Month: januari 2017

Den där ryggen…

Jag hade velat skriva att diskbråcksryggen är helt frisk, att det känns bra att kuta och att jag kan sova på mage utan smärta. Men det är alltså inte riktigt så. Diskbråck tar tid att läka och disken blir aldrig som den har varit oavsett. Ibland känns det helt ok och jag tror det vänt. I går kändes det ju t.ex ganska ok men i dag var det som att springa i gyttja, uppför i hård motvind. Ja du fattar. Då hjälper det inte ens att energin är på topp, solen skiner och rundan är fin. Men helt klart underlättar det…❤️





Egentligen är det bara löpningen som liksom inte funkar när det gäller träning. Var på gymet i dag igen (gratisveckan tog slut i dag så det gäller att passa på?) och det gick superduperbra. Vattenlöpa, simma, yoga och cykla funkar också så jag borde ju verkligen inte gnälla. Ändå kan jag inte låta bli att önska att jag kunde kuta för fullt. Konstig man är… Jag borde antagligen skämmas men jag gör faktiskt inte det.? Inte så mycket i alla fall… Löpning är trots allt en stor och viktig del av mitt liv. Kiropraktorn  jobbar på med mig och även om han inte ger mig löpförbud så säger han ju inte heller direkt att jag borde springa. Det känns inte helt enkelt för åsikterna om hur man bör behandla går isär har jag märkt.

“Problemen” är egentligen flera. Det går ju an att köra annan träning här där det är enkelt men jag vet vilken tid och kraft allt flängande till den där “andra” träningen tar i 08a land. Jag känner också att jag inte är helt återhämtad efter den tuffa hösten med för mycket av det mesta plus Elviras död. Det behövs liksom inte så mycket för att jag ska tippa över på fel sida märker jag. Allt sitter i skallen på mig, det vet jag med,  men ibland orkar jag liksom inte med ens den vetskapen.

Ännu är vi dock här, i enkelhetens liv och land, och det är jag evigt tacksam över.



Kram från Ingmarie

Mer av allt

Den som inte gillar sol, stränder, yoga, träning och Swimrun är antagligen ganska trött på mina inlägg. Alternativt har slutat läsa. Men så här är ju mitt liv just nu och jag gillar varje sekund!

Och jag jobbar på med att introducera Swimrun i denna lilla hörna av världen. Tycker det går ganska bra faktiskt! Hittar på nya rundor hela tiden och simmar i den ena badviken efter den andra. I dag var jag suuuupernära delfiner hela två gånger!






Det känns som om Aussie-folket är lite som många svenskar är. Lite “blyga” och man börjar liksom inte babbla hur som helst med vem som helst. Man kollar och undrar men frågar inte så ofta även om man hade velat veta.  Jag kan förstås ha fel för det är ju bara min upplevelse här just nu. (Däremot är de grymt trevliga när man väl börjar prata med dem!) Folk verkar hur som helst tycka att det jag gör är lite skoj och jag vet ju att det är det.?




Anders har inte heller riktigt fattat grejen men jag tror det är för att då får ju jag rätt.?Han är i alla fall flitig med delarna var för sig.?


Jag är väl flitigast med gymmandet men han hänger med för det mesta och alla pass räknas ju.


Men helt ärligt så är det ju inte särskilt svårt att sporta halva dagen när man den andra halvan bara går mysiga hundpromenader, vattnar i trädgården, solar och läser. 






Kram från Ingmarie

Från ett till ett annat

Vi har flyttat. Inte så långt, vi är fortfarande i Bunbury, men adressen är en ny. 

Vi har fixat och donat mest hela dagen för att flytta från här.


Till här.

Jag kan tack och lov fortfarande hälsa på lilla Dorothy. Kommer sakna henne alldeles förskräckligt mycket. Lilla vännen… Vem ska vi nu hänga med i soffan, sussa med i sängen,  trängas med på stolen, förundras över och dö sötdöden av mest hela tiden?






Och vem ska nu kolla på mig så jag gör mina diskbråcks-övningar ordentligt och vem ska jag nu yoga med?



Fast kanske vi råkade få med henne i någon väska…? 


Vi är i alla fall inte djurlösa där vi är nu. I stället har vi sällskap av fina lilla Amber.❤️10 år och full av bus.




Intensiv dag men jag hann ändå med både cykelintervaller, havssim och en  solsiesta.



Dagarna kanske helt enkelt är längre här? Eller så är det bara så enkelt att jag får väldigt mycket mer energi av sol och värme än mörker och kyla.?

Kram från Ingmarie

Det perfekta vädret ?

Om jag fick bestämma skulle det alltid vara sånt här väder. +30 grader och ljummen vind. Det är t.ex ett perfekt swimrunväder! Inte en chans att ens jag fryser.






Svett, sand och havssalt duschar man lätt av. Behöver inte ens vara inne. Utedusch funkar utmärkt!


+30 är även perfekt för yoga, sola, läsa, bada och vattenlöpa.









Det funkar för att gymma med såklart!



Inte heller blir det särskilt mycket tvätt och man sparar eoner av tid på att slippa ta av och på sig en massa kläder. Hur bra som helst ju!

Så vädergudarna! Let’s do this! +30 grader till folket! (Regna kan det göra på nätterna…)

Kram från Ingmarie

Fredags-vindar

Det har fläktat bra här i dag. Ändå valde vi att dra till Back beach efter löpturen. Den stranden ligger liksom mer oskyddat och rakt mot havet vilket gör att det alltid är sugande vågor där. I dag mer än vanligt så det blev mest fotbad med stänk.?


Det är väldigt fint där och hur det än är så svalkar ju vinden också. Risbusks-frissan får man på köpet.


Jag yogar varje morgon här, precis som vanligt alltså, men i kväll var jag även på det där Yoga-haket igen. Blev ett härligt yinyoga-pass. En skön kontrast till de fartfyllda vindarna så nu är jag i balanserad jämvikt igen. Det ska förresten bli mitt ledord i år. Balans. Yin & yang i lika delar.


Har du något ledord för 2017?

Kram från Ingmarie

Work, play and do Chinese

Det händer att jag gör lite nytta och jobbar mellan varven. Jag vill ju inte helt förslappas. Har man roliga uppgifter och gott kaffe så är det ju heller ingen större uppoffring.



Men mest leker jag. Ibland så hårt att t.o.m gymcykeln kroknar och vikterna svettas. Det första stämmer i alla fall för växlarna pallade inte med mitt pass. Det andra var väl mer min egen svett.


Och som den omtänksamma människa jag är så ser jag till att inte heller Anders förslappas.?


 

Jag fick t.o.m med honom på ännu ett simpass! Och jag behövde inte ens försöka övertala honom. Det enda jag slog honom i var antalet längder. Klurar på hur jag ska få honom att prova Swimrun med för hur perfekt vore inte det? Vi hade egen 50-metersbana hela passat. En sen fredags-eftermiddag. Lyx i både kvadrat och kubik och absolut otänkbart på Eriksdalsbadet.



Har man jobbat bra ska man belönas så vi testade Chinese deep tissuemassage. Kan väl inte påstå att det var alltigenom superskönt men däremot välbehövt. När min massör sagt “oh you are so stiff” för 8:e gången slutade jag räkna.? 


Kram från Ingmarie

Wadandi trail och Margaret river

Den lilla del av Australien som vi håller oss till är som en flugskit på någon av New Yorks alla skyskrapsfönster. Ändå kan man åka mil efter mil och timme efter timme, se böljande gräskullar, djupa skogar, odlingar, samhällen och ett oändligt hav utan att ha verkat rört sig en millimeter när man kollar på kartan. Det är då man begriper hur liten man är, hur ofattbart stor världen är och hur otroligt lite man egentligen sett och vet. Jag tänker också vilken bra uppfinning bilen är, även om den också förstör, för det hade blivit bra mycket knepigare att resa utan den.


Tänk t.ex att bara här runtomkring finns så många trails i varierande längd och form att kuta på att jag inte skulle hinna med alla även om jag sprang en varje dag resten av mitt liv. Men jag jobbar på att hinna med i alla fall en del av dem.?

Wadandi trail kallas även för “rails to trails” helt enkelt för att den en gång i tiden var ett järnvägsspår. Totalt är den över 10 mil. En sträcka jag inte skulle ens fundera på att springa under en dag även om jag vore fulltränad. I stället blev jag avsläppt i Cowaramup så jag kunde kuta delsträckan till Margaret river.


Jag var lyrisk! Inte bara för att jag trots allt kan kuta utan även för miljön. En dröm för alla som gillar snubbelfria trails, ängar och magisk skog.








15 km lyckorus! Som blev ännu mer lyckorus i mysiga Margaret river. Det är egentligen helfestligt att ett litet samhälle ute i nästan  ingenstans kan vara så fullt av liv och rörelse. Stället är helt enkelt en bra utgångspunkt oavsett om man vill ut i skogen, besöka vingårdar eller vara vid havet. Dessutom finns där massor av bra vego-mathak. Veganbowl och veggieburgern på Margaret river bakery rekommenderas varmt t.ex. Mer orkade jag inte testa för här snackar vi portioner a la USA.?





Det här är ett supermysigt lite udda ställe helt utan dresscode. Tack o lov.  I brist på bad hade det nämligen bara blivit en nödtvätt inne på turistinformationens toa. Ingen verkade dock bry sig. Maten var för god antar jag.





Och hur mätt jag än blev så längtar jag efter att sätta tänderna i brödet jag köpte med mig.


Något vingårdsbesök blev det aldrig men däremot ett stopp i Witchcliffe för att köpa (snordyr) dricka. Nog så spännande…


 Vi var även vid Surfers point. Hur mycket jag än älskar att bada och simma så avstod jag. Det där är ett ställe för de som är modiga på riktigt. Det är där vågorna bryts och kan bli flera meter höga. Inget för mesar som mig.? Men det är coolt att se på!



Kram från Ingmarie

På rätt ställe

Alla som följt mig ett tag vet att jag är helt såld på Swimrun. Typ tokgalen i det. Men säsongen är minikort när man bor i Sverige och längtan blir därför vansinnigt både lång och smärtsam. Så tänk att bo i ett land som detta. När det är säsong i princip året runt och man slipper frysa rumpan av sig 80% av gångerna man kör. Dagar som i dag behöver man inte ens ha våtdräkt. Räcker fint med vad som helst som inte åker av när man simmar. Jag kör med min tridräkt. Nästan som att vara naken. ?Det finns dock bara ett ynka race i denna del av världen men vem vet, kanske jag sprider lite nyfikenhet när jag ränner runt och far upp och ner i vattnet här. Nu har jag inte bara introducerat sporten i Busselton utan även här i Bunbury. Och det var faktiskt flera nyfikna som frågade vad jag pysslade med. Två damer applåderade t.o.m när jag kom förbi dem för 5:e eller 6:e gången. ?




Bäst var ändå han som frågade om jag var a professional swimmer? När jag skrattande svarade oh no så blev hans svar: well, you sure look like one.  ?


Anders körde båda grenarna också men var för sig och lite mer relaxed.?


Jag har hittat ett nytt gym med. Gratis, superfint och trevligt folk. Fick ihop ett bra pass och jag känner mig skitstolt som gnetar på med mina specifika anti-diskbråcksövningar. Men det är inte så svårt när man märker att det hjälper. Plus att det är kul att bli starkare förstås.


Extra fint att sen kunna ta ett kvällsdopp bland vågorna.?

Life is good!?

Kram från Ingmarie

Swim the sweat away

Om man ska köra ett hårdare pass så gäller det att börja tidigt om man inte helt vill smälta bort. Cykelintervaller och styrka är ett tufft pass åtminstone i min värld.






 Inte för att jag har så ont av värmen egentligen. Tvärtom. Jag är värmetålig som fasen. Men den som tror att jag inte svettas tror väldigt fel. Inte ens inomhusskugga hjälper.

Efter det där drog vi till Busselton ännu en gång. Jag är helt tokkär i stället! Mil efter mil med perfekt kritvit packad sand och ett vatten som är vackrare än i den flådigaste resekatalogen. Man kan liksom aldrig se sig mätt. ❤️ Anders är gångare i vår familj, jag vill ju helst springa, men när t.o.m jag gillar att gå där fram och tillbaka då är det verkligen something special.






Att simma i ett sånt här hav är en ynnest. Särskilt när kvicksilvret visar 37 grader och vattnet är perfekt tempererat. Anders har också fattat grejen. Han simmar väldigt mycket snabbare än mig men jag kan simma längre. ?Ännu så länge…Faktum är att han flyter fram lite som en smidig delfin!



Jag simmade ett par km och fick se både småfisk, delfiner och en stor rocka. Fantastiskt!





Det är väldigt enkelt att leva och vara glad när livet är så här. Min tacksamhet till att få uppleva allt detta just nu är obeskrivbar men jag vet att det kom i precis rätt tid.?

Kram från Ingmarie

Hotrun och svalkande hav

+34 grader. Då fryser inte ens jag.?Men jag njuter som fasen. Fastän svetten svider i ögonen. Vatten är ett måste om man kutar mer än en halvtimme. Särskilt när det är backar a la Hammarbybacken allt som oftast. Men de gör ben och lungor extra starka och utsikten på några av topparna är verkligen breathtaking.





Egentligen är uppför enklare än nerför. På vissa ställen blir rullgruset nämligen som isfläckar så passar man sig inte kan man komma ner fortare än man vill. De flesta stigarna är ändå superfina och jag hittar nya hela tiden.?





Sådana här dagar går det åt väldigt mycket kokosvatten. Vilken gåva det är! Har lyckats hitta en riktigt god.


Anders valde att skippa beachen i dag men jag tror inget hade kunnat stoppa mig från att åka dit. Och även om jag ju inte precis var ensam om idén så var det (som alltid) gott om plats. Simmade, vattenlöpte, läste, åt och sen gjorde jag alltihop en gång till. Alltså jag älskar verkligen havet! ❤️ 






Kram från Ingmarie