Author: Ingmarie

Sånt som ger starka ben

Ibland är jag avis på Anders som kan jobba hemifrån varje dag och slipper att resa och därmed passa busstider. Å andra sidan hade jag aldrig pallat sitta så där mycket. Jag hade fått rumpskav inom  tre dagar. Eller snarare en dag. Så sitt-klen är jag. Vissa dagar sitter jag nästan inte mer än de där turerna på bussen och hur trött jag än är så föredrar jag faktiskt det.
Lägg till en löptrur som i går så är det inte så konstigt att jag plättlätt kommer över 20 000 steg mer eller mindre varje dag. Om det är bra eller dåligt låter jag vara osagt men det är nog tur att jag inte har anlag för åderbråck för stödstrumpor vill jag absolut inte (behöva) ha på mig. Det är svettigt nog ändå.

I morgon klockan 22 (hoppas jag) går jag dock på tre veckors (välförtjänt och välbehövd) ledighet så då får benen åtminstone vila lite från betonggolv!

Hurra!

Just i dag har de dock fått jobba dubbelt. Sträckan Åhus – Friseboda har många lättsprungna kilometer men mest är det djup, djup sand eller kuperade spår i skogen. Det är då det är bra att ha kort minne för jag verkar glömma från gång till gång hur jobbigt det är att försöka ta sig fram i mjuk sand. Det gäller verkligen att kolla vinden innan för motvind i detta i 23 kilometer vet i sjuttsingen om jag ens vill prova…

Kanske glömmer jag för att få plats att komma i håg hur magiskt vackert det är! För det är det och det är därför jag gör om det. Sen tänker jag att det måste ju vara grymt bra träning det här! Mina ben är hyfsat starka och det är jättebra tycker jag. Mitt mål är att kunna fortsätta kunna ta mig upp från golvet utan hjälp av händerna, springa i djup sand och uppför backar, hoppa på ett ben och göra djupa benböj med vikt.  Hur fort allt går eller hur tungt jag kan lyfta är mindre väsentligt men ju mindre “raset” är ju bättre är det förstås. Ju äldre man blir ju mer får man dock jobba för det. Inget kommer längre gratis som så ofta när man är under 40. Bara att acceptera och gilla läget.

Vågorna och strömmarna i havet gjorde att jag fegade ur för en simtur men sprada kan man ju alltid! Och fika!

Kram från Ingmarie

Lättsamhetsbehov

Det är ytterst sällan jag kollar tv när jag kommer hem från jobbet. Jag brukar käka, prata med Anders och slösurfa lite. Men i dag “behövde” jag verkligen skingra tankarna efter allt tungt på jobbet och då är det onekligen en ganska bra metod att kolla på lättsamheter som t.ex  “Vänner”.  Ja just precis den gamla serien med femtielvahundra avsnitt. När den gick följde jag den aldrig trots att “alla” verkade se den så det är kanske på tiden. Den är onekligen fortfarande både rolig och lättsam i alla fall!

Förmiddagen var (tack och lov) också lättsam. Lugn löptur i skogen och en sväng på gymet.

Ibland är det tur man inte vet vad som väntar för då hade jag nog inte upplevt det lika lättsamt…

Kramfrån Ingmarie

Tacksam

Visst finns det ganska många saker jag saknar och gillar med Stockholm men att flytta hit har onekligen varit ett väldigt, väldigt bra val. Det som Stockholm har finns ju faktiskt här också. (Förutom Sats men det finns i Halmstad och snart kommer det förhoppningsvis vara mitt hermmacenter! Fortsättning följer.)

Att ha havet så här nära är absolut en av de största fördelarna. I dag blev det OW-sim premiär och det gick över förväntan! Men det märks att jag är ringrostig när det gäller guppiga vågor. De syns inte här men några hundra meter ut är de ganska envisa.

Några pass till sen kommer det kännas mer bekvämt och jag kommer bli mer och mer säker igen. Jag kanske rent av blir en rackare på att guppa omkring!

Nära land är det 20-21 grader och en bit ut 18-19. Anders tog sitt havspremiär-dopp för i år och var lika förtjust som mig. Som jag hörde någon sa; Det är ju som i Grekland!

Förutom simmet så blev det även intervaller. Alla hopp och benövningar sen i går kändes och märktes i benen men det gick ändå ok. 12 x 2 minuter med 1 minuts vila. Jag hade dock inte klarat fler med bibehållen fart. Som f.ö inte alls var hög! T o m Garmin som ordinerade vila tyckte ansträngningen var för låg. Haha!

Men vet du, jag struntar i att jag är äldre och långsammare, att jag är gråhårig, att rynkorna blir fler och fler och t o m att sommaren är tok-kort för jag lever! Just nu är hur bra som helst och det räcker för mig. Förr är borta, förutom minnena, och framtiden vet vi inte ett smack om.  Det betyder inte att jag tycker att allt är lattjolajbans, vissa saker kan även jag verkligen vara utan, men det betyder att jag fortfarande finns på denna planet och är en del av livet. Jag är helt ärligt glad varje morgon jag vaknar och varje dag jag får gå och lägga mig för det är ingen självklarhet. En dag blir det sista gången jag gör det men fram till dess ska jag banne mig både ha så roligt jag kan, njuta, utmana mig och upptäcka nya grejer.

Kram från Ingmarie

Kantarell- och havsbad

Denna veckan öppnade Kantarellbadet, en utebassäng precis vid havet och Åhus Seaside, och i dag har jag testat den.
Ännu har ju inte högsäsongen börjat så det var gott om plats. Omklädningsrum, duschar och toaletter kändes som de var helt nygjorda och priset är ynka 40 kr/gång. (För 633 kr får man vara på alla kommunens utebad hela säsongen!)
En liten pärla som jag garanterat kommer vara ganska flitig besökare av i sommar!

Med havet precis jämte var det bara att glida ner dit när jag simmat klart. Så himla lyxigt! Med tanke på hur det varit på jobbet den senaste tiden kände jag att detta var både välförtjänt och välbehövt.

Har hittat en bok jag helt drunknat i. Visst är det en härlig känsla? Samma som när man hittar en bra serie att följa. Jag är ju som bekant så himla lättlurad och lättroad så jag blixtsnabbt tror att jag känner alla karaktärer och är en del av dem. Det enda jobbiga är när boken/serien tar slut för det kan kännas väldigt tomt ett tag. Tills jag hittar en ny låtsasvärld att förlora mig i vill säga…

Tro nu inte att jag  vill fly den riktiga världen. Tvärtom! Känslan på crosscage-passet i kväll när svetten stänkte och mjölksyran sprutade vill jag inte vara utan!

Eller kvällsdoppet efteråt och att äta med utsikt över havet. Så ofattbart ljuvligt att det faktiskt känns som en dröm när jag tänker efter.

Kram från Ingmarie

 

Krympt varv

En hel ledig solig (mån)dag och om jag får säga det själv så har jag nyttjat den otroligt väl men jag är osäker på om den gjort mig mer redo för ett nytt jobbpass…

Dels får jag alltid mersmak av ledighet när jag är ledig och dels tror (och hoppas) jag att mina ben kommer vara en smula sega i morgon.

Började med intervaller på vårt lilla elljus spår. Varje varv är 1500m och jag körde 4 varv med 2 minuters vila mellan varje. Två åt varje håll (såklart) och det “intressanta är att medsols blev det exakt ett varv innan klockan pep och motsols fick jag springa en bra bit extra innan den tyckte jag gjort 1500 m. Tog någon bort en bit på motsolsvarven? Blev i alla fall galet trött trots att de inte gick snabbare än någon gång innan. Men det kändes åtminstone bra. Extra härligt att få svettas så där mycket att det verkligen stänkte om mig!

Det här att sen kunna hoja till playan på mindre än 10 minuter är sån lyx för mig att jag inte kan beskriva den. Kände mig så himla lycklig när jag satte fötterna i sanden och havet! Jag vet att det behövs regn men just nu njuter jag av solen varje sekund. Men jag retar nästan ihjäl mig på puckona som “måste” vattna sina gräsmattor trots att vi har bevattningsförbud. Hur tänker man då? Eller förresten, man tänker såklart inte alls!

Ledig måndag betyder också att jag kan köra cirkelträningen på gymet på kvällen så nu har jag svettats ännu mer och är ännu tröttare men också ännu mer lycklig!

Kram från Ingmarie

 

Äntligen söndag kväll!

Den enda gången jag längtar efter att helgen ska ta slut är när jag jobbar den. Särskilt när det är snortungt på jobbet och solen skiner där ute.

Men, och det är ett stort men, jag är ändå mest glad över att jag kan gå hem från jobbet och slipper ligga kvar där som patient. Och att jag hinner njuta av det fina vädret innan passet börjar såklart!
Så jag har verkligen inget att gnälla över men jag tror du fattar vad jag menar.

I går fick jag med mig Anders på en del av mitt backpass minsann! Nog för att jag vet att han kan mycket mer än både vad han tror och vill men att han var en sån rackare på att trycka på i backar visste jag inte. Jag hade inte en chans! Kanske bara en tidsfråga innan han slår mig i antal också. Fast det skulle bara vara bra för då har jag ju ännu bättre draghjälp!

I dag sprang jag dock själv. Genom skogen ut till havet, på stranden och via bryggan för en sprada. Outstandning! Kolla in vattnet alltså! Makalöst!

En grej till förresten. Kolla in denna coola månen som gjort mig sällskap hem från bussen!

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie

Traditioner är till för att brytas

I alla år (som jag kan minnas) har jag haft som princip att inte äta jordgubbar och nypotatis förrän till midsommar. Fråga mig inte varför. Det är ju egentligen en skittramsig princip för tänk om jag blir sjuk eller dör dagen innan midsommar! Då missar jag ju allt det goda!

Så från och med nu är den traditionen bruten och det känns väldans bra! Har ätit av båda i dag inköpta i fina Bondens skafferi i byn. Som vanligt blev det en hel påse med godsaker. Dyrt men så värt det!

“Traditionen” med att träna vill jag dock inte bryta så den fortsätter jag med.

Först en härlig springtur.

Och sen sista sim-innepasset för terminen med klubben. Märk att jag skrev “inne” för såklart vi kommer fortsätta ute!

Har du någon tradition du inte trodde du skulle bryta men som du ändå brutit?

Kram från Ingmarie

Är sömn överskattat?

Kom hem sent i går, var trött men kunde omöjligt somna. På riktigt! Inte så där att jag halvsov. Jag var klarvaken! Var fortfarande vaken när fåglarna började kvittra och kände nästan panik på tanken att de där asfaltsläggarna skulle börja dåna några timmar senare om jag nu skulle somna. Det gjorde jag och fick totalt max 4 timmars sömn vilket är för lite för i princip alla. Kände mig (såklart) helt vimmelkantig, seg, såsig, trött och nästan illamående när jag gick upp för samtidigt vet jag ju att sova hela förmiddagen hade inte hjälpt mer än för stunden. Vända på dygnet mer än nödvändigt är inget jag vill.
Anledningen är högst troligt fullmånen som är på g, den har nästan alltid stark påverkan på mig,  för jag var ju egentligen trött. Dvs jag var inte stressad eller låg och ältade något.

Det planerade intervallpasset kändes därför osannolikt att kunna genomföra men jag tog ändå på mig “snabbskorna” och stack ut. Vara inne när solen skiner hade inte varit ett alternativ oavsett.
Helt obegripligt så kändes det jättelätt och det blev det där intervallpasset ändå. Härligt svettigt med bra känsla!

Efteråt cyklade jag till stranden, badade och fikade och tänkte att nu somnar jag nog. (Är ju specialist på att ta eftermiddags-siesta.) Men icke. Lika vaken och lika trött. Skum känsla det där! Men på något vis så brydde jag mig inte. Har “kommit på” att ju mer man tänker på det, oroar sig och dras med i “sömnbristkatastrof-tänket” ju värre blir det. I stället försöker jag bara konstatera och sen släpper jag det. Stranden och havet var hur som helst väldigt härligt!

Mina förväntningar på gymträningen var inte direkt skyhöga och det började i ärlighetens namn en smula trögt men sen tog det sig. Med råge! En timme senare var jag tvungen sluta för jag skulle hämta en gräsklippare. Haha!

Som svar på rubriken så är svaret nej. Anledningen till att man kan bli så här pigg och stark trots sömnbrist heter stresshormoner. Ffa cortisol.. De är väldans bra att ha när man behöver dem (ex när man behöver skärpa sig fysiskt/psykiskt av någon anledning) men blir det för mycket av dem under för lång tid så bryter de ner kroppen. Dvs en tillfällig topp är ingen fara men sen måste kroppen få en chans till återhämtning. Sömn är helt klart den bästa dopingen alla kategorier och utan den blir vi både knäppa i skallen, fysiskt nedbrutna och till slut döda. Så i natt hoppas jag sova gott!

Kram från Ingmarie