Gym

Letar vidare och har laddat

Förutom att Hitta ut-kontrollletande är en bra aktivitet, man upptäcker nya platser och hjärnan får jobba lite så är det också ett väldigt bra sätt att få träning och samtidigt en aktiv återhämtning som inte sliter. Det var en av anledningarna till att jag tog mig till Bromölla för att leta upp checkpointsen där. (De andra anledningarna var att jag ville upptäcka just det området, sprada och göra en mini-utflykt.)

Förutom en rejäl bom så prickade jag alla ganska exakt. Varierande väder, terräng och en miljard mygg fick jag på köpet.

Förra gången jag spradade här gick jag i från stranden. I dag sprang jag ut på udden och hittade två platser med stegar! Hur fint som helst och vattnet var alldeles ljummet! Med andra ord inte så svalkande men jag blev åtminstone lite renare. haha

På hemvägen åkte jag via Nymölla och Tosteberga. Det första är nog mest känt för att Stora Enso ligger här. Det andra är för att det kallas Skånes enda skärgård. Om du har möjlighet så ta dig dit för det är så gulligt så man dör gullighetsdöden direkt. Även i ösregn!

Hann lagom hem för att både hinna fika, måla och ta mig till gymet för att vara med på crosscage-passet. Roligt, svettigt och riktigt svidigt för ben och armar.

Det var det sista för mig innan sommaruppehållet för nu ska det jobbas extra mycket. Men jag är minsann redo för del ett av denna och nästa vecka! Bara hoppas jag hinner äta upp dem också….

Kram från Ingmarie

 

Svängigt

Det är rackarns snabbt man kommer in i de vanliga rutinerna. Ja de få som finns för egentligen har jag inte så många. I alla fall inte om man med rutiner menar göra ungefär samma sak på samma tid varje dag. De enda grejer jag garanterat gör varje dag är mediterar, yogar, äter, går på toa och tränar. Tidpunkterna kan dock variera lika mycket som vädret. Jobbet är ungefär lika oförutsägbart både tidsmässigt och innehållsmässigt. Helgalna pass i veckan där jag t o m åkte hem med en oäten matlåda kl 22.20 (!!!), en jättelugn lördag där vi hunnit både fika, äta, fika igen och prata och en söndag som var typ hela havet stormar. Det svänger om jag säger så men det är på något vis också ”charmen” med det hela. Jag hade ruttnat om det var same same varje arbetspass.

I går blev det löpning till och från gymet för ett lite kortare pass där.

I dag blev det en avdammad gammal favorit. Fartökningar på diagonalerna. Dvs man tar sig till någon slags grus/gräsplan i typ fotbollsplansstorlek, kör snabbt på diagonalerna, jogg på kortsidorna. 10 per gång och 4 set. Sen är det skönt att det står några mål man kan luta sig mot.

Hann även kladda vidare med mina små projekt. Så himla bra kontrast till allt hektiskt och intensivt att bara vara och låta kreativiteten leva.

F.ö vill jag tipsa (igen) om att inte missa ett besök i Bondens skafferi när du besöker Åhus. Deras egna Danska rågbröd är värt stora omvägar!

Kram från Ingmarie

Svåraste jobbet?

Egentligen vet jag inte varför jag envisas med att tro att SMHI ska spå vädret rätt för helt ärligt stämmer det ju sällan. I dag skulle det enligt dem bli ”lätt regn” vid kl 12.
Well, not so right om jag säger så. Det blev fel redan när vi åt frukost ute och fick gå in pga regn. (Inte ens jag äter frukost så sent som kl 12. haha)
När jag stack ut och sprang var det uppehåll och riktigt varmt. Valde en del av Skåneleden som jag sen kortade av vid Horna-skogen.

Ungefär vid mitten var det kolsvart åt ena hållet men sol åt det jag sprang åt så jag kände mig ganska säker på att SMHI än en gång hade fel. Det hade de men inte som jag trodde.

När jag hade några kilometer kvar sätter någon helt plötsligt på kranen där uppe. Först på halvfart med fläkt.

Sen blev det helt öppen kran med extra tryck! Jag har tydligen helt missuppfattat det där med ”lätt regn”…

Det blev ingen sprada där och då men havet drog som vanligt så efter gympasset, ett oväntat bra sådant för övrigt, blev jag blöt ännu en gång. Utan ett ”lätt regn” trots att det skulle vara det enl. SMHI. Meterolog måste vara universums svåraste jobb!

Kram från Ingmarie

 

Liten backe som kan bli stor

Åhus är inte känt för att vara kuperat så därför får man hålla till godo med de få backar som finns. Som jag skrivit innan så kör man bara tillräckligt hårt och många vändor i backen på elljusspåret så känns den snart som Mt Everest! Lägg till en 48-timmars träningsvärk så blir den ännu brantare…
jag hade dock värmt upp ordentligt med en halvtimmes löptur + att luften var så varm att jag var plaskblöt av svett redan innan jag började. Gött!!!!!
2 x 10 upp och ner (pausen mellan är typ 18 sekunder och innebär mest en kort stretch) innan jag sprang hem igen. Enkelt, effektivt och bra pass!

Högst ovanligt med fler löpare på spåret trots att det är så fint! Fördel med turister!

Gympasset var typ lika effektivt. Det brukar de i och för sig vara.

Sen kunde jag inte låta bli havet och varför skulle jag?

Det sägs att just vatten, liksom att vara i naturen, är lugnande och ”jordar oss” och jag tror på det till 100%. Vad tror du?

Kram från Ingmarie

Solcellstankar

För ett solcellsdrivet människoknytt som mig så är dagar som dessa två senaste rena rama energibomben. Lika mycket som svetten rinner ut så rinner energin in.
Och ryggen som jag skrev om i går verkar vara glad igen och därmed är vänsterbenet det också. (Peppar, peppar.)
Körde intervaller i förmiddags men när de planerade 3 x (5-3-1)minut var klara ville kroppen mer så det blev även 15 st 30-sekundare. Så kan det alltså också bli…

Det var först på nedjoggen jag blev riktigt trött men då kvittar det ju.

Jag hade förberett packning för resten av dagen med matlåda och (andra) träningskläder för alla eventualiteter. Cyklade sen till Östra stranden på andra sidan stan och hängde med mamma och Ulf, badade och njöt av solen hela eftermiddagen. I motsats till när jag är där på vintern så var jag i-n-t-e ensam i plurret.

Helst hade jag velat simma men utan sällskap i havet skapar fortfarande ett motstånd för mig. Inte överallt men just här gör det det. Så istället cyklade jag till mitt favvo-gym här och jösses vilket bra pass det blev. Solen alltså! Vilken grej den är för mig! Hoppas denna tankningen räcker ända till nästa gång för det ser skralt ut med varma soldagar ett bra tag framöver. Å andra sidan ska jag gå in i en extrem jobb-period så det gör ingen skillnad för mig…

Hur har du det?

Kram från Ingmarie

Hur man skapar semesterkänsla utan att ha semester

Jag fortsätter att nyttja mitt sommarkort på Skånetrafiken. I dag tog det mig till Hässleholm och en bara några dagar gammal planerad (spontan)träff med Anna och Fredrik. Det där att synka schema är ursvårt så det gäller att ta de chanser som finns.
Jag skulle till Halmstad och de var i sin fina sportstuga inte långt därifrån och hade tid för att hänga med mig. Kunde ju inte bli mycket bättre!

Anna bjöd på en jättefin runda på ett av Hässleholms många löparspår. Jag har alltid tänkt att hela staden verkar jättetrist men efter i dag har den klättrat många hack upp för det kommer visa sig att den har fler guldkorn!

13,5 km senare möter vi upp Fredrik som hojat och det blir mat på Lilys. Att jag skulle finna en jättegod vegan-måltid just där kändes väldigt otippat! Omgivningen fick man bara nonchalera. Solen var i alla fall dunderskön!

Flera timmar senare med mätt mage och härligt snack så visade de mig var närmsta Nordic Wellness låg.
Ännu en överraskning! Superfint och jag fick jordens feeling. En sån som kommer att kännas i morgon du vet…

Resten av resan blev med Anders som hämtade upp mig. För att göra extra guldkant på det hela letade jag upp ännu en sjö (jag borde banne mig ha bad- och sjöletare som titel!) som visade sig vara helt perfekt både för bad och picknick!

Nu är vi i Halmstad och har några härliga lediga dagar här. Som semester fastän det inte kostar semester-dagar.

Kram från Ingmarie

Åhus-Bromölla

Som du vet är jag inte överförtjust i Skånetrafiken men de har åtminstone en väldans bra grej. Sommarkortet! Mellan 15 juni och 15 augusti får man åka precis hur mycket som helst i hela länet för lite över 800 kr. Kanske inte låter så billigt men kollar man vad ordinarie priser är så inser man att det är ett kap. Jag betalar massor varje månad bara för att ta mig till och från jobbet så detta kortet är guld värt för mig.
Inte bara för att jag ska jobba utan ffa för att jag har en helt annan möjlighet att göra A till B-löparäventyr.

Egentligen hade jag inga planer på det men av någon anledning dök tanken upp att jag skulle kunna springa till Sölvesborg. Sen kom jag på att det ligger ju i Blekinge så efter ny koll på kartan bestämde jag mig för Bromölla. Det extra bra var att där gick buss/tåg varje halvtimme tillbaka till Kristianstad och sen hem.

Det går att bara följa cykelbanan hela vägen men bara tanken fick mig att dö tråkdöden. Nu var den vägen jag tog inte jordens roligaste hela tiden  men det visste jag inte innan utan var lyckligt omedveten.

Första biten sprang jag genom skogen och över/genom hela Rinkaby skjutfält. Enda orosmomentet där var korna men de befann sig långt bort så jag slapp sprinta. (De har tydligen sitt sommarbete på hela fältet.)

Vannebergavägen är låååång och raaaaaak och väldans enkel att följa och den går ända till.. just det – Vanneberga. Men den är förvånansvärt fin för att vara så rak.

Mitt flow avbröts tvärt när jag såg en stor hund mitt på vägen som gick mot mig. Springa ut på åkrarna var inget alternativ och hade högst troligt inte hjälpt om hen velat äta mig, vända ville jag inte så jag började helt enkelt gå och pratade som jag brukar med hundar. Om det var därför eller om den bara var snäll eller tyckte jag såg för seg ut vet jag inte, den var väldigt ”svårläst”, men jag fick i alla fall gå förbi. Precis när jag började springa dök en till upp och den var inte glad. Visade tänderna, reste ragg och morrade högt.
Tvärstopp igen. Men jag fortsatte gå långsamt, långsamt framåt med en sned blick bakåt. Jag var beredd att ta av mig västen som skydd men hunden stannade där den var. Efter ett par hundra meter såg jag att den gick tillbaka och jag vågade kuta igen.
Det där var såklart inte ok att detta hände, man ska kunna springa/gå på en allmän väg utan att riskera bli överfallen, men jag hade ingen som helst lust att stanna och riskera något för att skälla på ägaren.
Fast jag vet ju vilket hus det är…

Nåja, det gick ju bra. Inget värre än rejäla störtskurar och galna vindar hände efter det där. Det var mycket väder om jag säger så.

Efter Vanneberga, som verkligen är en liten håla, kommer Trolle Ljungby som förvisso är litet men vansinnigt fint med sin kyrka, sina gårdar och sitt slott.

Tog denna bilden för att komma ihåg att kolla upp stället!

Efter ytterligare några regnskurar blandat med stekande sol så sprang jag under E22 men missade var den ”riktiga” cykelbanan gick och hamnade istället på en flera kilometer lång raka på en 80-väg. Not so fun. Särskilt inte när jag såg cykelbanan på andra sidan järnvägen. (Inbrottssäkra staket så nej, det gick inte att gena över.) Just då ångrade jag nästan att jag inte hade tagit tråkvägen..
Men jag hade i alla fall medvind!
Efter ytterligare några omvägar kom jag till första målet.
Badet!

Det blåste vågor på Ivösjon men det var så härligt att få plaska där en stund. Hade hela stället för mig själv! Vad är det för fel på folk? Varför badar de inte?

Sista kilometrarna till stationen var en smula stappliga till en början men sen i full fart när jag insåg jag kunde hinna med ”bästa” bussen. Dvs den som gick snabbast hem. (Egentligen 2 olika men med bra förbindelser.)

Tack och lov var det nästan tomt på bussen så jag kunde byta tröja osedd. Dock hann jag inte köpa kaffe så det sög rejält i den tarmen när jag kom hem!

Så här blev rutten. Ca 25 km.

Lite mat senare, och innan ännu en tomt-koll, (ja vi kollar som sagt var runt på alternativ) så hann jag med ett bra gympass också!

Kram från Ingmarie

 

Dubbelt hårt

Det här är inte en fejk-bild för jag var på riktigt så trött efter intervallerna att jag var tvungen sätta mig ner en stund.

Men de där 4 x (5-3-1) minutrarna kändes rackarns bra så jag var också sjukt nöjd!

Nu var det dock inte slut där. Jag försöker ju verkligen pulsera min träning genom att köra hårt de dagar det är menat och sen superlugnt de andra dagarna. Dvs ytterst få ”mellanmjölkspass”. Rätt eller fel vet jag inte men jag tror att det kan vara bra för mig.
Hur som helst, det blev ett bra pass på gymet så nu är snudd på varenda muskel mosad. Passade också på att köra lite extra yoga. Alltid rätt!

På vägen hem tog jag rundan mot havet. Helt otroligt hur det drar i mig! Eller inte för hur kan man inte älska alla dess skiftningar?

Helt ärligt har jag inte bara roat mig på det här viset i dag. Jag har även städat, tvättat, handlat, lagat mat, letat efter en superliten mojäng till en gardin-anordning vi har men monterade fel (hittade inte den..) och strukit gardiner som nu ligger och väntar på att få en fungerande anordning..
Har man inte jobb så skaffar man sig tydligen. haha

Kram från Ingmarie

Köpenhamn dag 3

Det härliga med att vara ledig är att man inte behöver planera så himla mycket utan ta det lite som det kommer eller ändra på ursprungsplanen utan att hela tiden kolla på klockan.

Vår plan var att jag och Ulrika skulle ses och kuta till Copen Hill, möta upp Anders och min amerikanske vän Sam som också är här, bada och äta någonstans. Allt det där blev det men även så mycket mer.

Vägen till Copenhill är mestadels utmed vattnet förbi båtar i alla dess storlekar, de gamla industrilokalerna som nu är hippa kontor och butiker och vi tog även en tur runt Operahuset för att uppleva dess storhet.

Copen Hill syns på långt håll och är egentligen ganska ful. Det är en stor byggnad som de gjort en skidbacke på men även en enorm klättervägg (jag hade a-l-d-r-i-g ens velat testa den för jag fick svindel bara av att kolla!), ett café och en slags ”trapp/sten-bana” man kan springa upp för.

Ser du klätterväggen?

Starten

Betongtrapporna är ojämna och sjukt jobbiga att ta sig uppför. Vad jag/vi då inte visste var att vi skulle hitta ännu fler bara några stenkast därifrån..

Väl uppe har man en makalös utsikt över hela Köpenhamn och ända bort till bron och Sverige.

Av en händelse hade jag zoomat in Google maps och hittat något som heter ”Himmeltrappan”. Enl. Google skulle den vara stängd men det hade jag missat och tur var väl det för det var den inte.
Detta var galet mycket coolare än backen! Och ja, vi sprang även alla dessa trapporna upp som inte tar slut där bilden tar slut!

Trappan är vid en biobränslebyggnad och är dekorerad med 7449 eucalyptus-stammar.

Badet hade jag och Ulrika hittat av en händelse på vägen dit. Finns inte på Google maps kan jag avslöja så inte lönt du letar. Helt underbart och vi, dvs jag och Ulrika, var i flera gånger.

 

Vid detta laget var vi rejält hungriga och det var med nöd och näppe vi klarade oss de där kilometrarna till matställena vid Inderhavs-bron.

Helt klart värt att traska dit för!

Kaffet tog vi på andra sidan bron och det var även där vi sa hej då till både Sam och Ulrika. Jag kände mig både oerhört glad och väldigt, väldigt ledsen för helst hade jag velat fortsätta hänga med dem en oräknelig tid framöver. Så mycket prat, upplevelser och skratt på en och samma dag är sällsynt!

Jag och Anders fortsatte till ”Runda Tornet” som är en av de kända byggnaderna i staden. 7,5 gånger går man runt tornet på ”spiral-rampen”. En gång i tiden ska bl.a den ryske tsaren har ridit här och den danske kungen åkt med häst och vagn. Historierna är minsta sagt många! Utsikten är hur som helst fantastiskt och stället helt klart värt ett besök!

Allra längst upp finns ett litet observatorium

Klockan hade hunnit bli nästan 18 innan jag var på gymet och jag hade verkligen inga förväntningar på att det skulle kännas bra men tji fick jag. Det gick kalas!

Kram från Ingmarie

Köpenhamn dag 1

Bästa sättet att upptäcka en ny plats på är onekligen springandes. Man får se mycket på kort tid samtidigt som man upplever både, ljud, lukter och väder.
Vi lämnade mini-lyan efter frukost med en halv plan.

Den halvan var Kastellet, den lilla havefrun, Amalienborg och Frederiks kirke. Är man turist så är man och mest kände vi det vid havefrun. Verkligen helt galet hur vissa grejer/platser kan bli så stora attraktioner medan andra minst lika coola inte blir det. Kastellet är f.ö ett jättefint och bra ställe att kuta på!

Ser du Anders? 🙂

Jag fortsatte lite själv när Anders svängde av hemåt och kollade även in  gulliga Nyhavn, Inderhavsbroen och Sats. Ja de sistnämnda finns även här så jag var ju liksom ”tvungen” att passa på!

Men sen blev det bara promenad. Efter go-fika tillsammans med Ulrika och Johnny.

Vi gick till Ströget och genom hela det till Tivoli och Centralstationen. Hemåt blev det via Gammelstrand och Kungens nytorv.

Men det var inte slut på traskandet där för sen kom det som är orsaken att vi skulle hit. Konserten med Depeche Mode!! Vi hängde på låset och köpte biljetter samma dag de släpptes i höstas så detta är extremt lång-planerat!

I ärlighetens namn gick vi bara till konserten och tog metron hem. Det blev tillräckligt många steg ändå i dag. Plus dans! DM levererade magi precis som de andra gångerna vi sett dem. Denna gången var det ju dock utan Andy Fletcher som gått bort så på något vis kändes det extra stort. Vi är så galet nöjda över att ha fått uppleva detta!

Kram från Ingmarie