I Dalarna

I morse (läs snorottan) härjade jag på “mitt” utegym i 08a land. Det är ruskigt lyxigt att ha det så nära och dubbellyxigt att ha det helt för sig själv i morgonsolen.


Nu, många timmar senare, är jag i Falun. Framförallt för att jobba men inte mer än att det t.ex hunnits med en långpromenad och picknick-stund med bästa (hett efterlängtade) Maria i kvällssolen. Så himla härligt både för kropp och själ.

Kram från Ingmarie

Maxad lördag

Vi har, i alla fall som jag ser det och i alla fall i vår del av världen, alltid minst två val. Antingen kan vi se det som är bra eller det som är dåligt. Därmed inte sagt att det alltid är så himla enkelt. Sjukdom, dödsfall, misär och orättvisor är aldrig något “bra” no matter what, men i eländet finns alltid, alltid någon liten strimma ljus tänker jag. Det är just den vi kan välja om vi vill se eller om vi vill stanna kvar i mörkret.

Matförgiftning/magsjuka är ju inte precis någon stor eländesgrej men det är ju inte precis lattjolajbans eller något man strävar efter. Ändå tänker jag, som jag skrev i går, att den nog ändå var ganska bra. Om det inte hade hänt hade jag högst troligt kutat på för mycket efter den lyckade helgen och sen hade ryggen varit skrot igen. Eller så hade jag hittat på någon annan dumhet.😜 Nu tvingades jag vila både bokstavligen och bildligt talat för jag var totalt utslagen i typ två dygn.

Resultatet verkar ha blivit en slags dopingfri Red bull-turboeffekt.

I dag har jag nämligen först hunnit med att yoga, städa, tvätta, handla, laga mat och röja/slänga skräp. Jag är gräsänka hela helgen så det var bara jag som gnetade. Ingen “fuskhjälp” alltså.

Plus att jag har hunnit med ett löppass inkl Sprada.😍









Och ett rejält gympass där det minsann blev både PB och uppnått mål. 150 kilo med kälken kaboooom!💪🏻Ska jag greja mer måste jag nog dock skaffa spikskor eller rejäla dobbar så jag får grepp…




Och ett ruskigt bra simpass. För första gången ever fick jag simma om och simma om varenda en på min bana. Förvisso den “långsamma”, och förvisso bara fyra pers, men jag väljer att tänka att jag gjort framsteg för det har aldrig hänt innan.😁


Och nu har jag skrivit klart det här med!😃

Kram från Ingmarie

Svettfabrik

Jag må vara en fryslort men jag är också en rackare på att svettas. När jag väl är i gång vill säga. Då både rinner och stänker jag. 😜Verkar som om personalen fattat det med för hur ska jag annars tolka att de samtidigt  som jag kör cykelintervaller plockar fram skurhinken och ställer den max en meter från mig…🙄




Lite därför, pga det svettproffs jag är, som jag la mestadels av cykelintervallerna efter det där Grit strength-passet för annars hade  jag garanterat halkat och slagit ut tänderna på skivstången. Eller något ännu värre…😳


Det där passet är förresten tokskoj! 30 min. på absolut maxfart. Den som inte är svettig och har darr i benen efteråt har fuskat!

Kram från Ingmarie

Varierande måndag

SMHI varnade för blajväder framåt eftermiddagen så jag utnyttjade morgonen till att använda fina utegymet. Hade en vansinnigt skoj, och svettig, stund bland stockar, stenar och den bara marken. TRX-bandet var förresten också med.






Resten av dagen, och kvällen, har ägnats åt massor av (kul) jobb. Då behövdes både många lager kläder och paraply för att inte förvandlas till en blöt och frusen trasa. Vad hände med vårvärmen? Och paraplyet kommer aldrig mer bli sig likt för någon hade även satt fläkten på max.😳😱

Men oavsett (bus)väder så har jag ännu en gång konstaterat att jag verkligen gillar mitt liv! Även på måndagar.😍


Kram från Ingmarie

Halmstad dag 2

Du som är/ har varit i Halmstad vet. Ni andra stackare får trösta er med att ni har något att se fram emot för ett besök här är något alla borde ha på sin bucket list. Särskilt på våren och sommaren. Det är smärtsamt vackert och mina gamla löprundor är om möjligt ännu mer magiska. Kanske därför det trots allt blev så bra löppass. De första 20 minuterna var nämligen trögare än en gammal enväxlad tantcykel i uppförsbacke. Men sen bara vände det! Och jag fattade som vanligt ingenting. Det går löjligt långsamt men vem bryr sig liksom? Jag springer ju!😃








Inte konstigt man får kraftiga vårfeelings! Det märks på hästarna med för jösses vad de fäller! Jag var med mamma ute i finaste stallet för att mysa. Och för att jag skulle få “hästa ner mig” lite.😍 Nu är abstinensen åtminstone tillfälligt stillad.


Att vara “hemma” innebär inte bara att man hittar överallt, vet var guldkornen finns och kan träffa familjen nästan hur ofta dom helst. Det innebär ju även att man har ett uppbyggt nätverk för diverse behov och härliga klubbisar att leka med.

Om Sara var lite svårövertalad till att haka med på sitt första riktiga yogapass i går så är hon desto enklare att övertala till i princip vilket träningspass som helst. Det är inte utan anledning hon klarat flera Ironman om jag säger så… Så det blev först gymet och sen bassängen. Igen! Mitt 5:e simpass denna veckan kom jag på. Och det gick bra! Kanske kan bli simfolk av mig med en dag. 😁 Micke Morin var också med men körde sitt eget lilla pass medan jag och Sara körde skojiga drills. Jag lärde mig massor av nya saker och vi var i tills vi blev mer eller mindre utkastade.😜




 Finns absolut inget att klaga på för så bra är det här.💕


Kram från Ingmarie

Även en helt vanlig dag kan vara ovanlig 

Vissa dagar händer det verkligen inte särskilt mycket. Ja du vet. Man jobbar och det rullar liksom bara på. Har i och för sig även yogat på Sats och utegymat här men hur spännande är det på en skala?😜


Men mitt i allt detta “vanliga” kom ändå det andra in. Det som påminner om livets skörhet, som visar hur det vi upplever som vanligt och omärkvärdigt kan raseras på en millisekund och hur otroligt fort allt kan bli annorlunda för evigt. Efter 7/4 tror jag vi alla förändrades en smula och jag är helt säker på att Stockholm, och vi som bor här, gjort det. För även när blommorna vissnat, de skrivna orden blekts och tagits bort och när allt skadat reparerats, så kommer minnena och ärren finnas kvar.



Jag hoppas dock detta fortsätter påminner oss om att ta vara på våra liv och inte låta varken ondskan eller rädslan styra det eller ta över. Det hjälper ju liksom inte. Jag hoppas också vår fina huvudstad fortsätter vara just St❤️ocholm för hela världen.

Kram från Ingmarie

Saker jag gjort…

…hittills denna långlediga påsk. Och som jag för all del gillar att göra vilken (ledig) dag som helst! För det är väl det livet går ut på tänker jag. Att själva meningen med vår tid här på jorden är att göra saker vi gillar och fylla dagarna med sånt som känns meningsfullt för en själv. Åtminstone mestadels. Vad är det annars för mening liksom?

För mig innebär det t.ex:

* Springa utan att ha en plan eller behöva passa någon tid. Med en hyfsat glad rygg! ❤️


* Känna vårsolen mot kroppen och känna den där ljuvliga speciella lukten den åstadkommer när den värmer upp jorden. Och att kunna se de första vitsipporna.❤️



* Sprada! Förstås.😍 Den största av alla endorfinkickar. I alla fall som jag vet om.






* Powernaps. Vilken gåva det är! Tror det är absolut bästa dopingen men helt utan biverkningar och 100% lagligt.


* Känna att jag blir starkare och starkare. 145 kilo med “kälken” och 24 “riktiga” burpees. (Okej, jag vilade lite mellan några men ändock. 24 är 24 oavsett och det var ju under samma pass.😀)





* Yoga. En liten stund varje morgon borde alla ge sig själva.💕 Just keep it simple.


* Fika och hänga med en vän som Sophie. När vi ses blir det alltid djupa, viktiga samtal om livet och allt vad det innebär. Ibland är jag rädd för att just samtalet mellan människor IRL håller på att försvinna i denna cybertid. Tror nämligen det är livsviktigt.


* Ha en hel 50-metersbana för mig själv. Vilken otrolig lyx!💕 M.a.o är det inte i simbassängen 08a-människorna firar påsk. Förutom jag då. Och en handfull till.


* Få vara med på  Daniels sista 2-timmars spinning för säsongen. Episkt! Och bland det tuffaste, jobbigaste och svettigaste so far.



* Hänga i soffan, kolla film och käka tillsammans med Anders. Bästa sättet att slöa på.


Vad har du fyllt dina påskdagar med för skojigheter?

Kram från Ingmarie

It’s never to late!

Om man som jag aldrig mer kan sätta PB (personligt rekord) på de klassiska löpsträckorna, men ändå vill ha utmaningar och uppleva utveckling, så får man helt enkelt börja med nya grejer. Världen och livet är ju proppfullt av en massa skojigheter som man kan ta sig an! Swimrun är en t.ex och den där kälken en annan. Båda är skitskoj men på helt olika sätt och vis. Och båda kan bli precis hur tuffa, jobbiga och utmanande som man själv vill.

140 kilo klarade jag i dag! 10 mer än i lördags och 10 kvar till (första) målet.


Sträckan man “kör” är ca 10-15m x 2/omgång och man ska klara minst tre såna set. Ja det är alltså mina egna hittepå-regler.😜 Nästa gång ska jag fota hela banan.😀

En annan utmaning som inte är riktigt lika festlig är ex. när ett hot yoga pass inte alls är särskilt hot eller benen känns som feta stolpar när de ska jogga. Men å andra sidan. Yoga är aldrig fel och så länge de där stolparna rör sig fortare än promenadfart, och diskbråcksryggen är med på noterna, är jag ändå väldans nöjd! Dessutom stärks garanterat pannbenet av sånt där.

Vad utmanar du dig med just nu?

Kram från Ingmarie

Dagarna efter…

Det ofattbara är fortfarande lika obegripligt.  Tusentals av människor har sökt sig till platsen där det hemska hände för att hedra de som drabbats.


Det är nästan omöjligt att beskriva stämningen som infann sig den stunden jag var där i eftermiddags. En slags blandning av sorg, lugn, samförstånd och gemenskap. 



På något vis vill jag tro att ur detta hemska kommer det gro något bra. Att de fem, fyra människor och en hund, som dött  och alla de som drabbats på olika vis inte gjort det förgäves. Jag vill tro att ur allt detta kommer vi skapa ännu mer kärlek, medmänsklighet, vänlighet, öppenhet, solidaritet och förståelse. Och vi kommer kämpa ännu starkare mot hat, våld, ojämlikhet och orättvisor för ondskan och rädslan ska inte vinna. Om du inte lyssnat på Damon Rasti och Nisha Besaras tal, och allt det andra från Kärleksmanifestationen på Sergels torg i dag, så gör det!!!! Finns på Svt.


Jag vet att många människor, med all rätt, är rädda men jag vägrar låta mitt liv begränsas av några få människors sjuka beteende. Mitt liv är nu och det vill jag leva så fullt ut jag bara kan.

I helgen har jag därför bl.a åter igen fått uppleva känslan att bli trött av att springa och lyckoruset av att Sprada.💕






På gymet i går var det ovanligt mycket folk för att vara en lördag och jag fick till ett riktigt bra pass. Ett sånt där som känns i dag du vet. Och antagligen ännu mer i morgon. Lyckades t.o.m impa på ungdmarna lite när jag härjade med den där “kälken”. Tänk att en sån mackapär kan vara så vansinnigt kul och skapa så otroligt mycket jäklar anamma! Nu är mitt mål att de där 130 kilo jag klarar ska bli (minst) 150!


Snart kommer det där braiga 2-timmars spinningpasset förvandlas till ynka 1 timme så det gäller att passa på trots vårsol ute. Den hinns ju med den också tänker jag.  Lika tufft som alltid. Och lika svettigt…


På Eriksdalsbadet är det Stockholm swim open just nu. En gigantisk tävling med några av de allra bästa. Coolt! Det gör dock att vi vanliga dödliga har ytterst få banor att samsas på men det funkade oväntat bra faktiskt. Lyckades hålla mig från både fotkrafs och tåspark.😜


I går hade de, som många andra gör dessa dagar, hållit en tyst minut och utanför blev vi alla åter igen påminda om det som hänt. Om vi nu ens kan glömma oavsett… 


Jag älskar Stockholm ännu mer efter det här och till dig som läst ända hit vill jag bara säga: lev ditt liv och låt dig inte skrämmas av detta för det hjälper inte någon. Allra minst dig själv.

Kram från Ingmarie

Turdag!

I morse när klockan ringde ville jag helst sova lite till men det var en himla tur jag masade mig upp och tog tag i livet för jösses så bra den blev!

Ett helt eget utegym under en klarblå himmel. Hur fint och bra är inte det?


Var i god tid till tågresan som skulle ta mig till Västerås och hann lugnt med både lite jobb och en (gratis) kopp kaffe i SJ Loungen. Gott!


Både jobbet, och SJ, flöt på absolut guppfritt och jag var tillbaka i 08a land långt före jag beräknat. Så helt plötsligt fanns det tid för mig, i egenskap som Allt om Swimrun-skribent, att gå på Husky AW med Mandel & friends.


Ett stort showroom med massor av coola grejer för tränings- och outdoornördar, god mat och härligt mingel. Ofattbart så mycket smarta och funktionella prylar det finns! Bye bye tunga, klumpiga, fula, onaturliga, omiljövänliga och opraktiska tingestar!


Fick med mig en ruskigt fin goodiebag.


Och en jättefin Hydroflask. Perfekt att ha varm dryck i när swimrunsäsongen drar i gång för vi vet ju alla hur in i bängens mycket jag kan frysa…😱


Men inte nog med det. Mot (nästan) alla odds (väntelistan var nämligen kilometerlång) så kom jag med på Yin yogan. 70 minuter investering i mig själv.💕


Så med tanke på all denna tur i dag så kunde jag inte låta bli. Skulle bli väldigt förvånad om det inte blev vinst på någon av de här.😄


Kram från Ingmarie