Det är tur jag var på favvo-gymet innan jobbet.
Dels för att det gjorde mig rejält varm (det var ju ruskigt kallt ute i morse) och musklerna både välanvända och mjuka och dels för att det stället alltid ger mig extra energi. Det behövdes i dag.🤪
Kram från Ingmarie
Med facit i hand, det blev nämligen en groteskt lång och kämpig dag, så är jag extra tacksam över att jag fick en väldigt vacker löptur till jobbet i morse.
Tog den “långa” vägen på andra sidan Årstaviken och så där på håll ser det i alla fall lugnt och fridfullt ut i den vita byggnaden. Men skenet bedrar som sagt var. Nästa varenda vårdplats är tagen nu och nej, det är inte pga covid. Vården har blött länge men nu blöder den mer än någonsin och största anledningen är helt enkelt personalbrist.
Kram från Ingmarie
Måndag igen! Och en ledig sådan!🥳
Helgjobbet har varit full rulle men jag hann i alla fall ta en bild på den vackra himlen. Jag måste absolut ha en av de vackraste jobbvyerna i världen!
Och kanske även världens sötaste matt-marodör!😻🤪
Det var hur som helst tur jag valde att köra intervaller i går och inte i dag för även om det var sagolikt vackert med sol och ett supertunt lager snö i skogen så var det då där förrädiskt halt som det blir när det blir plötsligt kallt och man inte ser vad som göms under det där lilla vita täcket. Springa lugnt var dock inga problem!
Sista PT-passet innan jul dödade mina armar och axlar totalt. Vilket i och för sig kanske inte är jättesvårt..😁
Är osäker om ett simpass direkt efter gjorde det hela bättre men härligt var det!
Och i morgon vänder det och blir ljusare igen! Inte för att det väl kommer att märkas men känslan av att det är så är ju härlig! Eller hur?
Kram från Ingmarie
Det här att ha träningen på väg till jobbet är verkligen guld värt! Det måste liksom vara enkelt och inte ta allt för mycket extra tid bara för att frakta sig. (Sen kan jag ju dessutom springa till jobbet och då verkligen ha träningen “på vägen”.)
Eriksdalsbadet ligger närmre jobbet än hemmet men hur jag än gör måste jag byta från tuben till buss precis där (Skanstull) och då kan jag ju lika väl gå den lilla biten till bassängen, eller hur? I dag bjöd vägen dit dessutom på sol. Igen! Och simningen gick också bra igen!
Och jobbet det är precis som vanligt och som det alltid är. Intensivt, varierande, rörigt, oförutsägbart och lärorikt.
Kram från Ingmarie
Att coacha är verkligen hur skoj som helst men det är bra fint att vara helt fri och inte behöva passa mer än de tider man själv vill. T ex när maten serveras och pass man vill vara med på börjar. På tisdag börjar en ny löparvecka så då är jag mer bunden igen men det ska bli jättekul! Nu passar jag dock på att bara “flyta med” och planerar i princip bara en dag i taget.
I dag blev det löpning på grusvägarna i bergen. Lite sega ben sen i går men det var jag beredd på. Hade jag inte känt någonting hade det nästan varit konstigt…
Sen simmade jag ännu ett bra pass. Förutom att jag tycker det är lite för kallt i bassängen. Kvällarna och nätterna är svala här så de borde lägga på “täcket” på nätterna nu. (Det är inte bara jag som tycker det är svalt.)
Har även kört ett riktigt skoj tabata-pass med Stina. Du vet 20 sek fullt ös och 10 sek vila x jag vet inte hur många. (Vi höll på ca 40 min.)
Plus det vanliga förstås. Yoga och meditation i soluppgång och bad i kvälls-solen. Enkelt och väldigt härligt!
Kram från Ingmarie
Nu har första löparveckan startat och vilken start!
En hel bunt (över 30 st!) med glada, pigga, snabba löpare som först fick jobba med löpteknik och drills innan intervaller på strandpromenaden. Det är möjligt de tyckte jag var en pain in the ass när de höll på och jag peppade som mest, men efteråt var det enbart glada miner och alla fullföljde. Så starkt!
Det var här vi körde men från bortre sidan. Sämre intervallsträcka kan man ju ha, eller hur?
Lite nervöst var det förstås innan. Hade ju ingen aning varken om hur många de skulle vara, vilken nivå de höll och vad de liksom vill få ut av passen. Eller vad de var för några. Men de flesta löpare är ju faktiskt både snälla och trevliga. Gruppen i dag var det till 100%! Jag är ju som jag är och en del gillar det medan andra antagligen inte gör det och det är ok för mig. Jag duger oavsett ändå tycker jag för jag är inte min prestation.
Det där med att vara lite nervös innan tänker jag att så ska det vara för annars har jag liksom tappat fokus. Jag behöver en viss anspänning för att liksom “tagga till”. Andra kanske behöver tvärtom. (?)
Energi ger energi som bekant så jag fortsatte in på gymet och fick till ett riktigt bra pass.
Som gräddklicken på dagen blev det även ett HIIT-pass ute lite senare. Superskoj!
I morgon har jag två pass igen och det återstår att se hur många som vågar/orkar komma. Varje dag finns det upp emot 20 gratis-pass att välja på, från yoga och meditation till cross-fit och dans, så det finns verkligen något för alla!
Kram från Ingmarie
Om inget oförutsägbart händer så kommer mina nästa löp-sim-gym-yoga-meditations-pass ske på helt andra breddgrader. Men eftersom jag inte helt litar på de som bestämmer just nu så är jag beredd på att det kan bli något helt annat.
Oavsett så jobbade jag sista passet på flera veckor i går. Helt ärligt kändes det väldigt skönt. Vi har vansinnigt mycket att göra och det är väldigt både tufft och tungt. Och det beror ej på covid utan helt enkelt på att det är många som är svårt (konstigt) sjuka…
I går sprang jag själv men i dag fick jag sällskap av den andra Halmstad-bönan i den här stan. Det finns såklart andra från delen av landet här också men det är Åsa jag hänger med när vi äntligen får ihop det. Förlängde vår runda så jag fick ihop några timmar. Jättehärligt!
Lite oplanerat har jag även sålt tre tavlor bara så där på årets sista oktoberdag. Roligt såklart och jag känner en stor tacksamhet för har fortfarande svårt att fatta att folk vill köpa!
Firade med.. ja du vet säkert vad.
Bilden är suddig helt enkelt för jag var i så länge att jag började shivra och hacka tänder. 🙂
Kram från Ingmarie
Jag vet inte hur det är med dig men jag upplever jobbdagarna som mycket längre när det är mörkt både när jag börjar och slutar. Eller nu ljög jag för helt mörkt är det inte när jag slutar. Ännu…
Löpturen dit sker i mörker och det är nu jag upptäckt hur galet dåligt det är med gatlampor på vissa ställen. Jag är inte mörkrädd men även om jag äter väldigt mycket morötter så är det skitsvårt att se var man sätter fötterna när det är bäcksvart och belysningen är både klen och gles.
Den här blev lite rolig!
Precis innan tokbacken upp till sjukan har det i alla fall hunnit ljusna!
Min belöning efter dessa långdagar är kvällsbadet i “min” sjö. I går var det helt magiskt fint! Och fåglarna håller mig fortfarande sällskap.
I dag var också magiskt men på ett annat vis.
Hur belönar du dig bäst efter långa arbetsdagar?
Kram från Ingmarie
Mitt jobb är lite som startlistan inför ett lopp. Det kan se bra ut på pappret med klara resultat men sen blir det helt annat i verkligheten. För saker händer och det är levande människor som springer. Inte några maskiner eller robotar.
Samma sak på mitt jobb. Det är människor det handlar om. Inga standardiserade program som tar si och så lång tid. Patienterna kan ha svår smärta, blöda, få blodtrycksfall eller för högt blodtryck, hjärtflimmer/fladder, må illa, få snedtändning, bli förvirrade, ha svårt att vakna, andnöd, slangar och infarter sluta fungera, kan inte kissa, få elektrolytrubbningar osv osv. Vår planering kan verka superbra på pappret (eller snarare i datorn) men sen är det alltid saker som händer och inget blir som man tänkt sig. Det är på något vis ”charmen” med denna typ av jobb, att aldrig riktigt veta, och man måste gilla att vara i ett halvständigt kaos. I dag var inget undantag… Men förr eller senare är jobb-passet slut och man får lämna över till nästa gäng.
Simningen är enklare på det viset. Man gör det som står på pappret och det enda som kan variera är väl egentligen känslan..
I dag var det ett tufft program men jag hade Åsa som sällskap och det var längesedan ett simpass kändes så kort! Tycker bara vi började sen var vi klara. Visst är det fascinerande!
Kram från Ingmarie
Det här att bara softa omkring efter långlopp är himla fint ändå! I alla fall några dagar! Typ 3-4. Slösprang helt kravlöst i finskogen och avslutade med lite yoga ute innan jobbet. Jättehärligt!
Min träning är i princip alltid kravlös men för mig är det viktigt att då och då helt släppa fokus och ha noll planer. Dagar då jag bara vaknar och känner efter vad jag är sugen på att göra.
Hade förresten medarbetarsamtal med min chef i dag. Kändes väldigt bra och jag är oerhört tacksam över att ha just den chefen. Alla våra, vi har fem till, är fantastiska vilket jag vet inte är någon som helst självklarhet eller ens alltid så vanligt. 😱
Jag hade bytt jobb direkt om min chef varit dålig.
Kram från Ingmarie