Gym

Ny vecka. Igen

Måndag igen. Och snart februari! Det är väl både bra och dåligt antar jag. Bra på så vis att snart är det vår och sommar igen (hurra!) men dåligt på så vis att tiden går så oerhört fort att jag nästan inte hinner med.

En ledig dag försvinner i ett nafs. Kutade en omväg till gymmet och den snabbaste vägen hem. Perfekt kombo tycker jag.

Mellan ett besök hos min nya favvo-terapeut Felix på Pluspraktik och och en härlig stund i min lilla ”målarstudio” tog jag mig till havet. Friska inlandsvindar så den största utmaningen var att se till att kläderna inte flög iväg. (Det gjorde de inte. haha)

Hur har du börjat din vecka?

Kram från Ingmarie

Grattis till mig!

Ett år till på jorden och som vanligt tycker jag det var nyss jag fyllde år! Vad hände liksom? Faktum är att det hänt ganska mycket detta 56:e år. Jag har slutat på jobba på SÖS, frilansat, flyttat och börjat på nytt jobb, jag har varit på löparäventyr, köpt en lägenhet/fritidsboende, fått nya vänner och ”tappat” några, tagit farväl av nära, skapat och sålt tavlor, legat inlagd på sjukan, satt Pb i marklyft, blivit intervjuad ang att det är något som inte stämmer med de så kallade covid-vaccinen, gjort en crosstraining-utbildning, coachat, varit kattvakt, slutat färga håret, varit på målarkurser och en massa andra grejer.

Livet alltså!

Nu för tiden älskar jag det men du som varit här ett tag vet att det inte alltid varit så. Vissa perioder har jag varit djupt nere i det jag kallar ”svarta hålet” där precis allt är tomt, mörkt och meningslöst. En känsla som är helt omöjlig att beskriva och som jag hoppas jag aldrig ska behöva känna igen.

Att ta sig ur det där har inte varit lätt men helt klart värt det. (Alternativet är inget alternativ egentligen…) Jag älskar livet innerligt mycket och längtar verkligen till morgonen när jag går och lägger mig. Märkligt hur det kan vända ändå. Men jag hade aldrig klarat det ensam utan Anders, min familj och de vänner som stöttat mig och funnits där hela tiden. TACK!

Kanske är det ”tack vare” de där mörka åren som livet känns extra ljust och värdefullt nu? Jag vet inte men jag vet att jag älskar att fylla år även om jag inte gör något speciellt. Faktum är att den har varit lite som vanligt men med extra piff.

Har kört intervaller på skjutfältet. 4 x (5-3-1) min. Kändes riktigt bra och var bland det snabbaste jag kört på ett bra tag. (Därmed inte sagt att det var ”snabbt”. haha)

Dödade sen benen helt på gymet med en timmes svettfest!

Blev belönad med en födelsedags-drink av gymet! Proteinpulver, havremjölk, vanilj och blåbär. Ruskigt god!

Självklart blev det även en liten simtur. Grått, stilla och bedövande vackert.

Har även fått en gigantisk bukett rosor och presenter som gjorde att jag trodde jag fyllde jämt!

Ingen tårta men (vegan)kaka och semla funkar lika bra, eller hur?

Tack alla som har grattat mig på ett eller annat sätt i dag. Jag uppskattar det jättemycket!

Kram från Ingmarie

Svårfattat och bortglömt

Benen var bly på löpturen i dag men vad gör det när hjärtat känns lätt och solen skiner? Jag har fortfarande inte riktigt fattat att detta faktiskt är vårt ”hemma” nu! Tog mig via en rejäl omväg till Fårabäck och tillbaka utmed havet och i skogen. I medvinden med sol i ansiktet inbillade jag mig att det var vår på riktigt. Det kanske det är ? Det sägs ju att den kommer tidigt här nere!

Det finns ju också en naturlig förklaring till varför benen var slut. Tre, för mig, ganska tuffa dagar på raken går inte obemärkt förbi. Men överkroppen var pigg så på gymet var det desto lättare! Blev påmind om att jag ju haft som mål att klara en ynka chins utan gummiband men tydligen glömt (harkel) det. Så nu tar jag tag i det igen för såklart vill jag kunna klara det!

På tal om att ha svårt att förstå. Detta är lika obegripligt.

Alltså inte att jag badar utan att jag har detta vackra så nära! Älskar verkligen mina stunder här.

Hade glömt baddräkten men trosor och bh funkar lika bra! Dessutom är jag nästan alltid helt ensam där och de fåglar som flyger förbi bryr sig knappast. Inte de ev. fiskarna heller.

Kram från Ingmarie

 

Antagligen en dålig ide

Efter över nio timmars sömn kan man tydligen både bli odödlig och få helt galna idéer i huvudet.

Jag ska nämligen på ett löparäventyr i morgon med en pigg ungdom och borde med andra ord ta det lite easy i dag så jag pallar och stackars Anna inte dör tråkdöden i mitt bentrötts-tempo.

Men så smart var jag alltså inte… I stället har det städats och fixats (har t o m strukit!), handlats, tvättats och lagats mat. Fast inget av det där är ju egentligen särskilt jobbigt för benen. Det som totalt dödat dem var att jag först körde intervaller på spåret (30 x 60-30 sek.) + hopp&skutt i backe. (Ja det finns faktiskt en ganska rejäl där!)

Lägg till ett gympass som helt oplanerat blev fokus ben, vet som sagt var inte vad som flög i mig, så kanske du kan ana känslan.

Men kul har jag haft! Tänker också att det är lika bra att passa på när de här odödlighets-dagarna kommer för vem vet när den kommer nästa gång? En dag kommer de ju faktiskt att aldrig mer komma så jag är lika tacksam varje gång det händer.

Belöningen var den bästa och jag är övertygad om att den gjorde kroppen gott. Det var ruskigt roliga vågor att hoppa i!

Kram från Ingmarie

Aldrig samma

Havet är verkligen aldrig samma dag efter dag. Lika stilla och blått som det var i går, lika vågigt och grått var det i dag. Stillsamt i går, livat i dag!

Jag var i så länge att jag för första gången på länge shivrade i flera timmar efter! Men det var ett bra sätt att somna på för när jag väl blev varm slocknade jag direkt. Ska jobba i natt så det var perfekt!

En annan grej som i princip aldrig är densamma är (min) träning. Vet inte hur många gånger jag fått frågorna ”springer du varje dag” och ”hur långt springer du varje gång”
Svaret på den första är nej men jag tränar däremot varje dag. För ja, det kan man och kanske t o m ska med tanke på hur stillasittande liv vi har nu för tiden! Träna är ju inte = maxa varje gång. Det kan även vara stillsam yoga, lugn simning eller lätt cykling.
Svaret på den andra är att det beror på.
Jag tror faktiskt aldrig jag kört samma pass två dagar på raken. Knappt ens på en vecka om man bortser från Sats-passen. Efter alla dessa träningsår kan jag hitta på nya både löppass, gympass och cykelpass på mindre än 10 sekunder om det behövs.
Just i dag blev det 4 x 10 min. i tröskelfart + upp-och nedjogg såklart. Jobbigt men kontrollerat på skjutfältet.

Gympasset var med fokus på ben och core. PT-Rafaels core-special är en killer men också så grymt bra! Fick en fråga från en annan som tränade där som undrade om jag var volleyboll- eller basketspelare för jag gjorde så många hoppövningar. Haha.

Hur varierar du din träning?

Kram från Ingmarie

Favoriter

Hittills har jag inte sprungit en enda del av Skåneleden som varit ful eller tråkig. Det kan finnas stråk av det men det är just korta stråk. Minst 70-80% är fina eller makalöst fina! Nu har jag ju inte gjort så många etapper som t ex Anna så egentligen vet jag inte hur det är men när man läst alla hennes berättelser så tror jag att det är svårt att bli besviken. T o m omöjligt!

En av mina favvosträckor på SL6 som går runt Åhus är vid golfbanan. Det är på något vis som att springa i en annan värld. Kargt men ändå inbäddat. Mjukt men ändå fast. Gammalt men ändå fräscht. Ljuset är också oftast magiskt vackert. I dag var det en blågrå färg som ingen bild i världen kan göra rättvisa. Ser verkligen fram emot att få springa här en riktigt het sommardag!

Gym är väl sällan ”vackra” men det jag hänger på i Åhus är åtminstone både rent och välfyllt. Råkade komma precis när halva Åhus ungdomar var där så då gäller att vara flexibel. De tränar på bra och sköter sig men de är många, det snackas mycket och vilas/pillas på mobilerna ännu mer. Dvs grejerna kan vara upptagna väldigt länge.

Min största favorit och vackrast av allt, särskilt i dag, är och var ändå havet.

 

Det är detta som får mig att överleva vintern. På riktigt. Så tack för att jag hittade denna extremt enkla och billiga metod, helt fri från biverkningar, för att hålla vinterdeppet på avstånd.

Kram från Ingmarie

 

När det är tungt

Det där att lyfta tungt är inte alltid så enkelt. Ibland tar det liksom tvärstopp och hur man än tar i så är det helt omöjligt att rubba stången och det man lassat på trots att man klarat det flera gånger innan. Kanske t o m bara några minuter innan! Som om någon plötsligt limmat fast allt i golvet!

Sjukt skumt.

Oftast hjälper det att pausa några sekunder, försöka tagga till och prova igen. Ibland hjälper det inte vad man än gör och då lägger jag ner. I dag funkade det dock! Gick bort från stången, vände och sen direkt på det igen. Inget Pb men tillräckligt tungt för att vara svettframkallande.

Hittade på en massa roliga kombo-övningar och hade det inte varit för att benen började darra och plikten kallade hade jag garanterat hittat på ännu fler!

Det har varit en förhållandevis väldigt lugn helg på jobbet men det ska onekligen bli skönt att vara ledig i morgon!

Kram från Ingmarie

Ljus i det grå

Det grå täcket som lagt sig över denna delen av landet skingrades en stund i går.  Jag hann minsann att se både solen och månen!
Solen höll mg sällskap på löpturen före jobbet och månen höll mig sällskap från bussen på hemvägen. Båda vansinnigt vackra!

Jag har faktiskt inte så ont av detta gråa om jag ska vara ärlig trots att jag är en sommar- och solmänniska. Tycker det är ganska mysigt faktiskt! Det innebär ju ffa att det inte är någon läbbig modd eller is som ställer till det. Undra just hur statistiken för benbrott på vintern är här jämfört med ex Stockholm och Umeå. Går såklart att leta upp men vet du så får du gärna berätta!

Mina låtsaskompisar bjöd på betydligt ljusare vyer från Nya Zeeland än vad Åhus bjudit på i dag. En gång har jag varit där och jag hade gärna åkt tillbaka! Otroligt fint och vänligt land!  Nu fick jag nöja mig med att svettas framför de olika scenerna på duken vilket helt klart är bättre än inga scener alls!

Jag var en gång till på det där stället men då på gymet. Vill nämligen gärna ha träningsvärk i morgon så jag får extra valuta på en av grejerna jag ska hitta på. Jag längtar så mycket att jag inte vet om jag kommer kunna sova! Vad det är får du veta i morgon!

Förresten, jag har hittat en guldklimp till här i Åhus! När jag cyklade hem från spinningen så stannade jag vid Bondens skafferi som jag såg för första gången när jag gick förbi där i lördags. Åhus är inte stort men tydligen tillräckligt stort för att kunna ”gömma undan” ställen som detta.

Det blev en hel påse med allt från purjolök och pepparkakor till gråärt och surkål med gurkmeja Mums!

För övrigt försöker jag skynda på våren (och lite låtsas att den redan är här) med snordyra tulpaner. Det är det värt! Eller vad tycker du?

Kram från Ingmarie

Ny transportväg och ny glädje

Som jag skrivit innan så saknar jag mitt SoFo-gym jättemycket (men det är också den enda ”saken”) men jag saknar inte transportvägen dit och hem. Här däremot har jag en fantastisk väg till gymet och jag kan göra den både lång och kort. Eller som i dag. Längre dit och kortare hem. (Längre är inte jättelång men ca 8 km) Dit tar jag Skåneleden genom skogen och utmed havet. Hem på smågator och stigar. Kalasbra!

Fatta mig nu rätt ang gymmet förresten. Det är helt ok här men det är liksom inte samma som mitt favvogym. Sats är Sats och absolut bästa kedjan i Sverige om du frågar mig! Nu är jag ju dock som sagt var lättroad så det funkar utmärkt att bli både svettig och trött även här.

Efter dagens skrivjobb på hemmakontoret (en fåtölj i en hörna) drog jag till simhallen. Faktum är att jag har hittills inte haft ett enda dåligt pass där! Magiskt! Jag gillar att simma men nu känns som jag har hittat den där äkta simglädjen igen och jag tror jag vet varför.

Dels är det inte toktrångt, stökigt och rörigt och dels är det inte snorkallt. Ja, jag gillar att vinterbada men jag gillar inte att simma länge i kallt vatten.

Jag tackar, tar tacksamt emot och hoppas det varar.

Kram från Ingmarie

Dagenefterlopp-aktiviteter

När man slirat runt, plaskat, kanat och stretat i motvind i 31 km så var jag förberedd på att kroppen skulle känna sig halvt överkörd i dag. Eller i alla fall att energin skulle vara lite låg.

Det stämde inte.

Eller jo, vänster ben är en smula tjurigt i dag men det är inget ”nytt”. Av någon anledning är det det ibland men jag har liksom aldrig riktigt luskat ut varför eller när det sker men just längre löpturer verkar vara största triggern. Fötterna är ju som de är och gör alltid mer eller mindre ont så de räknas inte. Hade ändå inte velat kuta så valde att promenera till gymet för ett (lugnt) pass där. Nu är ju allt relativt om vad som är lugnt eller inte men särskilt lugnt kan jag inte påstå att det blev.  Jag fick feeeling och körde så svetten rann och plötsligt hade det gått över en timme. Tydligen inte bara på SoFo-gymet det kan ske.. Avslutade med lite extra yoga och sen kändes t o m vänsterbenet som vanligt igen.

Anders körde sina övningar men sen fick vi för oss att ”göra C4”. Dvs åka till det stora shoppingcentrat i Kristianstad. (Nej, vi hade inte varken rökt på eller druckit någon konstig drink innan!)
Att gå där är banne mig jobbigare än att kuta långpass! Efter 30 minuter är jag helt slut. Efter en timme snudd på död. Hittade i alla fall det vi behövde (t ex en ”ingen reklam-skylt”, träningsjacka på rea eftersom mina håller på att rasa i hop, hårsnoddar, en kam och lite annat livsnödvändigt. haha)

På C4 finns också kanske Sveriges trevligaste Espresso House. Rekommenderas! Jag har cravings på deras veganska rågbröd med avocado och ajvar. Funderar ibland allvarligt på om de lagt i något beroendeframkallande i dem…

För att balansera detta kommersiella ville vi vara lite kulturella och åkte till det som tydligen är Sveriges lägsta punkt.

Lägsta punkten är -2,32 meter under havsytan i höjdsystemet RH2000 (-2,41 meter enligt det tidigare RH70). Vid Lägsta punkten finns segelskärmar som berättar om områdets historia och här finns även en mätställning där man kan se hur högt vattnet hade nått om inte vallen vid Hammarslund funnits.

Området där lägsta punkten ligger var tidigare en vik av Hammarsjön, den så kallade Nosabyviken. På den gamla sjöbotten ligger idag förutom Sveriges lägsta markpunkt också bla Kristianstads Centralsjukhus och reningsverket.

På 1860-talet byggde den engelske ingenjören Millner en vall tvärs över sjöviken och pumpade bort vattnet för att få mer åkermark. Till sin hjälp att få över vattnet från viken och ut i Hammarsjön användes ångmaskiner som drev så kallade archimedesskruvar. En sådan sex meter lång skruv finns kvar vid vallen nära Ekenabben och här finns även mer information om torrläggningen av Nosabyviken.

Egentligen var torrläggningsföretaget bara en del av ett större projekt som gick ut på att valla in Helgeån med följd att både Hammarsjön och Araslövssjön skulle bli torrlagda. På grund av ekonomiska och praktiska problem avbröts arbetet och sjöarna finns idag kvar som en värdefull del i Vattenriket.

Absolut värt att besöka men förvänta dig inte allt för mycket. En kul grej hur som helst!

Så nu har vi varit där samt vid Sveriges mitt och vid Sveriges sydligaste punkt. Bara Sveriges mesta väst, öst, norr och högsta punkt kvar!

Kram från Ingmarie