock lätträkneliga men i dag hände det igen och vilken runda vi fick! Galgberget och Furuskogen är verkligen som allra finast just nu.

Båda hade sjuk träningsvärk i benen sen gårdagens träningspass, vi hade dock inte kört samma, så 90 minuter senare var vi nöjda. Och hungriga! Nu var det ju så himla bra att vi även hade Mors Dag att ”skylla på” när vi lite senare krängde i oss de goda mackorna fortare än fort. Jag skäms nästan för hur glupsk jag var och kan vara. men bara nästan för samtidigt är jag tacksam över att ha aptit för det är ingen självklarhet. Tänk att aldrig känna sån där riktig hunger eller längta efter något särskilt men vara ”tvungen” att äta. Vilken mardröm!

Nu är jag simsalabim hemma i Åhus igen. Det är verkligen perfekt att bara ha några timmar mellan dessa två underbara ställen!

Kram från Ingmarie

Lördags-lyx

Av någon anledning sov jag kasst i natt och kände mig väl egentligen inte alls särskilt pigg men så träffar jag mina goa vänner Eeva och Maria och vips så blev jag det!

Intervallerna var jobbiga, som de ju ska vara, men benen var pigga och skallen fokuserad. För att helt döda benen körde vi en massa hopp&skutt-övningar efteråt. Du vet så där mycket så benen blir alldeles lustiga och stilpoängen på hemjoggen typ minus tre. Haha! Vi var såklart grymt nöjda men det där med att synka ett hopp behöver vi visst öva på…

Trots att solen sken ute så begav jag mig till gymet. Annars hade det kanske inte hunnits med nämligen och så roligt och viktigt tycker jag faktiskt att det är att jag ”offrade” den soltiden.

Mellan pappa-besök, syskon- och syskonbarns-häng, cykel-letande (ska alltså köpa en) och annat pyssel för att få ordning här så tog jag en paus för ett bad. Vore omöjligt att inte göra det faktiskt och nu är jag långt ifrån ensam om att ha samma längtan. Har du inte badat ännu i år är det hög tid!

Det finns tydligen de som tycker träning (och bad) är ett straff men för mig har detta varit en riktig lyxdag!

Kram från Ingmarie

På en annan sida

På något vis har jag lyckats få fyra dagars ledigt på raken och det firade jag med att först sova i över nio timmar! Jag var tydligen trött… Det hjälpte definitivt att asfaltsläggarna tydligen turligt nog också hade ledigt för i dag var första gången på flera veckor (!!) som de inte började med sitt hackande, bankande, bullrande och köra fram och tillbaka med lastbilar- race redan klockan 06.15. Vid 8.30 tar de dock oftast paus och syns sen inte till mer den dagen. Med andra ord inte konstigt jag behövde sova. Att det finns de som inte vill vakna kl 06.15 pga sent jobbskift kvällen innan verkar de inte ha någon som helst förståelse för. Inte heller att de borde jobba på lite så det blir klart. (Jag har t o m frågat men de bryr sig verkligen inte…)

Om det var sömnen eller medvinden som gjorde att benen var pigga vet jag inte men så var det! Och jo, det var motvind också men även då trummade de på. Simningen gick också bra! Jag börjar inbilla mig att jag simmar bättre om jag inte simmar för ofta. Kan det vara så?

Får se hur många mer innesim det blir för nu längtar vi alla ut till OW-sim!

I skrivande stund har jag nu hamnat där jag önskade i går kväll när jag skrev. På Hallandskusten. Via vackra vägar och massor av dessa gula vackra rapsfält. Jag bara älskar dem! Var absolut tvungen att stanna för att föreviga några.

Har även hunnit träffa halva familjen en stund så det här att ha sitt fritids-jobb-extra-ställe bara några timmar bort är bra fint alltså!

Kram från Ingmarie

Äventyrsdag de Lux

Okej, håll i hatten nu för denna dagen kräver det.

Klockan sex ringde klockan. Yoga, meditation, frukost och sen bilfärd till Skrylle naturreservat utanför Lund. Jag har varit här för längesedan när jag var ung (yngre) och hade snabba ben. Då sprang man Skrylleloppet och fajtades om pallplats. I dag handlade det om helt andra grejer. Vännerna Anna-Karin och Per ordnade nämligen en slags lightversion av en Backyard Ultra.. På den springer man 6,7 km med start varje timme och den som slutar sist vinner. I dag var varje varv 3 km med start var 30:e minut och efter 10 varv var det slut. Helt perfekt just nu för mig!

Banan började förrädiskt lätt utför innan den blev lite böljande. Efter drygt halva kom en uppförsbacke som verkade bli brantare och brantare för varje varv och den efterföljande svagt sluttande uppför längre och längre. Sista biten var dock nedför och eftersom det var start och mål på samma ställe så borde det vara lika mycket upp som ner. En jättevacker runda med både lövskog och magisk trollskog.

Per startade oss på pricken varje hel- och halvtimme och mina varv var snudd på exakta förutom det sista som var snabbast. (!)
I varje paus fanns det gott om dricka och snacks för att fylla på med energi. Verkligen ett oerhört generösa ”gottebord”! särskilt med tanke på den extremt låga startavgiften. Lite annat än det där loppet i vintras…

Per med startklockan

Ibland sprang jag helt själv utan att prata med någon, ibland babblade jag hela varvet och ibland var det lite av varje. Helt perfekt! Och vädret var som gjort för mig! (Jag hade faktiskt beställt det så snacka om att de levererade!) Jag sprang alla varven och Anders grejade fem med lite extra paus mellan några.

Superarrangörerna Anna-Karin och Per

Jag har lite svårt att äta ”mycket” under såna här långlopp utan det blir mest småtuggor. Det blir ju också mycket sött så den där vego-burgaren på caféet efteråt satt verkligen perfekt även om det inte var den godaste jag ätit.

Nu var inte det roliga slut här. Direkt efter for vi till Dalby stenbrott för att bada. Gissa om det var ljuvligt? Att det är en vacker plats förstår du antagligen.

Lite svalare for vi vidare till det jag verkligen längtat efter att se.
Körsbärsdalen!
Under någon vecka varje år blommar alla träden och folk vallfärdar dit. Nu förstår jag varför. Det var som en sagobok och trots mycket folk var det ofattbart tyst och stillsamt. Är du i krokarna vid rätt tid så bara måste du åka dit. Jag dog vacker-och lyckodöden fler gånger än jag kan räkna till. Anders också!

Vi var även inom Skånes (antagligen) enda tempel.

Vilken grej!!! Stillheten och friden låg som en kokong runt omkring alltihop.

Naturligtvis var jag ju bara tvungen att ha några rapsfälts-bilder. Jag har ju toklängtat sen förra året! Kan man bli annat än lycklig av dem?

Sen var det hem via affären, vattna alla blommor inklusive grannarnas,  packa upp, tvätta, duscha laga mat inklusive matlådor för från i morgon är min (inarbetade) ledighet tyvärr slut, äta och till slut landa i fåtöljen med fötterna i högläge.

Summasumarum – detta har varit en superduperdag som ska bevaras i minnet för alltid!

Kram från Ingmarie

 

Hemma!

Stockholm är fint och det är mycket möjligt vi flyttar dit igen men just nu känns det skönt att åter vara tillbaka i fina Åhus!
Innan jag gick på tåget hann jag med en riktig nostalgirunda i Nackareservatet inklusive Hammarbybacken och en sprada i Sickla-sjön. Vet verkligen inte varför men jag älskar den där sophögs-backen!

En annan grej jag hann med var ännu nytt besök hos tandis för att vara säker på att käken är ok och just nu är den tack och lov det! Han är verkligen världens bästa! Det är väl också därför han är hovleverantör.
Tågresan gick fint. Hann t o m ett tidigare tåg från Hässleholm. Tur förresten att jag åkte hem i dag och inte i morgon med tanke på strejkvarningen.

 

Kram från Ingmarie

Pingisboll i munnen

När jag vaknade i morse var det som jag hade en halv pingisboll under tungan. Yrkesskadad som jag är såg jag framför mig hur den svällde, jag skulle få svårt att andas, blev tvungen att åka in till akuten, blev intuberad, förd till  IVA och sen typ död….

Nu blev det, som du förstår, inte riktigt så illa.

När jag varit uppe ett tag minskade svullnaden men tandis ville kolla så det blev ett nytt besök. Troligtvis var det en inre blödning plus inflammation som orsakade det hela vilket tydligen inte var helt oväntat med tanke på hur de grävt i mitt stackars käkben i går… Jag var mest lättad över att inte behöva gå igenom mer skärande.

Efter ett sånt här ingrepp finns alltid risk för blödning så dagens löptur blev en extremt lugn historia. Tog mig bort till Årstaviken och runt den för om det hade hänt något så hade det garanterat varit någon som kunnat hjälpa mig. (Det är i princip aldrig folktomt där.)
Lite segt men ändå härligt!

När jag sprang förbi ”min” brygga var det omöjligt att inte sprada. För den som undrar så är det 8-9 grader i vattnet nu.

På något vis har jag traskat/sprungit över 31 000 steg i dag och en hel del av dem blev tillsammans med Kari. När jag bodde här sprang vi alltid när vi sågs. Nu går och äter vi. Haha. Blev en fin runda runt de fantastiska kolonistugorna. Lyllos de som har en lott där för det är makalöst vackert och fridfullt.

Maten blev på Nemnem. Vietnamesiskt med massor av vego att välja på och supergott! Rekommenderas verkligen!

I morgon ska jag hem igen och det känns väldigt bra! Nästa besök hit blir i augusti men först ska jag ha en lång härlig sommar i söder!

Kram från Ingmarie