Tredubbel-lyx

Och med den rubriken menar jag egentligen inte att jag lyckats få till både ett Hot mojo och ett gympass så här på veckans första (jobb)dag även om det såklart är megalyxigt!


Nej jag tänkte på de två superfina dejter jag lyckats få till på två dagar inklusive go-grejer för magen.

Den första var egentligen i går. Då träffade jag Jan. Alias Sickla Swimrun-Janne. Vi sågs på jättemysiga Ma Baker här i Kärrtorp. Förstår inte att jag inte varit där innan. Antar det är för nära och då ser man det liksom inte… Pinsamt hur som helst…

Ma Baker är ett café med fokus på såväl ekologiskt och vegetariskt som gigantiska kanelbullar, stora kaffekannor och rejäla surdegsbröd. Jag blev så till mig att jag glömde fota.😳Men det kommer fler chanser. Nu har jag ju öppnat ögonen.😜 En del av det jag och Janne snackade om kommer du i alla fall kunna läsa om på bästa Allt om Swimrun-sidan.


Vad jag och härliga Lisa pratade om kommer dock ingen kunna läsa om. Någonsin. Det som sägs mellan vänner stannar mellan vänner. Så tänker i alla fall jag. Men jag bjuder på några (vegosmak)bilder från vår go-lunch på Hälsocafet. 😍 




Två bra dejter på två bra hak på två dagar. Visst är det tre-dubbel lyx om något? Och det är så jag tycker livet ska vara så ofta det bara går. Det är liksom för kort för något annat.💕

Kram från Ingmarie

Maj-frostad

Jag vet att jag inte (direkt) kan påverka vädret, och jag vet att det inte spelar någon roll vad jag tycker och vill när det gäller den biten, men vintermundering i maj för att cykla till coach-uppdraget… Är det riktigt vettigt? Eller ens normalt?


Vantar, mössa och tjockjacka i maj ö h t förresten. Ska det vara så? Jag hade ju plockat undan allt det där.


Känns verkligen absolut ofattbart att utebadet öppnar om mindre än 12 dagar. Men jag kommer vara där även om det snöar på tvären! 😜 Tycker nämligen man ska hålla i de fina traditionerna. 😊 (Jag vågar vara så där kaxig för jag vet ju att där finns även Sveriges härligaste bastu.)


Men just i dag var jag tacksam över både att få vara i en inomhus-bassäng, hinna bli klar innan tokrusningen och bastun efteråt.


Vad har du hittat på för att hålla värmen i dag?

Kram från Ingmarie

Effektivitets-pass

Jag åker och flänger runt i 08a land obeskrivbart mycket både privat och med jobbet. Mitt SL-kort måste vara ett av de mest välutnyttjade de någonsin haft.  För det mesta tycker jag det är helt ok. Det jobbiga är egentligen allt släpande på väskorna. Rullväskan rymmer ju dessvärre inte hur mycket som helst. (Jag har testat.) När jag då kan göra flera aktiviteter på ett och samma ställe under ett och samma tillfälle så tycker jag det är multi-lyxigt!

Som när Hot mojon och gym-passet går att synka perfekt på samma hak.



Turligt nog för hade jag inte gymat innan hade jag inte haft några brallor till Hot mojon och utan brallor blir man inte insläppt. Dresscoden tillåter nämligen inte att man har enbart linne även om de är två…😜

Kram från Ingmarie

Mer Utö-lyx

Vi somnade till det här.


Och vaknade till det här.


Plus det här.


Med andra ord var jag väldigt glad (och mätt) i magen redan innan jag fick på löparstassen. Ändå blev det ännu mer lyckokänslor. Hela Utö är full av (diskbråcks-snälla) grusvägar och jag tog den som går rakt söderut utan någon egentlig plan. Tänkte att jag springer dit näsan pekar och vänder när jag tror det börjar bli dax. Ingen superbra plan när man som jag är extremt osäker på kroppen och samtidigt ännu mer extremt löpsugen. Men planen innefattade även att jag i värsta fall helt enkelt hade fått gå tillbaka. Eller lifta. ( I verkligheten hade det sistnämnda dock inte varit någon vidare bra lösning för det var väldans glest med bilar och de få cyklister jag mötte såg inte ut som de ville ha någon passagerare.😜)

Utö ligger ca 40 minuters båtfärd från Årsta brygga och är som sagt var en kontrasternas ö. Hav, klippor, djupa skogar, öppna fält, pyttesmå stugor, slottsliknande gårdar, platt och kuperat i en salig blandning.










När jag såg att det “bara” var drygt 3 km till Ålö-bryggan kunde jag inte låta bli att fortsätta även om jag insåg att det skulle innebära att det blev mitt längsta löppass sen jag minns inte när. Samtidigt tänkte jag att där och då var ett utmärkt tillfälle att testa om ryggen skulle hålla. Farten var och är superlångsam men så länge jag inte har ont så skiter jag fullständigt i det för vem bryr sig? När jag kom fram till bryggan och “boden” ångrade jag mig inte en sekund. Mina få bilder gör sig verkligen inte rättvisa. Inte heller visar de känslan av att dricka iskallt härligt vatten direkt från pumpen precis när törsten börjar göra sig lite väl påmind. Men kanske kan du ändå ana upplevelserna…?😍



Sen var det bara att kuta tillbaka mot Utö gruvby. Medvinden och nerför byttes mot motvind och mycket uppför men solen fortsatte värma så jag tog av mig långbrallorna och sprang i bara kjolen. Jackan hade åkt av redan efter 5 min.  Underbart! Sen blev det som det blev när jag sprang förbi Utö badplats. Hur skulle jag liksom kunna låta bli?





Årets första (svenska) havs-Sprada! Och ja, det var svalt. Men jag sprang mig snabbt varm igen den sista biten till “vår” fina Kvarnvilla. Tror även att lyckovärmen i mage och hjärta bidrog en massa för 130 min. utan smärta är en obeskrivbar glädje. Även om det innebär snigelfart. I alla fall för mig.😍



Nu när jag inte varit det på länge så inser jag också vilken härlig känsla det är att kunna bli då där “efterlöpturen-hungrig”. Fikat på det lilla bageriet satt som en smäck i min mage. Även Anders för han hade haft en minst lika härlig tur som mig. Trots att han missat badandet.  Lyllos oss!💕




Sen var det båt-buss-tåg-buss-tub tillbaka hem till 08a-land igen. Med en liten paus på Eriksdalsbadet för min del. Tyckte jag var värd det.😁

Den här lilla utflykten kommer jag leva på länge, länge.😍

Kram från Ingmarie

Det är nu det händer!

Du märker det väl? Att det är nu den där gigantiska målarfärgsburken med alla möjliga sorters grön färg fullkomligt väller in över vårt land! Det är nu allt vaknar till liv igen, nu som dagarna upplevs som längre, nu som de tunnare kläderna plockas fram och nu som man kan ta sin lilla powernap ute!


Jag vet att det tyvärr finns de som upplever våren som kämpig, både fysiskt och psykiskt, och jag lider verkligen med dem alla. Särskilt de som  sjunker ner i deppighetsträsket. Jag har ju själv varit där och det är inte roligt någonstans. Min räddning från det där svarta hålet kom när jag började käka D-vitamin  för många år sedan. Nu för tiden älskar jag våren! Så där mycket så jag inte vill sova för jag vill inte missa en endaste liten sekund.
Helst vill jag vara ute hela, hela tiden men vissa grejer får man masa sig in för att göra om man vill göra dem och det vill jag ju.😊

Sånt som Hot yoga t.ex. Och besöka bästa laser-Micke.


För att inte tala om simma och vattenlöpa. Sprada i all ära men det är en helt annan grej att köra riktiga träningspass i någon sjö  ännu så länge.


Men jag har varit i stans bästa butik och kittat upp mig för att klara åtminstone en liten stund i öppet vatten. Gick dit för att köpa en liten grej men precis som alltid så kom jag ut med en hel påse prylar.😜



Nåja. Ingen risk att någon av de där sakerna blir någon dammsamlare i alla fall…

Kram från Ingmarie

Slut i rutan

Det är som alltid superhärligt att vara i Falun igen men det är då inget viloläger. Det är full rulle från tidig morgon till sen kväll och jag är helt tokslut.😳 Spelar ingen roll att det är hur skoj och bra som helst. Sitta 80% under en dag är verkligen inte min grej. 


Kanske därför träningen för första gången på väldigt, väldigt länge faktiskt varit… tråkig i dag!

Kom aldrig i gång på gymet nu i kväll hur mycket jag än försökte. Cykeln och vikterna var liksom lika inspirerande som en vissen tulpan.


Morgonlöpning i snorottan är i princip aldrig min kopp te men miljön och vädret var onekligen det absolut bästa och livade upp det hela avsevärt. Fina, fina Falun! Men “lätt och kul” kan jag inte säga att det var.






Men lite tråkighets-känsla är bra ibland för det är då nya idéer och energier föds tänker jag.  Den kommer heller inte vara särskilt länge. Det har den i alla fall aldrig gjort hittills.😀

Kram från Ingmarie

Klenis

Minns inte när jag var sjuk-sjuk sist. Tror det var på den där terräng-SM tävlingen i oktober 2013. Liksom då är jag antingen matförgiftad eller har “vanlig” magsjuka men liksom då tror jag mer på det förstnämnda helt enkelt för att symtomen stämmer mest på det.

Det kom i tisdags natt. Skitont i magen, spydde, spydde, spydde och sen låg jag totalt utslagen i soffan hela dagen i går och hela natten till i dag. Var inte ens utanför för dörren och det har, som även Anders påpekade, typ aldrig hänt. Inte ens t.ex när jag var nyopererad sist. Då är jag sjuk på riktigt.😳

I dag har jag lyckats hålla mig vaken nästan hela dagen och magen har inte fullt så många knivar och taggtrådsstängsel i sig. Har t.o.m varit ute på två korta (med betoning på väldigt korta) promenader. Den ena blev till vår unika lilla Japanska trädgård här i Bagis. Ännu är det inte så mycket liv i den men ändå väl värt ett besök. Särskilt för en klenis.



På den andra lilla promenixen såg jag minsann en liten humla!💕


Nu vill jag väldigt gärna bli pigg som vanligt igen. Och hungrig!

Kram från Ingmarie

Även en helt vanlig dag kan vara ovanlig 

Vissa dagar händer det verkligen inte särskilt mycket. Ja du vet. Man jobbar och det rullar liksom bara på. Har i och för sig även yogat på Sats och utegymat här men hur spännande är det på en skala?😜


Men mitt i allt detta “vanliga” kom ändå det andra in. Det som påminner om livets skörhet, som visar hur det vi upplever som vanligt och omärkvärdigt kan raseras på en millisekund och hur otroligt fort allt kan bli annorlunda för evigt. Efter 7/4 tror jag vi alla förändrades en smula och jag är helt säker på att Stockholm, och vi som bor här, gjort det. För även när blommorna vissnat, de skrivna orden blekts och tagits bort och när allt skadat reparerats, så kommer minnena och ärren finnas kvar.



Jag hoppas dock detta fortsätter påminner oss om att ta vara på våra liv och inte låta varken ondskan eller rädslan styra det eller ta över. Det hjälper ju liksom inte. Jag hoppas också vår fina huvudstad fortsätter vara just St❤️ocholm för hela världen.

Kram från Ingmarie

Saker jag gjort…

…hittills denna långlediga påsk. Och som jag för all del gillar att göra vilken (ledig) dag som helst! För det är väl det livet går ut på tänker jag. Att själva meningen med vår tid här på jorden är att göra saker vi gillar och fylla dagarna med sånt som känns meningsfullt för en själv. Åtminstone mestadels. Vad är det annars för mening liksom?

För mig innebär det t.ex:

* Springa utan att ha en plan eller behöva passa någon tid. Med en hyfsat glad rygg! ❤️


* Känna vårsolen mot kroppen och känna den där ljuvliga speciella lukten den åstadkommer när den värmer upp jorden. Och att kunna se de första vitsipporna.❤️



* Sprada! Förstås.😍 Den största av alla endorfinkickar. I alla fall som jag vet om.






* Powernaps. Vilken gåva det är! Tror det är absolut bästa dopingen men helt utan biverkningar och 100% lagligt.


* Känna att jag blir starkare och starkare. 145 kilo med “kälken” och 24 “riktiga” burpees. (Okej, jag vilade lite mellan några men ändock. 24 är 24 oavsett och det var ju under samma pass.😀)





* Yoga. En liten stund varje morgon borde alla ge sig själva.💕 Just keep it simple.


* Fika och hänga med en vän som Sophie. När vi ses blir det alltid djupa, viktiga samtal om livet och allt vad det innebär. Ibland är jag rädd för att just samtalet mellan människor IRL håller på att försvinna i denna cybertid. Tror nämligen det är livsviktigt.


* Ha en hel 50-metersbana för mig själv. Vilken otrolig lyx!💕 M.a.o är det inte i simbassängen 08a-människorna firar påsk. Förutom jag då. Och en handfull till.


* Få vara med på  Daniels sista 2-timmars spinning för säsongen. Episkt! Och bland det tuffaste, jobbigaste och svettigaste so far.



* Hänga i soffan, kolla film och käka tillsammans med Anders. Bästa sättet att slöa på.


Vad har du fyllt dina påskdagar med för skojigheter?

Kram från Ingmarie

It’s never to late!

Om man som jag aldrig mer kan sätta PB (personligt rekord) på de klassiska löpsträckorna, men ändå vill ha utmaningar och uppleva utveckling, så får man helt enkelt börja med nya grejer. Världen och livet är ju proppfullt av en massa skojigheter som man kan ta sig an! Swimrun är en t.ex och den där kälken en annan. Båda är skitskoj men på helt olika sätt och vis. Och båda kan bli precis hur tuffa, jobbiga och utmanande som man själv vill.

140 kilo klarade jag i dag! 10 mer än i lördags och 10 kvar till (första) målet.


Sträckan man “kör” är ca 10-15m x 2/omgång och man ska klara minst tre såna set. Ja det är alltså mina egna hittepå-regler.😜 Nästa gång ska jag fota hela banan.😀

En annan utmaning som inte är riktigt lika festlig är ex. när ett hot yoga pass inte alls är särskilt hot eller benen känns som feta stolpar när de ska jogga. Men å andra sidan. Yoga är aldrig fel och så länge de där stolparna rör sig fortare än promenadfart, och diskbråcksryggen är med på noterna, är jag ändå väldans nöjd! Dessutom stärks garanterat pannbenet av sånt där.

Vad utmanar du dig med just nu?

Kram från Ingmarie