Author: Ingmarie

När det inte händer så mycket

Vissa dagar är ju faktiskt så. Lite händelselösa men ändå jättebra!

En lugn löptur innan jobbet där det enda som hände var att det inte hände något. Jag träffade inte ens på någon som var ute och gick med sin hund! ( Många sådana här annars.) Eller så var jag så inne i min lilla bubbla att jag inte märkte det…


På jobbet var det lugnt trots att jag hade den ”röda telefonen”. ( Den som larmar när vår hjälp akut behövs någonstans på sjukhuset.)

Men en sak hände faktiskt idag när jag tänker efter. En ganska läskig grej t o m.😱

När jag skulle cykla till bussen kom det två män som knackade på och ville fotografera vårt kök eftersom de ”gjort några köksarbeten” där och behövde referenser. Den ena hade kamera med sig men de ville ändå ha en nyckel .(!!!!!) De trodde ingen bodde där och hade inte frågat (hyresvärden?)  om nyckel.(!!!)
Sen hade de tydligen gjort samma hos grannarna och även de hade reagerat och bl.a ringt polisen.

På något vis känns det som om de nu var några skummisar så var de ovanligt korkade sådana.🤪

Varför hade de inte nyckel om de inte trodde någon bodde där? Varför skulle de ha nyckel ö h t när de hade kamera med sig?😳🙄

Kommer de fler gånger så ska jag fråga dem. 🤪

Kram från Ingmarie

 

Dagsljusberoende

En av anledningarna till att jag föredrar att jobba kväll är att oavsett årstid så får jag alltid dagsljus. Ett måste för mig om jag ska må hyfsat när mörkret kommer för det gör ju det och det stannar dessutom alldeles för länge. Just nu är det väldigt mycket ljus vilket jag älskar! Trots det valde jag valde jag att träna inne med först Glenn & co och sen The trip-rösten. Ensam i salen som vanligt men jag är ju bra på att både roa och peppa mig själv.🤪😄

Efteråt hade jag (ganska) gott om tid att njuta av både sol och bad innan det var dax att hoppa i (sjukhus)pyjamasen.



Kram från Ingmarie 

 

 

 

Den kom tillbaka!

Plötsligt blev det sommar igen!

I september! Är det kanske så det blir i framtiden? Senare sommar. Inte mig emot bara den inte börjar sent också. Tänk om det kunde vara 9 månader vår och sommar och 3 månader höst och vinter!  Jodå jag vet att inte alla håller med mig men jag hade gillat det. (Antagligen Anna också. )

Det hade ju varit najs att ha semester nu men jag hade åtminstone ledig dag så efter ett fartpass drog jag till playan. Det är något speciellt när det är så här varmt men det ändå är nästan folktomt vilket innebär att det blir väldigt tyst, lugnt och skönt. Visst gillar jag liv och rörelse men bara till en viss del och inte i naturen. Där vill jag höra vinden, fåglarna, vågskvalp och mina egna tankar. Har t.ex aldrig fattat grejen med musik från högtalare på en strand eller i skogen när det finns hörlurar. Vad tycker du?
I dag var det bara såna som mig verkar det som. Inget skrik, inget stoj eller ens någon som pratade högt i en mobil.

En annan sak jag gillar med detta vädret är att man inte behöver så himla mycket kläder. Inte ens efter gymet! Gudomligt!

Kram från Ingmarie

Inte min grej

Denna månaden är lite halvgalen med mycket jobb, resor och (förhoppningsvis) lopp men jag tar en dag/natt i taget och hoppas det går bra. Hjälper ju liksom inte att stressa upp sig eller oroa sig. Just nu är jag dessutom för trött för att ens bry mig. Haha. Nattsuddsjobb är verkligen inte min grej men ibland ”måste” jag.

Det hjälpte inte att jag laddat med fin löptur, extra sömn och flera timmar på stranden och i vattnet. När jag äntligen fick åka/cykla hem var jag så trött att jag mådde illa. Det var nog mest tur att jag inte trillade av hojjen.

Sov stenhårt 4-5 timmar trots att grannarna tydligen haft världens barnkalas med en ljudnivå som nog hördes ända till byn enligt Anders. Då är jag trött…
Ett simpass senare mår jag betydligt bättre och extra glad att jag fick finsällskap av Anders. Under alla år vi bodde i Stockholm simmade han noll (NOLL) gånger. Här är det nog snart ett två-siffrigt antal. Snacka om bra betyg för Kristianstad badrike.

Kram från Ingmarie

De där tågen…

Man ska väl vara glad för det lilla och två av tre har trots allt varit bra i dag 🙏🏻

Långpass i sagoskogar t ex. Sega ben men lycklig skalle.😄


Crosstraining-passet med Marina på Sats var tokskoj! Och jättesvettigt! 🥳🤩😍


Att sen tågen inte funkar är väl egentligen inget som borde förvåna mig men jag trodde faktiskt att jag hade fått min förseningsdos denna veckan efter de två förra..🙄 Men icke. Allt var inställt eller försenat på obestämd tid. Det sämsta är den totala bristen på information och kompensation. Noll rakt igenom 😡😱 Hur svårt kan det egentligen vara??? Min senaste hashtagg har varit; #svensktågtrafikärskit och #swedishtrainssucks 🤪

Det slutade med buss till Helsingborg där min snälla man plockade upp mig. Hade det inte varit för att jag ibland ”måste” så hade jag valt att aldrig mer åka tåg!

Kram från Ingmarie 

Världspremiär

Idag har det varit en världspremiär i Halmstad och jag var där! Det var t o m jag som hade den.

För första gången ever har nämligen  Sats Halmstad haft ett Indoor Running-pass. Men förhoppningsvis inte sista för nu är det där jag har mitt hemcenter och kommer köra mina pass. Galet skoj!

Jag har även Yin yoga men det har funnits förr så där var ingen direkt premiär men det var första gången jag körde i denna salen.

Min egen träning var väl mest en motsats till premiären. Jag har kutat så många (fart)pass på Galgberget att det är omöjligt att räkna. Jag tror t o m att jag kutat långsammare än i dag även om det inte säger så mycket. Jobbigt var det i alla fall!

Riktigt lika många gånger som jag kutat har jag inte simmat i Simhallsbadets bassäng men oavsett är det väldigt många. Skillnaden nu mot förr är nog att det ofta är gott om plats. Förr var det också mest vattenlöpning när jag tänker efter.

Jag antar att det är samma måne som alltid men jag undrar allt om jag någonsin sett den i så här cool skepnad här!

Kram från Ingmarie

När man själv är orsaken till förseningen..

Jag var väldans optimistisk till att det skulle bli en smidig resa till Halmstad för man kan ju tycka att sannolikheten liksom minskat med tanke på att resa i förrgår inte var det. Men ibland händer grejer som i te ens SJ eller Trafikverket kan rå för.

Sprang en fin runda i Nackareservatet och hann t o m med en sprada! Kroppen var som sirap men jag skyller på den extremt dåliga hotell-frukosten. Sista gången jag bodde där…

Det hade varit stopp på tuben men precis när jag skulle åka så började den rulla igen och jag såg det som ett riktigt bra tecken. Tåget rullade in i tid och vi gick ombord. Då blir jag vittne till en väldigt märklig händelse som gjorde att vi inte ens kom 10 meter på vår färd.

En man kommer i hög fart från vagnen före. Han har en lite större väska som han slätter på ett säte och börjar packa över grejer i en mindre. Eller om det var tvärtom. Detta såg jag inte. Han tittar hela tiden mot vagnen han kom från, märkbart stressad, slänger upp den lite större väskan på hatthyllan och går sen snabbt. mot toaletten lite längre bort. Hela tiden med en blick bakåt. Efter max 5 minuter kommer han ut och går stressat vidare bort från där han lämnat väskan för att sen inte komma tillbaka.

Här slog min magkänsla bakut och jag sa till konduktören.För att göra en lång story lite kortare så slutade det med att polisen och en bombexpert kom och tog väskan med sig.

Det visade sig dock sen att väskan var stulen från vagnen mannen kommit från! Ett annat vittne hade sett honom gå igenom tåget som gick före och då antagligen gjort samma sak.
Hur fräck kan man bli???? På det viset är det himla bra att ha en tung trunk med sig! Ingen som orkar med mecket att dra den med sig. Haha!

Så egentligen var det ju inte jag som var den direkta orsaken men det var bara jag som reagerade. Vi fick så småningom rulla vidare men vi var (såklart) försenade till Göteborg så jag missade anslutningståget och fick köpa biljett på Öresundstågen för att komma i hyfsad tid till Halmstad. Hade verkligen ingen lust att vänta 2 timmar på Gbg station!

Men nu är jag framme och i morgon blir det fest här! Ja fest på mitt vis alltså.

Kram från Ingmarie

Bästa belöningarna

Träning är förvisso alltid en slags belöning för mig, och ett enormt privilegium, men ibland unnar jag mig en extra belöning. Eller som i dag flera. Jag skrev ju trots allt i går att jag skulle göra denna mini-trip till en fest.

Efter intervallpasset i mina gamla hoods, som  för övrigt blev en mjölksyrefest för jag hade tydligen helt glömt hur mycket backar där är, så blev det en helt ljuvlig sprada i Sicklasjön.

Och en kaffe i solen!

Efter tandläkar-besöket drog jag till det enda stället jag saknar här. Ja du vet nog.

Sats SoFo såklart!

Lika härligt, roligt, energigivande och svettigt som det brukar. Det må vara hur märkligt som helst men jag älskar verkligen det där stället.

Extrabelöningen efter detta var en dejt med min goa vän Petra på Chouchou. Enda problemet där är att välja mellan allt så vi valde buffé med resultatet övermätta magar. Så går det när man är både hungrig och glupsk. Haha. Men det var det värt!

I morgon drar jag sydväst. Om SJ vill…

Kram från Ingmarie

Det gäller att förbereda sig när…

…man ska åka tåg oavsett om det är med SJ eller Skånetrafiken för tyvärr kan man ju aldrig lita på att komma fram i tid eller ens att man kommer fram. Helt galet när man tänker efter! Det är 2023 och lever i ett extremt högteknologiskt samhälle, vi betalar en hel del i skatt och det tjatas dagligen om att vi måste minska på bil- och flygåkandet. Ändå är just tågåkandet i princip alltid kombinerat med strul av något slag. Det känns som att det krävs att man har obegränsat med tid för att det ska vara bästa alternativet när man ska resa.  Och pengar för tåg är banne mig inte billigt!

Eftersom jag vet allt det här och ändå valde tåg för att komma till Stockholm så hade jag sett till att förbereda mig så bra det gick för att klara alla eventualiteter.

Sprang först  en fin runda så kroppen var åtminstone lite nöjd innan den skulle tvingas vara ovanligt stilla.

För att vara lite extra tidseffektiv hade jag med material för att göra två nya klasser inför en slags världspremiär på Sats i Halmstad.  Jajjemensan minsann! (Fortsättning följer.) Jag hade även med mig både egen mat och köpt. Man vet som sagt var aldrig och att behöva spä på eländet med att vara hungrig också vore väldigt osmart.

Vi kan väl säga så här. Det var tur jag tänkte som jag gjorde för jodå det blev ett rejält stopp. I metropolen Mjölby. SJ bjöd oss i alla fall på vatten… Oavsett hur mycket man är försenad så betalar SJ inte tillbaka mer än 50% av biljettpriset. Riktigt uselt tycker jag. Där är Skånetrafiken bättre med hästlängder!

Till slut kom vi fram och jag är på hotellet. Det är en kort visit här som är ”ett nödvändigt ont” (fortsättningen på hela den där käk-historien..) men jag kommer göra den till en fest!

Kram från Ingmarie