Övrigt

Feltryck

Jag har fått en ny klocka för någon vecka sedan som sen julklapp av min snälla sambo. Han tyckte det var dax för detta är den enda jag har haft när jag ska köra intervaller….

En gammal hederlig Casio som inte visar en endaste meter, puls, höjdkurva eller steglängd. Den tål inte vatten och har inte ens en hel klockrem! Enda funktionerna är start och stopp och den går att ställa in tidsintervaller på. I alla fall till max 10 minuter, sen får man börja om igen.
Egentligen  är den bra i sin enkelhet och det är den sorten jag haft under alla mina elitår så helt kass är den ju uppenbarligen inte. Jag bryr mig egentligen inte om alla finesser som finns på de nya coola klockorna men visst, de förenklar ju betydligt om man slipper starta om hela tiden när det är intervalldax och det är roligt att veta hur lång en runda är.

När det gäller intervaller gäller det såklart att man programmerar in rätt… När jag började första i dag tyckte jag det dröjde väääääldigt länge innan den pep och den andra var ännu värre.
Där och då tänkte jag att det var en skitklocka och stängde av allt och körde ”manuellt”. När jag kom hem och kollade lite extra visade det sig att jag programmerat in kilometer i stället för minuter och inte ens under mina bästa år skulle jag ha klarat 2 km på 2 min. Haha.

Så nästa gång går det förhoppningsvis bättre!

Och ja, den nya är både snyggare, lättare och bättre. Den har ju t o m ett riktigt armband.

Och ja igen, jag blev ruskigt trött av de ”nästan” 12 x 2 minutrarna jag gjorde.

Gårdagens tur var betydligt softare. Cruisade fram i skogen och utmed havet och njöt av solen till max. Bara synd att jag behövt jobba dessa  ljuva påskdagar men det kommer förhoppningsvis nya snart!

Vi kunde t o m sitta ute och fika i går! Hur härligt som helst!

I morgon är jag äntligen ledig en hel dag. Då ska det visst regna…

Kram från Ingmarie

 

Vårben

Jag har inte simmat på ett tag helt enkelt för att jag haft knapert med tid för det. Själva simningen tar inte så mycket tid men med transport dit och hem blir det lätt 3 timmar. Men snart så lättar ”livsschemat” en smula så då blir det tid för det igen. Förutom den självklara nackdelen av att inte simma så gör det också att jag liksom glömmer bort att raka benen. När jag mest springer, cyklar och gymar så tänker jag inte på det. Vet egentligen inte varför men jag antar att det blir mer uppenbart om benen är lite lurviga. Haha! Lurviga eller ej, och vem bryr sig egentligen, så hade de i alla fall vårkänslor i dag!

Jag har också sett årets första humla!

Vad har du sett för några vårtecken?

Kram från Ingmarie

Fullspäckade dagar och skum teknik

Bloggen fick lite krupp och det funkade plötsligt inte att varken göra inlägg eller ladda upp bilder. Fick bara ett jätteskumt meddelande om ”error” och hänvisades till att klicka på en massa länkar vilket jag inte varken ville och vågade.

Vi hann inte ringa supportern när det var öppet och i dag när vi skulle så dubbelkollade jag hur det såg ut och simsalabim så funkade den igen. Märkligt va? Ibland är det tydligen bra att prokastinera. Haha

Det har varit extremt hektiska dagar i Halmstad.

Som du kanske minns så skrev jag att toan inte funkade i lyan. Hjälp kom sent på kvällen men han kunde inte fixa det så vi fick ta in på hotell. (!) Aldrig bott på Plaza innan men om jag någonsin ska bo på hotell i Halmstad igen blir det nog det jag väljer. Superfint! Fanns t o m hantlar på rummet. Fast jag hade såklart hellre valt gymet på 11e våningen. På frukosten fanns väldigt mycket vegan-alternativ. T o m korvar! Aldrig varit med om förr. Inte för att jag ville ha det men jag gillar omtanken.

Vi har hämtat bord och grejer till badrummet, fått en säng, skruvat ihop allt, städat, flyttat en garderob, burit bort skräp, klurat på hur vi ska få ut så mycket som möjligt av de få kvadratmetrar vi har, flyttat runt lite till, mätt och fyllt skåpen. Vi har även hälsat på pappa på sitt nya boende, träffat hel- och halvsyskon och firat min älskade lilla mamma som fyllt år.

Jag har tränat med. Flera gånger. På fredagen blev det intervaller i vattengravar. Milde himmel så mycket regn det kommit! Det var liksom inte lönt att försöka hålla fötterna torra…

Gymet var i alla fall fritt från den typen av väta. Svett är en bra mycket trevligare att bli blöt av!

I går sprang jag ett 3-timmars pass på Prinsen med förlängning runt Möllegård, Söndrum och Alet. Fruktansvärt trögt men solen sken, utsikten var magisk och jag hade sällskap av Maria en bit så jag ska väl egentligen inte gnälla. Men jag var allt extra glad när jag sladdade in på vår gata och jag fick stanna.

Vi kom hem i går kväll och det känns ju nästan skönt att ”bara” ha jobbat i dag.

Eller nej, nu ljög jag igen. Lite mer har jag gjort. Vi har städat, tvättat och jag har sprungit till och från gymet för ett hyfsat lätt pass där.

Kram från Ingmarie

Roligare tillsammans

Virtuelle Glenn & company som sällskap på spinningen i all ära men inget går upp mot en verklig människa som svettas jämte en. Är den där människan dessutom en supertrevlig kollega så blir det ju bara ännu bättre. 😅

Två pass, 80 minuter svettfest, och benen spagettidarriga av mjölksyra. Fint!🤩


Nu är vi i nya lyan i Halmstad och är svettiga av allt kånkande och dragande. Dessutom väntar vi på jouren för vi har inget vatten i toastolen.😱

Fortsättning följer…

Kram från Ingmarie 

 

Sned firar rak

Det går att springa långpass trots att man är sne som en vindpinad fura. Och har både ett intervallpass och ett gympass i kroppen sen dagen innan. Men det är garanterat enklare om man inte är och har det.

Fint och vackert var det i alla fall! Även i djupsanden och motvinden men det var (såklart) väldans mycket lättare på stigarna i medvind…

Efter ett besök hos bästa Filip på Pluspraktik så är den sneda furan numera rak som en linjal. Sånt måste ju firas och var är väl bättre än i  havet vid Åhusbryggan?

Förresten, det är här på Mölleholmen jag kommer ställa ut en del av mina tavlor på Konstrundan. Har så smått börjat inreda min lilla box och ser verkligen fram emot dessa dagar!

Kram från Ingmarie

Tre olika slags långpass

I går blev det ett slags långpass på jobbet med först utbildning och sen ”vanligt” jobb. Löpturen var ganska kort men riktigt härlig! Barbent i vårregn!🤩

Jag vet inte hur det är med dig men för mig är ett besök på  IKEA en utmaning för både huvudet och tålamodet. Tre timmar, inklusive paus i restaurangen, och man är redo för både vilo-och planläge. Jag blir helt slutkörd. Mycket värre än att kuta lika länge. 🤪
Men nu har vi åtminstone en säng till Halmstad, dörrmattor, glas, en massa andra prylar plus ett skåp till badrummet i Åhus.

Det enda egentliga ”riktiga” långpasset, dvs löpning, hände i förmiddags. 2,5 timme i regn, sol, hårda vindar och vindstilla i en osalig blandning. (Jackan åkte av och på flera gånger.) Jag tog Skåneleden runt golfbanan, bron över till Äspet och Kronoskogen där jag sprang runt flera varv för att få njuta av det fina och backarna.😅 De är många och ofta branta!







Hem blev genom byn och skogen med en extra krok för att få en jämn slutminut. Tänk att det i princip alltid krävs just en extra lopp för att få siffrorna ”rätt”. 😄

På tal om långpass så kommer vi båda förhoppningsvis göra ett varsitt den 15/4. Just nu känns det både overkligt, osannolikt och otänkbart. Men också spännande, läskigt och roligt!

 

Kram från Ingmarie

 

Från det ena till det andra

I förmiddags sprang jag en kort runda och gymade på stans bästa gym.

I kväll simmade jag med klubben i Kristianstad.

Dessemellan har vi (förstås) fraktat oss hem, packat ur allt, tvättat, städat, lagat 4 matlådor och möblerat om. Nu när vi har vår Halmstad-lya så har en del av de där extragrejerna ”försvunnit” så äntligen kunde vi fixa till det lite som vi tänkt! Inte helt klart men bra nära. Känns verkligen jättebra!

Kram från Ingmarie

Långpass-lördag, nya lyan, tavel-leverans och familjemys

Springa långpass i sin hemstad är verkligen en baggis. Jag kan bygga ihop olika rundor lite hur som helst så det blir så långt jag vill. Eller jag trodde det i alla fall…

Jag började utanför hotellet och tog stigen utmed Nissan till Slottsmöllan och sen vidare på asfaltsvägen till Sperlingsholm.

Här börjar en av mina favvosträckor. Man springer genom en allé, rundar godset och sen förbi den gamla skolan och Skahall där min farmor och farfar var statare en gång för väldigt längesedan. Där växte min pappa upp och jag lekte där som barn. Kan fortfarande förnimma lukten av kaffekoket i köket, höra hönornas kackel i trädgården och känna smaken av farmors extremt goda bullar.

Sen kommer man till Sperlingsholms vattenfall och kraftverk. Alltid så fascinerande och vackert att se när de har ”påsläpp”.

Nästan direkt efter svänger man höger och springer utmed Nissan hela vägen till Furet. Trodde det skulle vara geggigt efter regnet men det var ingen som helst fara. Stigen är så där slingrande och lite böljande att man helt glömmer bort att man springer!

I Furet svängde jag av och tog mig upp på Galgberget. Som jag längtar tills bokskogen slår ut! Men det är fint även nu. Blev 3 varv på 5-km slingan.

Sen trodde jag att det skulle bli perfekt att springa tillbaka för att få rätt siffra men det var där jag hade fel. För att få 30 km fick jag nämligen springa några varv i Norre Katts park. Mycket möjligt att det var någon som undrade vad i all sin dar jag höll på med…

Riktigt härligt att sen få lite mat i magen, en dusch och åka till vår nya fritids/jobb/tränings-lya och pyssla lite.

Men bara en liten stund för jag skulle även leverera en tavla jag gjort och sålt. Det känns alltid både konstigt, häftigt och liksom ärofyllt att någon vill betala för det jag gjort men jag vågar nog påstå att denna verkligen klär sin vägg.

Dagen avslutades hos mamma och Ulf tillsammans med lilla M, lillebror och hans goa familj. Vet inte varför det blev suddigt. Vi stod ju faktiskt stilla! Haha.

Kram från Ingmarie

 

Flyttdag

Att flytta, även om det bara är till några få kvadratmeter, tar mycket mer tid än man tror!
Först ska man hämta hyrsläpet i Kristianstad, köra till Åhus lasta in allt som skulle med (och fick plats) och sen köra till nya fritids/jobb/alltiallo-lyan i Halmstad för att lasta ur. Sen fortsätter det non-stop. Lämna tillbaks släpet (dock inte på samma ställe som vi hyrde på), köpa det första nödvändiga som kaffe, tvål, havregryn, iKaffe, disktrasor, nötter, toapapper, städgrejer osv osv. Ja du fattar. Tillbaka till lyan, lasta ur, packa upp (fördelen med litet är att packa ur lådorna går rasande fort), mäta väggar, fundera på hur saker ska lösas på ett smart sätt, bli glad över presenterna som föreningen gett oss, kolla runt för att veta var förråd/soprum/cykelförråd är och någonstans där är man så hungrig att man börjar tugga på kinderna! Tur det finns bra ställen med god och mättande vegomat. Som t ex Indian Zayka mitt i stan. Dock var jag lite besviken på salladen för den var t.o.m. starkare än maten. Blev helt genomsvettig av den! Så vill inte jag ha mina grönisar. Men resten var jättegott!

Var så hungrig att jag inte hann ta foto på maten när den väl hamnat på tallriken…

Eftersom vi inte har en enda säng så bor vi på hotell dessa dagar. Känns såklart knäppt men mest skönt och lyxigt.

I morse sprang jag hemma. Lugnt och fint i tallskogarna

I morgon blir det förhoppningsvis en riktig långtur här. Jag har en plaaaaan.

Kram från Ingmarie

 

Dag två

Man säger ju ibland att en dag är extra lång men det är ju faktiskt helt omöjligt. Ett dygn är ett dygn oavsett. Förutom när vi ställer om till vintertid vill säga.

Men när man går upp i snorottan, drillas i  9-10 timmar med en miljon (nästan i alla fall) olika scenario, övar, övar ännu mer, övar lite till, diskuterar och sen via gymet hem då känns dagen trots allt lite extra lång.

Hur det än är så är det ju inte ”på riktigt” när vi övar och just intubering är det nog ingen som skulle vilja ställa upp på frivilligt. Att öva på en plastdocka är inte samma sak som på en människa såklart men det funkar och är ett bra alternativ.

För att kunna vara med på denna ATLS-kurs måste jag ta bilen (går inga vettiga bussar) men jag har varit ”smart” och parkerat den en bit bort så jag får en härlig promenad både före och efter.

Tror aldrig jag varit på gymet så här sent så det var en ny upplevelse. Gott om människor om jag säger så. Var väl inte världens piggaste och det var inte bästa passet men jag blev svettig och ffa ännu gladare.

I morgon är det examentester, prov och avslutning. Kanske tur det för jag tror inte min hjärna får plats med mycket mer och min kropp pallar inte fler uppstigningar innan solen. Det är som bekant inte riktigt min grej.

Kram från Ingmarie