Chocken

Minnet är emellanåt både kort och förträngande för trots att jag efter alla gånger vet att det är snorjobbigt i början när jag ’är på höghöjd att träna så är chocken lika stor varje gång. Det är nästan en nära-döden-upplevelse.
”Värst” är löpning. Minsta lilla uppförsbacke och pulsen är på max och här finns måååånga backar. När man tar i kommer mjölksyran direkt och när den väl har kommit är den snudd på omöjlig att få bort om man inte stannar.

Men alltså, vem bryr sig? Att springa här gör vem som helst lycklig med eller utan sura muskler.

Samma sak på gymet. Åtminstone när man tar i. För att inte ”overdo” något, det är lätt att få feeling här och köra på för fort, så bromsar jag medvetet. Jag hoppas och tror att det är ett klokt beslut.

Så här var förresten min lunchvy i dag.

Och kvällsvy.

Kram från Ingmarie

Framme!

Som sagt var. Åka business-klass är ju inte ens en sport! Man behöver varken stå i kö, trängas eller ”knycklas ihop”.
Allt är precis tvärtom! Dessutom blir man bjuden på bubbel, 3-rätters och 2-rätters, obegränsat med snacks,  kakor, lyx-choklad och all sorts dricka både med och utan promille.

Denna knappen gillade jag!

 

Lyxigt och skönt att kunna sträcka ut sig till 100%!

Tro nu inte att jag/vi har guldbyxor och alltid åker i finklassen. Detta är bonusbiljetter och jag tackar så mycket för det! Resan är (extra) lång så just den 9-timmars resan kändes väldigt bra att slippa ”lida” på. (Jodå, jag vet att detta är ett stort privilegium och en ynnest men jag tror du fattar vad jag menar.)

Chicago var som vanligt.
Rörigt och med mycket väntan på shuttle-bussen till hotellet. 40 minuter för att vara mer exakt! Turligt nog var där en trevlig flyg-kapten som jag kunde babbla med under tiden.
Hotellet var ok men märkligt nog sov jag kasst. Jag brukar nämligen sova som om jag vore medvetslös första natten när jag kommer hit och sen ha jetlag-problem några dagar. (På andra hållet kan det ta veckor innan jag känner mig normal!) Hoppas detta betyder att jag kommer sova extra bra i natt!

Hotellfrukosten var i mångt och mycket som den brukar här. Färgglada flingor, x antal olika sylter, vitt degigt bröd, omelett och flottiga korvar men de hade även gröt! Jag svimmade nästan! Dock ingen växtmjölk så det blev lite torrt.. haha

Kom till flygplatsen i god tid och som alltid är det en smula stressande innan man är innanför spärrarna. Nu för tiden ska man ju även göra det  mesta själv och jag tror banne mig aldrig att det blir rätt direkt! Stackarn som var bakom mig kom för sent för att checka in sina väskor. Undra just hur det gick…
Att få se denna skylten gjorde mig i alla fall lycklig ända in i minsta lilla cell.

Och nu är jag här! Det var och är som att komma hem. Jag behövde inte ens Gps:en från flygplatsen och hit trots att det är 5 år sedan sist jag bodde här hos mina fina och gästvänliga vänner.

Denna (köks)utsikt kommer jag troligtvis aldrig att tröttna på. Hur skulle jag kunna det liksom?

Egentligen hade jag inte tänkt att träna alls i dag (!) men det sket sig om jag säger så… Kom väl in i en andra andning.

Varje gång jag varit här så har jag valt S&W trots att det är dyrt men det är också grymt bra och det finns 5 stycken här att välja mellan. Del Norte är det jag varit mest på och kanske är jag den som kört flest vattenlöpnings-timmar av alla här?

Nu ska jag snart sova och det vore väl sjuttsingen om jag inte gör det bra i den här?

Kram från Ingmarie

Mot nya äventyr

Kanske du gissade hur min sista dag i Åhus skulle tillbringas, kanske inte, men bra blev det i alla fall och det är jag väldigt glad för!

Det blev intervaller som jag körde på elljusspåret. Dels för att jag gillar det men dels också för att skjutfältet är stängt och för att de fina skogsvägarna är förstörda av de där skogsmaskinerna. Kroppen var helt med på noterna och det gick t o m snabbare än förra gången jag körde de där 3 x 5-3-1 minuterna.

Gött!

Nästa intervallpass lär inte bli så lätt för den kommer (förhoppningsvis) ske på höghöjd och det är aldrig enkelt hur bra form jag än har varit i.

Jag hade även gott om tid för ett sista bad från bryggan. Det här är något jag kommer sakna oerhört mycket men i Helsingborg finns det ännu mer möjligheter så det kommer bli riktigt bra nästa vinter!

I ””The Land Of Enchantment”  dit jag nu är på väg är det dåligt med kallbad men det finns. Det intressanta är att varje gång jag är där så minskar suget och jag tror det är så enkelt att det är för att solen är där!

Första stoppet är Köpenhamn och tror det eller ej men det flöt på riktigt bra hit med Skånetrafiken!

Jag vet verkligen inte riktigt hur det här känns för det är en enorm blandning av förväntan, nyfikenhet, saknad, sorg, glädje och obeskrivbar tacksamhet. Men alltså jag längtar nästan ihjäl mig till torsdag när jag är framme (låååång resa) på ”min plats” dit jag längtar varje dag men även tills vi fått ordning på det nya boendet i Helsingborg. Sen ska jag visst välja jobb också…
Anders får sköta det praktiska med flytten (vi har flyttgubbar som gör allt jobbet men någon måste ju styra dem…) och jag får släppa kontrollbehovet. Nyttigt för oss båda! I april kommer han över och det är ännu en grej jag längtar efter.

Tack Åhus för denna tiden! Det har varit en väldigt fin tid men nu börjar en massa nya kapitel i våra liv.

Kram från Ingmarie

Förlängd tid

En sak jag har märkt lite extra av sista året är att min återhämtningstid efter hårda pass är lite längre än vad den har varit. Det krävs liksom både fler dagar mellan det tuffa och jag behöver även chilla lite mer än tidigare på de dagarna. Men det är bara att gilla läget, anpassa sig och hitta en ok balans. ”Vila” är ju relativt och jag föredrar att den är aktiv. Inte träna alls undviker jag.

Förra veckan hade några rejält tuffa dagar men också några rejält lugna för jag både ville och behövde det.
I går ville jag verkligen inte springa och då är det ett starkt tecken på att låta bli så jag cyklade i stället. Inte för att det ar särskilt lugnt men det är åtminstone annorlunda. Det var längesedan jag körde The Trip nr 12 så det kändes lite extra skoj! Jag är ju så sjukt lättroad och lättlurad att jag t o m börjar tävla mot de där ”spaceshipen” på skärmen trots att jag (såklart) fattar att det är totalt meningslöst. Haha!

I dag var jag springsugen igen men benen trötta så det blev en megalugn tur i skogen innan jobbet. Väldigt skönt!

Minns du förresten att jag skrev om att de högg ner ännu mer träd här? Well, så här såg det ut nu. Man blir banne mig inte glad av det!

I morgon börjar ”den sista veckan” på flera fronter och det är med en hel del blandade känslor men absolut mest bra sådana!

Kram från Ingmarie

 

Löpningens dag 2024

Jag vet inte riktigt varken var eller hur jag ska börja att försöka berätta om denna dagen. Det har blivit en sån där dag som skapat ett underbart minne för liver.

Det är nog egentligen inte lönt att ens försöka förklara exakt hur det varit för det är svårt och snudd på omöjligt att beskriva all den energi, glädje, kämparanda och kamratskap som den skapat och gett.

Jag och PT- Linda träffades lite innan för att förbereda och fixa det sista.11.30 gav sig hela gänget ut för del ett. Lätt jogg till Stationsparken där det blev teknikträning, drills och lite lätta intervaller innan vi sprang tillbaka igen. T o m solen sken!

Nästa del var Indoor Running och vartenda löpband var upptaget och vi snackar energi så taket nästan lyfte. Jag tror minsann det glödde lite i några av banden. Det kan kanske verka ”tråkigt” att kuta på hamsterbanden men jag lovar att det är det inte. Det är 30 minuter party!

På andra sidan av tavlan är ”presenten”!

Till sist blev det ett styrkepass som PT-Linda fixat. Jag tror och hoppas alla kommer minnas oss i minst en vecka pga ömma muskler. Hehe.

 

Vår snälla platschef hade fixat med förfriskningar som vi bjöd på i pauserna och att det var uppskattat vet vi för det fanns inte en smula kvar när vi var klara.
Jag är så sjukt impad av alla som var med för vilket gäng alltså!
Tack tack tack alla!

På vägen hem passade jag på att stanna vid Sjöaltesjön för att verkligen fira denna dag. Om jag inte helt missminner mig så var det mer sommar och varmt förra gången jag var i den. I dag var det blåsigt, kallt och alldeles, alldeles ljuvligt.

Jag tror jag kommer sova extra gott i natt.

Har du firat Löpningens Dag?

Kram från Ingmarie

Fredags-fysmys på riktigt

Så här gör man det;

* Åtta varv à 700 meter trappintervaller på Galgberget. I regn. Ett garanterat rejält bendödar-pass😅

* Fika med finaste kusinerna på ett nyupptäckt ställe några kilometer utanför Halmstad. Missa inte xxx när du är här. Makalöst mysigt, gott och trevligt!

* Crosstraining på favvogymet. Lika galet skoj, svettigt, utmanande och crazy som alltid. 🥳🤩🎉

* Familjemys med massor av mat så magen blev proppfull och skrattmusklerna trötta.

Kram från Ingmarie

Skit-tågtrafik

Jag kan delvis förstå att det kan bli fel och inställda tåg, det verkar ju alltid finnas något att skylla på, men jag förstår inte hur Skånetrafiken/SJ  alltid, ja a-l-l-t-i-d, är så urusla på att ge information.

Det spelar liksom ingen roll vad det gäller. Ingen verkar veta någonting om någonting.
Inställda tåg i sista minuten, utlovade ersättningsbussar från Kristianstad som aldrig kommer och de på ”kundservice” visste såklart absolut ingenting. Men det stod i appen att det skulle finnas. De var kanske osynliga? Eller virtuella?
Plötsligt skulle ett inställt (!!!) tåg gå på ett helt annat spår och vi som stod och väntade småsprang dit men då gick det utan att alla kommit med.
Vi fick gå tillbaka längst bort men bara några minuter före tåget skulle gå blev även det inställt.
Så här har det varit 90% av alla mina resor det senaste året
Hur kan man få fortsätta sköta detta så dåligt?

Detta var bara början…

Tänk om vi skulle göra så på sjukhuset.

Ja men ni kan få komma med patienten. Eller nej förresten, det går inte för vi har inte tid men jo kom till plats Q. Eller nej, där var visst ingen plats ändå men gå till korridor x så kanske det kommer någon som kan hjälpa er någon gång. Eller nej, där var visst ingen personal så vänta i korridor b längst bort.

Ja du fattar va? Jag tror helt ärligt att de inte ens har vett att skämmas för de som bestämmer sitter väl på någon golf-krog och skiter fullständigt i oss som har betalat dyra biljetter och vill/behöver resa.

Det var så jag tillbringade hela min eftermiddag. Väntande ute i kylan, i kön till den sk ”kundservicen” som inte kunde svara på en enda fråga (!!!) och gående/springandes fram och tillbaka på perrongerna. Det kan låta hur barnsligt som helst men till slut var jag så arg att jag började lipa.
Jag bara orkade inte mer. Gränsen för allt tågstrul var nådd  för min del så efter alla timmar där helt i onödan tog jag bussen hem igen.
Trött och arg.

När jag väl var hemma igen hade det nästan hunnit bli mörkt och det kändes både osmart och oklokt att sätta sig i bilen för att komma till Halmstad. Mina pass är trots allt inte förrän i morgon så jag hinner om jag kör. Det är pga allt tågstrul jag måste åka en dag innan för att vara säker på att komma fram men inte ens det hjälpte alltså i dag.

I stället för ett roligt pass med Marina & gänget så fick jag roa mig på egen hand på gymet här. Om inte annat var det ett bra sätt att få bort frustationen på.

Badet gjorde mig lugn. Tack och lov för det!

Undra hur arg jag hade blivit om jag inte hade tröttat ut mig på intervallerna innan… Jag hade kanske helt gått bananaz. haha!

De där 6 x 5 minuterna gick i alla fall bra och gjorde mig både trött och glad.

Nu hoppas jag det inte kommer någon plötslig snöstorm i morgon…

Kram från Ingmarie

 

 

Swimrun på land

Det är tur jag är van vid swimrun och känslan när man sätter fötterna i iskallt vatten för hela världen (nåja) har förvandlats till en skridskobana md inslag av isvattenpölar.

Ibland kom det några mycket små och korta strof av barmark där lyckan fullständigt svämmade över. Tänk när det är så överallt igen!

Ser du gruset!

Vår gata. Inte mycket till ”halkbekämpning” här inte…

Jag slapp i alla fall regnet som SMHI spådde så det var åtminstone positivt. Alltid något.

Längtar du också efter vår och barmark?

Kram från Ingmarie

Behövs allt? Och några bra idéer

Det är nästan med livet som insats som man beger sig utanför dörren här nu. Isagatorna brer nämligen ut sig ända upp till vår trappa.
Eller så är det slirig modd med iskalla vattenpölar. Alltså jag är skeptisk till det här. Vad kan det möjligtvis göra och ha för nytta? Behövs det över huvudtaget?

Det tog 18 evigheter att slira till och från gymet i går. Så där så jag nästan började fundera på att börja med tyngdlyftning eller hopprep i stället. Nästan. Jag är så pass gammal att jag ju vet att det kommer bli vår, barmark, sol och grönt i år också.

Efter jobbet var det riktigt läskigt och jag var faktiskt rädd för att jag skulle behöva åka tut-tut bilen in med spräckt skalle. Eller åtminstone ett brutet ben. Simma i dag var därför ett extra bra val!

För att inte tala om hur himla bra ide det var att hänga med våra vänner! Gofika och sen bio på coola Roxy biografen. Där sitter man i bekväma fåtöljer, blir serverad kaffe och te i pausen och man kan beställa både vin och mat om man är sugen. Filmen ”The Holdovers” var en riktig pärla. Rekommenderas!

Kram från Ingmarie

Solskensdag på alla sätt och vis

Ja jag har träningsvärk sen i går. Massor! Mest i överkroppen men även benen. Det värsta satte dock inte in förrän nu i kväll och det blev väl kanske inte bättre av att jag fick för mig att jag skulle köra intervaller i morse..

En stor fördel med att kunna ett ställe är att man (oftast) vet var det är bäst att springa beroende på väder och vind. Trapporna och backarna på Galgberget funkar oftast bra men jag var mer sugen på kort med lite fart. Typ 20 x 60-30 sekunder. Nu är det också så himla bra att vi har kvar ett regemente här som behöver kunna köra på vägarna på berget så därför är de prioriterade vid snöröjning. Själva rundan är asfalt och jag har haft den som intervallrunda oräkneliga gånger förr i tiden när det var lite mer fart i benen så jag kan den både utan och innan. 80-90 % var perfekt och resten helt ok.

Det var inte jättelättsprunget men jag kände mig märkligt nog både pigg och stark! Det kanske var bra att blåsa ut hela kroppen dagen innan?

Efter det där satt det hur bra som helst med lunch och jag hade bästa sällskapet av mamma, Ulf och lillebror. Så mysigt!

Brunchbaren är verkligen ett mysigt ställe med väldigt god mat och trevlig personal. Jag hade dock gärna velat ha lite mer mat. Är det bara jag som tycker portionerna blir mindre och mindre trots att priserna stiger?

Sen var det det där badviruset som helt tog över skallen igen. Cyklade ner till småbåtshamnen efter tips om en badstege där och jag hittade den! Men det var helt omöjligt att bada. Isen vek sig inte en millimeter trots att jag stampade allt vad jag kunde.

Vada ut från västra stranden till Danmark (det är vansinnigt långgrunt) lockade inte men var ett alternativ men då kom jag på snilleblixten att fråga i en Fb-grupp om någon kanske skulle bada och jag kunde tigga skjuts. Det var det och vilka quinnor alltså! Lite läskigt var det att åka med främlingar men jag tänkte att om man gått med i en kallbadsgrupp kan man ju inte vara helt psykopat. haha

Vi fick en helt makalöst trevlig stund tillsammans och har redan planerat för fler. Fb har sina fördelar!

Jag älskar verkligen det här att vara i hemstaden varannan vecka och det enda ”måste” jag har är torsdagens jobb på Sats. Det är å andra sidan så skoj att jag mest tycker jag är ledig. Tänk att få betalt för att ha roligt och se till så att andra blir både snortrötta (Indoor running) och sovtrötta (Yin yoga).