Så kom de där dagarna…

…när jag kände mig redo och helt enkelt inte varken kunde eller ville vänta längre. Någonstans någon gång måste jag ju liksom börja. 😍🙂

Med att simma.

Med att gyma.

Med att bada.


Tro nu inte att det är fullt ös! Vi snackar mespass knappt värda att byta om för. Korta, lätta med låg intensitet men tillräckligt för att det ända ska kännas som jag gjort något. Mest vilar jag dock. Och går i skogen.


Det är egentligen makalöst fantastiskt! Det är ju trots allt bara en vecka sen låg jag i en sjukhussäng och orkade inte ens tänka tanken på att gå de ca 500 m det var till huvudentrén!  Gissa om jag är tacksam?🙏🏻❣️

Kram från Ingmarie 

 

2 Comments

  1. M

    Förlåt för materialistiska tankar när du just nu tänker på att få tillbaka hälsan och orken… men ett önske-inlägg framöver skulle kunna vara att du berättar om din utrustning, vad du har och varför du gillar de kläderna/skorna etc. Jag är nyfiken på Newtons skor, t ex!

    • Ingmarie

      Det ska bli! Min Newton-kärlek började med tjat och lite av en slump med ett par slitna och alldeles för stora skor. jag återkommer!

Comments are closed.