Hur man får igång kroppen igen

Det där att jobba natt är helt ok, även om man får jobba som en tok. Av de 10,5 timmar jag jobbade satt jag max 30 minuter totalt. Nej jag skojar inte. Det var absolut galet. Fördelen är att tiden går fort och man hinner inte känna efter hur trött man är. Men såklart man är trött. Skittrött faktiskt. 😴😴😴

Mitt problem med nattkneg är att hur trött jag än är sover jag max 4 timmar efteråt. En natt funkar men flera skulle få förödande konsekvenser på min hälsa. Jag hade en viss förhoppning om att jag kanske hade förändrats sen sist jag nattskiftade hela tiden men näpp. Efter 4 timmar vaknade jag. Känslan jag har så här dagen efter är att jag är både bakis och jetlagad. 🥺 Hjärnan är inte den skarpaste i stan om jag säger så och kroppen lika trögstartad som en rostig gammal traktor utan bränsle.🤪

Men om det är något jag lärt mig så är det att man bara måste kicka igång sig själv. Annars fastnar man i det där trögklistret och mår dåligt länge helt i onödan. I skrivande stund är jag inte direkt pigg men baksmällan och jetlagen är åtminstone borta. 😁

Receptet är enkelt och stavas simning. Det är skonsamt mot kroppen på så vis att det inte är några stötar samtidigt som den får röra på sig fullt ut. En timme senare var jag (nästan) som ny. 🥳

Faktum är att jag kör ungefär samma recept när jag är jetlagad “på riktigt”. Bakis kommer jag inte ihåg när jag var sist så där vet jag inte om det funkar. 🤪

Kram från Ingmarie

4 Comments

  1. Jag vaknar samma tid oavsett när jag går och lägger mig. Och kan liksom inte sova på dagen. Att jobba natt hade varit förödande för mig. Främst för att jag hade somnat på jobbet, men sen också för att jag aldrig hade kunna ta igen förlorad sömn. Impad av er som fixar biffen!

    • Ingmarie

      Jag är grym på att sova innan, det är min räddning. Och tro mig, vi ÄR trötta men man klarar mer än man tror.

  2. Jag tycker jag är mest jetlaggad när jag sovit en natt efter nattpass. Det kommer i efterhand på mig. Då är jag som en trasa och kroppen är inte alls med på tåget.

Comments are closed.