Är det nu det vänder?

Gissa om jag längtat efter att få snöra på mig Newton-pjuxen igen?!

Och gissa om jag var lycklig i dag när det äntligen blev?!

Jag har förvisso tagit några få löpsteg på mina promenader men det är inte samma sak som att verkligen ha löpskorna på fötterna och springa längre än 10 meter.
Som alltid går jag på magkänslan och i dag sa den att jag var redo att försöka springa lite. Jag hade ingen plan utan det blev som det blev. 7,5 km gå-jogg i snigelfart och det var nog bland de bästa 7,5 km i gå-jogg i snigelfart jag någonsin gjort!🥳 Helt klart hade jag också valt rätt dag för kolla solen!🤩

Måtte det nu fortsätta så här åt rätt håll!

En sån här dag kan man ju heller inte låta bli att bada. Det vore ju rent brottsligt! 🤪 Fick finsällskap av Kari och vi njöt länge både i vattnet och i kvällssolen.❣️🙏🏻

Nu finns även fler tavlor på min konstsida och bl a dessa kommer vara med på mitt vernissage den 16/10.

Välkommen!

Kram från Ingmarie

2 Comments

  1. Så härligt att kunna komma igång igen. Det svåra efter en sjukdomsperiod är att inte gå all in. Av dina inlägg att döma känns det som att du lyssnar på kroppen. Snart är du nog ditt vanliga jag igen.

    • Ingmarie

      Precis! Det är enkelt när man är sjuk/skadad och sen när man ska börja igen. Det knepiga är liksom “mellanstadiet” innan man är helt återställd igen.

Comments are closed.