Mer nya och lite om jobbet

Det kanske inte är varje gång jag springer men nära på, att jag hittar nya stigar och vägar. Några få är dåliga/en återvändsgränd men minst 90% är rena aha-ååh- och ooooh-upplevelsen.

I går hittade jag en ny perfekt ”före-jobbet” runda bort mot fotbollsplanerna och golfbanan. Dessutom i sol!

I dag hamnade jag via lite omvägar runt ett fält på skjutbanan och testade en av de där fina gräsvägarna jag varit sugen på att testa. Det känns verkligen som om jag är utomlands med de gula fälten, vidderna och ståtliga träden. Frosten avslöjade dock att jag inte var vid några varmare breddgrader.

På jobbet är det nya grejer hela tiden. Visst är det även en massa rutin-grejer men eftersom varje fall är unik är det ändå aldrig riktigt samma. I går höll vi t ex på med en och samma patient så svetten verkligen rann från kl 14 till strax efter 22 när vi blev avlösta. I dag har vi haft att göra men i betydligt lugnare tempo. (Och ja, patienten lever fortfarande och det går åt rätt håll! )

På IVA (Intensiven) hamnar de patienter som är allra svårast sjuka. Det kan vara allt från svår sepsis (”blodförgiftning”), proppar/blödningar och hjärtstopp till olyckor och självmordsförsök. Åldern på de som hamnar där kan vara 1 eller över 100 år. Dock hamnar 90+ i princip aldrig på IVA. Att vårdas där är oerhört krävande både fysiskt och psykiskt så det gäller att ha någon slags chans att kunna komma tillbaka till ett drägligt liv efteråt.

Så här ser förresten en tom plats ut. Tyvärr ganska ovanligt… Till vänster är det bl.a pumpar för olika slags infusioner och till höger bl.a respirator och övervakningsskåp. Detta är alltså ”basen” men så här ”tomt” är det aldrig när det finns en patient i sängen. Då är det fullt med sladdar, kablar och slangar både högt och lågt.

Kollegorna är fantastiska och oerhört snälla. Det är såklart alltid viktigt men kanske extra viktigt på en sån här arbetsplats där det verkligen gäller att lita på de man jobbar med, känna att man har stöd och våga både fråga och be om hjälp. Man är sällan stark ensam och absolut aldrig på IVA.

Kram från Ingmarie

Som en mjuk matta

Mossa alltså. Vilken grej det är! Mjukt och fint att springa på och vackert att se på. De flesta stigarna här är täckt av den och/eller mjuk tallbarr.




Jag vet att många föredrar snö, särskilt denna årstiden, men jag är inte en av dem.🤪Inte ens fastän det kanske lyst upp lite mer när jag ska hem från jobbet. I min hjärna blir det nämligen mest = halkrisk , trilla, slå mig illa och sen  tut-tut bil tillbaka till jobbet.😱

Det vill jag inte.

Kram från Ingmarie 

 

 

 

Effektiv timme

Om man vill svettas mycket, få sjukt trötta ben och rejäla pulsvariationer så är nog spinning ett av de effektivaste sätten. I alla fall för mig. Även med virtuella kompisar och instruktörer. På en timme hinner jag svettas ut halva min kroppsliga vätskemängd (nåja), få pulstoppar och mjölksyra så många gånger att jag tappar räkningen och ben så darriga att jag nästan inte kan cykla hem trots att det är nästan helt platt.

 

Enda ”problemet” med spinning är att känslan varar max en timme sen funderar jag på vad jag mer ska göra. Efter en timmes hård löpning funderar jag betydligt längre. Konstigt det där.

Just i dag behövde jag dock inte fundera eftersom det stod jobb på schemat. Kämpigt och st med men på helt annat vis och av helt andra anledningar…

Kram från Ingmarie

Nattfejs

Jag undrar vad de som ständigt jobbar natt, och ändå ser pigga och fräscha ut, har för knep. Förr, typ innan jag blev 45/50, klarade jag både 3 och 4 nätter på raken med både hjärna och kropp i behåll men nu för tiden blir jag direkt korkad av nattsudd.

Under tiden går det väl ok även om hjärnan blir en smula trög emellanåt. Tur det finns miniräknare och manualer om jag säger så.

Men efter. Då verkar varenda cell logga ut.

Sov några timmar och tog mig till simträningen. Den vill jag inte missa och jag vet ju att det är bästa boten mot (jobb)jetlag.

Kram från Ingmarie

Aldrig samma

Havet är verkligen aldrig samma dag efter dag. Lika stilla och blått som det var i går, lika vågigt och grått var det i dag. Stillsamt i går, livat i dag!

Jag var i så länge att jag för första gången på länge shivrade i flera timmar efter! Men det var ett bra sätt att somna på för när jag väl blev varm slocknade jag direkt. Ska jobba i natt så det var perfekt!

En annan grej som i princip aldrig är densamma är (min) träning. Vet inte hur många gånger jag fått frågorna ”springer du varje dag” och ”hur långt springer du varje gång”
Svaret på den första är nej men jag tränar däremot varje dag. För ja, det kan man och kanske t o m ska med tanke på hur stillasittande liv vi har nu för tiden! Träna är ju inte = maxa varje gång. Det kan även vara stillsam yoga, lugn simning eller lätt cykling.
Svaret på den andra är att det beror på.
Jag tror faktiskt aldrig jag kört samma pass två dagar på raken. Knappt ens på en vecka om man bortser från Sats-passen. Efter alla dessa träningsår kan jag hitta på nya både löppass, gympass och cykelpass på mindre än 10 sekunder om det behövs.
Just i dag blev det 4 x 10 min. i tröskelfart + upp-och nedjogg såklart. Jobbigt men kontrollerat på skjutfältet.

Gympasset var med fokus på ben och core. PT-Rafaels core-special är en killer men också så grymt bra! Fick en fråga från en annan som tränade där som undrade om jag var volleyboll- eller basketspelare för jag gjorde så många hoppövningar. Haha.

Hur varierar du din träning?

Kram från Ingmarie

När det är tungt

Det där att lyfta tungt är inte alltid så enkelt. Ibland tar det liksom tvärstopp och hur man än tar i så är det helt omöjligt att rubba stången och det man lassat på trots att man klarat det flera gånger innan. Kanske t o m bara några minuter innan! Som om någon plötsligt limmat fast allt i golvet!

Sjukt skumt.

Oftast hjälper det att pausa några sekunder, försöka tagga till och prova igen. Ibland hjälper det inte vad man än gör och då lägger jag ner. I dag funkade det dock! Gick bort från stången, vände och sen direkt på det igen. Inget Pb men tillräckligt tungt för att vara svettframkallande.

Hittade på en massa roliga kombo-övningar och hade det inte varit för att benen började darra och plikten kallade hade jag garanterat hittat på ännu fler!

Det har varit en förhållandevis väldigt lugn helg på jobbet men det ska onekligen bli skönt att vara ledig i morgon!

Kram från Ingmarie

Ventilen

Många timmars jobbrace är över för några dagar. Kan inte låta bli att tycka att det är lite skönt. ”Det är mycket nu” som man säger men det är inte pga covid. Inte direkt i alla fall men tyvärr påverkar de negativa effekterna av alla injektioner som tagits. Förstår fortfarande inte att även Pfizers stoppas. Nu erkänner man också att testerna inte är helt tillförlitliga. Dvs det vi ”foliehattar” sagt hela tiden och det är alltså det man baserat hela den sk pandemin på. En definition WHO lite lägligt ändrade på strax före svininfluensan. Liksom definitionen av vaccin. (De sk covidvaccinen är ju inga  vanliga vaccin utan genterapi.) Svininfluense-vaccinet stoppades ganska snabbt när biverkningarna kom fram men ändå blev skadorna stora för många människor. Hittills har över 100 000 biverkningsrapporter inkommit på mRNA injektionerna bara i Sverige vilket är tusenfalt mer än vad som är acceptabelt för vilket läkemedel som helst i normala fall. Ändå fortsätter man pusha på. Sjukt! Nu har man dock ”plötsligt” ändrat sig till att det är ffa de över 65 år som ska ta…. De flesta har nu också fattat att det inte skyddar varken mot smitta eller att smittas. Inte heller mot svår sjukdom och död. Något som bl.a FHM har påstått men nu nekar till att ha sagt. Det finns dock sparat som bevis och journalisten Per Schapiro beskriver allt väldigt bra här.
Jag kan skriva spaltkilometer om detta bedrägeri och experiment som är på väg att avslöjas som kanske den största lögnen i världshistorien men jag nöjer mig här för det var inte det jag tänkte skriva om egentligen. Jag är bara så sjukt trött på denna hysteri, alla lögner, sveket, osämjan och allt elände injektionerna, restriktionerna, tvånget och munblöjorna ställer till med att jag tydligen behövde skriva av mig lite…

Utan träningen hade jag antagligen hanterat detta ännu sämre. Den är min ventil som ger energi och lugn på samma gång. I går blev det riktigt bra intervaller i solsken. 30 st 30-30 sek och eftersom jag hade spring i benen och lite bråttom hem blev det även 10 min. tröskel.

I dag var det inte riktigt lika varken soligt eller snabbt. Men det är ju också det som är tjusningen med löpning, eller hur? Inget pass är det andra likt. Lugnt och stillsamt i skogen och vid havet i regn under grå himmel blev det.

Regnet hade slutat när jag klev av bussen och månen kämpade bakom molnen. Stor och fin gatlampa när den fick en chans!

Kram från Ingmarie

 

Så här (illa) kan det bli

När man sovit max tre timmar, jobbat som en dopad gnu hela dagen, simmat och vattenlöpt, tja då blir resultatet typ så här….

Men hela helgen är jag ledig och jag ska fira både 2022 års sista dag och 2023 första dag ordentligt. Tjohoo!

Vad ska du hitta på?

Kram från Ingmarie

Jag såg den!

Solen alltså! Dessutom hann jag njuta av den innan jobbet. (Fördel skiftjobb som sagt var!)

Om den är så här ljuvlig att springa under i december kan jag redan nu börja fantisera om hur härligt det blir till våren och sommaren. Som jag längtar!

Fick du också njuta sol i dag?

Kram från Ingmarie

Bra betyg

I dag var det tredje gången sen vi flyttade hit som Anders var med och simmade. Utan att ens bli mutad! Det är ett extremt bra betyg! Inte blev det sämre efter dagens besök. När vi kom till det som kallas motionsbassängen var det ”mycket” folk men jag är ju van och tänkte precis hoppa i när badvakten kom och sa; ni brukar väl simma lite snabbt? Vill ni vara i den andra bassängen istället?

Alltså gissa om vi blev både paffa och överraskade. Inte bara för kommentaren om att vi brukar simma ”snabbt” för det är det ingen som kan anklaga oss för, utan för servicen! En kommunal anläggning som verkligen tänker och har koll på gästerna. Jag vet faktiskt inte om jag någonsin upplevt det innan.

Sen har jag mest jobbat. Som de flesta ställen inom vården har vi mycket men det är inte pga covid. Tyvärr tvingas vi ändå ha munblöja på i princip hela tiden så nu har min röst nästan helt försvunnit. Vågar inte ens tänka tanken färdigt på vad det är för skit vi tvingas andas in. Att de inte hjälper finns det över 150 (!!!!!) olika forskning och studier på så vem försöker man egentligen lura…?

Kram från Ingmarie