Första advent
Som sagt var, det är lätt att vänja sig vid lediga helger. I synnerhet såna som denna. I går var magisk på sitt vis. I dag på sitt. För fjärde året i rad ordnade Pernilla ett ”Första advents tre-timmars” på Nytorps gärde. Jag har kutat det en gång för tre år sedan så visste vad som gällde. Det är ingen tävling och i år blev det ingen buffe vid varvningen heller utan alla hade sin egen lilla energi-hörna. Jag valde dock att ha allt med mig hela tiden. Så mycket behöver man liksom inte pilla i sig. Vatten, en nötcreme och en gel + lite glögg var vad jag hade som bränsle under de 3.15 timmar jag gnetade på. (Sprang dit och hem också därav den extra kvarten.)
Hann hem, duscha och äta lite innan jag tog hojjen till Hellas för att träffa några av mina vänner från simträningen. Vi är svältfödda på att umgås! De här nedstängningarna och begränsningarna som blivit är förödande för oss människor så jag hoppas verkligen det blir kortvarigt. Jag vet många, många som mår skitdåligt av det här och som t o m blivit sjuka i själen. Det är banne mig inte klokt!
På något vis hade jag i alla fall lyckats övertala dem om att kallsim med fika skulle vara ett perfekt sätt att ses på.
En del var i lite längre och andra lite kortare om jag säger så men trevligt (och extremt välbehövligt) var det och vi ska snart göra om det! Änderna hakade på när vi var klara.
Nu är jag hemma igen och både advents-städet och myset är fixat.
Kram från Ingmarie