Happy life

Olika slags sim

Det händer inte ofta men när det nu ska hända att jag kutar i ottan före frukost så är det ju tacksamt att ha valt en sån här gudavacker och ljummen morgon. 😍

Anledningen var enkel. Klockan 09 skulle jag träffa mina vänner Erin och Lorraine för att åka till Cochiti lake. Samma sjö där jag och Anders var för några veckor sedan.

Jag visste inte riktigt vad som väntade mer än att vi skulle i plurret och att det skulle vara svalt.🤪 Både Erin och Lorraine är vana ice-swimmers och framförallt stentuffa så för mig handlade denna utflykt mycket om att både inspireras och lära mig mer. Om det ska vara riktig ice-swim ska det vara under 5 grader Celsius (ca + 41 Farenheit) så på det viset räknades dagens strapats inte riktigt dit. Men helt ärligt är 5,5 grader C inte särskilt varmt det heller när det handlar om mer än ett dopp… 😀

Särskilt inte när vinden ligger på och solen mestadels var skymd av feta moln.

Man skulle kunna tro att de där två brudarna aldrig fryser men jag lovar, det gör de! De var påpälsade upp över öronen både före och efter!

Jag var i och simmade några meter tre gånger.

Och ja det var kallt!

Erin och Lorraine däremot stannade i och höll sig där. Lorraine simmade ruskigt långt ut och jag begriper fortfarande inte vad hon är gjord av! När hon kom upp igen efter nästan 20 (!!!) minuter skakade hon inte ens.😳

Erin är mer som jag när det gäller frusenhet och precis som mig anser hon att det aldrig kan bli för varmt. Ändå har hon börjat med detta! Så kan det tydligen bli när man upptäckt ”ruset”. Hon skakade som ett asplöv efter sina dryga 10 minuter i sjön men skrattade mest hela tiden åt det! Och det finns knep hur man vänjer sig och gör. Några av dem som jag lärde mig och blev påmind om i dag är:

• Vänj kroppen successivt och don’t overdo it så det blir farligt. Det är kallt och det gäller att lära sig både hur det känns och hur kroppen reagerar.

• Man behöver inte doppa huvudet för att det ska vara ”riktig” ice-swim. Men inget mer än badkläder är tillåter. Dvs ingen våtdräkt eller liknande.

• Många (de flesta?) fryser vådligt efteråt men man vänjer sig och det går över. Oftast är det helt ofarligt och enbart positivt för både hälsan och välbefinnandet.

• Ta av badkläderna, torka kroppen torr, på med varma, torra kläder direkt, drick varmt, lägg ev ”heaters” (typ små varma påsar) i sockarna, bh:n, vantarna, anywhere.

• Om du behöver köra bil så åk inte ensam alt ha inte bråttom hem igen.

• Var helst inte ensam ö h t.

• Du behöver inte vara direkt extra kyltålig eller ens gilla kyla för att älska ice-swimming.

• Det är stor skillnad på sprada/swimrun och ice-swim. Det är som tre olika saker även om alla inkluderar (kallt) vatten.

• Ice-swimming är riktigt häftigt och det ordnas flera olika event och tävlingar över hela världen året runt. Det finns olika längder och klasser och säkerheten är extremt noggrann! ISA är den international organisationen där man kan läsa mer .

• Att det är hälsosamt på flera sätt och vis är det ingen tvekan om! Här är några platser som anses extra coola.🤩

Jag blev ruskigt inspirerad i dag så vem vet vad som händer framöver? Jag har i alla fall skaffat en lika fin mössa som supergirlsen!

Men hur det var så blev det ju inte särskilt mycket sim så jag var även i (den uppvärmda) sol-poolen för en timmes drill av coach Jenny tillsammans med sim-kompisen John.

Tufft men på ett helt annat vis. Och absolut frysfritt.

Kram från Ingmarie

El Cerro de Los Lunas

Trots att jag har höjdskräck så älskar jag berg! Särskilt när de är omgivna av vidder! Då känner jag mig både trygg och fri! Bergen i t ex Schweiz är fantastiska men efter en vecka omgiven av dem känner jag mig instängd. Fråga mig inte varför men det finns säkert någon bra bokstavskombination även för den ”åkomman”.

Här finns massor av ”fria” berg. Ett av dem ligger i El Cerro de Los Lunas Preserve. Ca 80 km söder om Albuquerque och strax utanför Los Lunas. Jag hade läst att den skulle vara utmanande men eftersom det går ett race där så är det ju inte omöjligt att kuta där och hela stället är känt för sina trails och vyer. Planen var i alla fall att jag skulle springa uppför i max 40 min och sen samma väg ner. Men du vet hur det kan bli med planer…

Det var skönt varmt redan när jag gav mig iväg. Bred fin grusväg som smalnade av allt eftersom den ringlade sig upp, upp, upp och delade sig lite hit och dit.

Det var krävande, såklart, men utsikten och känslan där uppe var värd varenda svettdroppe, andetag och hjärtslag!

Där och då bestämde jag mig för att kuta hela vägen ner på andra sidan och sen ta asfalten tillbaka till parkeringen. Dels för att jag var nyfiken, dels för att det kändes så bra i kroppen och dels för att vädret var ett typiskt Ingmarie-väder! Vatten hade jag med mig men jag insåg jag skulle behöva snåla och i värsta fall skulle det nog gå att fylla på vid ”andra sidan”. Innan jag var tillbaka vid bilen alltså. Hade såklart med mig mer.

Så jag kutade vidare. Ner, ner, ner och precis som det stod i det där loppets banbeskrivning så skulle det mestadels vara djup sand och det var det! Kuta uppför där igen (banan går nämligen i princip samma väg tillbaka) är utan tvekan en galen utmaning! Nerför var det ju liksom bara att plumsa på. Och känna hur sanden sipprade in i skorna…😱

Sista 4-5 km gick på asfalt men var inte alls så platt som jag trodde. Men fram kom jag på hyfsat pigga ben, tom vattenflaska, en jäkla massa sand i skorna och så mycket svett i ögonen att jag hade svårt hålla dem öppna. Härligt!

Hängde kvar där en stund. Drack, stretchade och slöade. Om kroppen, knoppen och vädret vill då kanske jag kör hela banan nästa helg. Med service. 😀

Innan jag åkte dit hade jag googlat fram ett café jag var nyfiken på. För visst låter Europa. Coffee, Bakery. Tea. som ett spännande ställe att besöka mitt i New Mexicos desert.

Det var det! Och jag hade garanterat aldrig upptäckt det utan Google för det ligger utmed en evighetslång raka in the middle of absolutely nowhere.

Så himla gulligt och trevligt! Utan att tveka fixade de till en vego-måltid till mig som jag avnjöt ute i solen. Med utsikt mot hagarna och en traktor.

För den som undrar blev det ingen dusch förrän långt senare men då gjorde jag det å andra sidan dubbelt. Före, och efter, vattenlöpningspasset.

Kram från Ingmarie

Fredagsfys-mys

En riktig fysmys-fredag ser ut så här när jag får välja.

Intervaller i Academy-parken. Det kändes så ruskigt bra så jag spände bågen ett snäpp. I stället för planerade 3 x 10 min så blev det 4 x 10 min. (2 min vila.) Plus de där ”vanliga” utfall-grodhopp-enbenshoppen.

Enda ”misstaget” var att jag helt hade felbedömt vädret. Det blev väldans varmt! Men sånt gillar ju jag! 😍 Och att bli så där härligt trött!

Sen direkt vidare till gymet för en genomkörare av hela kroppen. T o m händerna!

Och till slut ett extra långt uüberskönt yoga-pass. Med instruktör. 🤩

Och såklart mat! Massor. Bl a en egenpåhittad superlunch. Helt plantbased så den var snäll även mot djuren och Moder jord. ❤️ I ärlighetens namn är i princip alla mina måltider egenpåhittade. Och plantbased. Jag och recept har liksom aldrig riktigt synkat.🤪 Tycker ärligt att jag klarat mig väldigt bra utan hittills ändå.

Hur gör du? Recept eller frilans?

Kram från Ingmarie

Flow utan någon riktig plan

En bra sak med att vara yoga-instruktör är att när den ordinarie instruktören inte kom till klassen jag tänkte vara med på så körde jag helt enkelt mitt eget pass. (Den stackars instruktören hade krockat!😱)

Ingen plan, inga ”måsten”, ingen klocka, inga regler, inget schema.

Bara jag helt ensam i mitt eget flow, på mitt vis, en hel timme i den varma, goa salen. Kändes megalyxigt! Och jättehärligt!

Alla de andra som skulle varit med gav upp direkt och gick ut när beskedet kom. Kanske för att träna något annat. Kanske för att åka hem direkt. Själv ville jag verkligen yoga så jag funderade inte ens på om jag skulle. Efter 135 min upp och ner för trailsen i solen (tidsmässigt mest upp) längtade jag helt enkelt extra mycket efter att få ”sträcka ut mig”.

Löppasset gick förresten bra. Vackert, kuperat, lugnt, flow, halvt planlöst och varmt. Precis som jag vill ha ett långpass. Ja any löppass förresten.😍🏃🏻‍♀️🙏🏻

Kram från Ingmarie

Normaliseringsläge

Things are back to normal för nu verkar både vädret och jag vara som vanligt igen.

Hela jag ville kuta i dag och det blev precis så där soligt, svettigt och härligt som jag gillar och som det ska vara när man kör intervaller i Academy park.

För den som ev vill veta blev det detta i dag:

• Uppvärmning 15 min. + lite dynamisk stretch och några stegringslopp.

• 2 x ( 10 x 30-30 + 10 x 60-30) Gå/joggvila rakt igenom.

• 3 x (70 utfallssteg i backe + 8 burpees + 20 enbenshopp/ben)

• Nedjogg 15 min.

Belöningen för det där var (medhavd) lunch och slöande i solen vid poolen. Behöver väl inte säga att det var ljuvligt..?🤪😍

Men såklart bassängen drog. Den var lika skön som alltid och jag fick in ett par bra kilometer på simkontot.

Belöningen efter det var ännu en magisk kväll vid berget jag för alltid kommer både älska och fascineras över.

”Vanligt” och ”normalt” kan verkligen vara bra!

Kram från Ingmarie

Vädersnurr

Det är väl egentligen en smula trist att skriva om väder men ibland är det bara så makalöst snurrigt att man liksom måste.

I går förmiddags när jag kutade här uppe vid berget blåste det minst sagt friskt. Turligt nog från väster för det betyder motvind nerför och medvind uppför. Betydligt värre, och jobbigare när det är tvärtom.🤪 Vinden tilltog mer och mer under dagen och ”warning for winterstorm” dök upp både på stora blinkande vägskyltar, i radion och på väderkanalerna. Jodå, det finns skyltar och media-kanaler för det mesta. 😳 När jag senare på kvällen, strax efter kl 18 om man ska vara petig, kom ut från gymet efter vattenlöpning och ett yogapass hade hela Albuquerque förvandlats till en stor massiv vit snöhög! Under alla de gånger jag varit här har jag aldrig varit med om något liknande. Det var crazy! Så där så jag funderade på om jag skulle bli tvungen att sova över på gymet… Snön vräkte ner samtidigt som den hysteriskt yrde runt åt precis alla tänkbara håll. Att försöka få bilen ren från snön var lönlöst. Två sekunder efter ett bortstdrag och det var genast ett nytt tjockt lager. För en gång skull körde folk i krypfart (bilkörandet är annars oftast under all kritik här) och det låg bilar huller om buller på vägarna. Det var faktiskt lite läskigt för när Moder jord sätter in sin kraft har vi små ynka människoknytt ingenting att säga till om.

Men jag kom hem. Utan en skråma på varken mig eller bilen. Det går inte att visa med bilder hur det var men den lilla gången jag skottade fram försvann på några minuter. Snacka om meningslöst jobb.

I morse hade allt lugnat sig. Vinden hade mojnat, snön slutat falla och solen sken. Här uppe vid Foothills var vägarna helt isbeklädda och snön låg tung. Även på den glada, lekande flickan.

Jag gav mig på skottandet igen men struntade i att ta hela uppfarten. Solen sken som en strålkastare och när den är på det humöret då händer det nämligen grejer även med tjock is och tung snö. Och jag ville ju inte jobba i onödan en gång till. Även om det på sitt vis nog är bra träning.😄

Jag körde ner till floden, de stora vägarna var snustorra redan då, och sprang på stigarna där. De flesta var redan helt torrlagda och snöfria!

Vackert, eller hur? Mötte många andra löpare/hikare och ett gulligt litet ekipage på tre hjul.

Sprang även förbi (häst)gårdar så stora att jag nog hade gått vilse redan på uppfarten!

Frånsett att benen var som gjuten och förstelnad sirap så blev det en jättefin tur. Bara det att ha bergen som kuliss borde ju göra vem som helst lycklig! 😍

Och solen såklart!

När jag var tillbaka vid huset strax efter lunch var all is borta från vägarna överallt och uppfarten såg ut så här. Snacka om solkraft!

Och i utebassängen är det alltid sommar! Visst har jag sagt att jag älskar den?

Detta skiftande, och ”dåliga”, väder som det varit sen jag kom hit kan jag inte minnas att det någonsin varit. Klimatet har helt klart påverkats och förändrats oavsett vad Åkesson, Trump och deras gelikar påstår. Och om man ska tro på väderprognoserna så blir det halvsommar och mer ”vanligt” från måndag. Det tycker jag däremot låter väldans bra!

Så här ser det förresten ut nu i kväll.😍😍

Kram från Ingmarie

En SÅN dag

Vissa dagar alltså! Du vet de där när allt flyter friktionsfritt, energin är obegränsad och man känner sig totalt odödlig. På något vis verkar de komma med en viss slags regelbundenhet så man liksom håller både (livs)gnistan och hoppet om vad det nu är man hoppas vid liv.🤪

Och ja, jag har haft en sån dag i dag. 😍🙏🏻

Det var snorkallt när jag joggade iväg för att köra intervaller nere vid floden. Så där kallt så jag ville vända, åka hem och lägga mig under ett värmetäcke. Känslan innan ett intervall-pass kan ju liksom vara en utmaning i sig utan att man fryser. Den där ångest-längtan-farhågor-nervositet-jäklaranamma-varförgörjagdethär-känslan. Du som vet vet. 

Det tog väl typ 90 sekunder från det att första intervallen var igång sen hade jag glömt allt det där hjärn-tugget före. Jag stänger liksom helt av när jag kör kvalité av något slag. Jag är totalt fokuserad och har fullt sjå med att hålla reda på när jag ska börja, känslan och när pauserna är. Och helt ärligt så har det nog hittills aldrig hänt att jag ställt in ett planerat intervall-pass. I alla fall inte p g a att jag frusit eller för att skallen har försökt övertala mig att det är för jobbigt/onödigt.

Det kändes bra! Och det blev väldans varmt.

Och känslan när man är klar är alltid värd själva obehaget intervaller innebär. För det är just bara det det är. Obehagligt. Det är inte smärtsamt som många verkar tro och tänka. Gör det ont så är det något som är fel. Ont är så det känns när man smäller i tån i ett bordsben, sätter handen på en het spisplatta, får en hjärtinfarkt, en puck i nyllet eller trillar pladask i marken och får skrapsår/bryter ett ben. Mjölksyra, trötta ben och flåsig andning är mest bara oangenämt. Och helt ofarligt! Dessutom ger det en massa endorfiner, bättre kondis, friskare celler, klokare hjärna, starkare kropp och en massa annat positivt!

Direkt efter körde jag ett bra pass på gymet och sen du! Dagens första belöning! Jag fattar inte hur jag kunnat missa detta ställe innan för Annapurna’s World Vegetarian café är ett sånt där top of the top hak!

Så galet gott att jag banne mig höll på att dö gottedöden. Igen….

Enda felet var väl att det nästan fanns för mycket att välja på men jag ska äta av så många rätter jag bara kan! Idag blev det den som heter ”ABLT”.🤩

Och eftersom jag har haft en sån där odödlighets-dag så blev det ett simpass också. Det var bara jag och mina leksaker i utebassängen men vi roade oss minsann så bra ändå att vi borde få pris!

Dagens andra belöning var det här.

Bagels alltså! Det konstiga är att jag är bara så här tokförtjust i dem när jag är i USA  Aldrig annars. Förklara det om du kan!

Dagens fjärde belöning var detta. (Den tredje var bubbel-poolen tillsammans med några vänner som sportat på annat vis.)

Svårt att inte bli annat än glad och tacksam med ett sånt avslut på en redan superhärlig och bra dag, eller hur?

Kram från Ingmarie

Variation de maximum!

Nere vid Rio Grande-floden är det inte bara platt och bra för att kuta intervaller. Där finns även ett (nästan) evighetslångt trailsystem som är både vackert, roligt och perfekt när man vill slippa backar!

På sommaren skyddar träden mot solen och nu på vintern gör de att det blir mer lä om vinden ligger på. Och sol får man ändå! (Och nej, det är inte lämpligt varken för sim eller sprada just där om du nu undrar.)

Där är verkligen inte mycket bröte på stigarna men är man en snubbel-maja så är man. Så på något vis lyckades jag snubbla på ”något” och falla pladask på marken. Turligt nog är där mjukt att trilla så det enda som väl egentligen hände var att jag blev lite allmänt omtumlad och fick en bula på underbenet.😳

Men det gick bra att fortsätta kuta så jag är inte orolig.

Dessutom hade jag planerat löpvila i dag. Efter att ha sett väderprognosen. En rejäl vinter-storm drog nämligen över oss i går kväll och ffa i natt. Vi snackar riktig s-t-o-r-m med röd big, big varningsflagga. Så här såg det ut när det började dra in i går. Jag lovar att inte ens en tjuv ville vara ute när det senare drog på.

Så i morse skottade jag snö! På hela uppfarten! Det bra är att snön är puderlätt och på någon timme smälter den bort direkt.

Vid lunch sken solen igen!

Så där kan det vara här på vintern. Snöskottning på morgonen och shorts på eftermiddagen.🤪 Eller varför inte en timmes simning ute i magi-bassängen!? Ser du röken?

Planen var att simma i en Master-grupp men instruktören dök aldrig upp.😱 Så vi (tappra) simmade själva och det gick hur bra som helst det också! När jag var klar hade handduken frusit till is (!!!) men vattnet alltså! Så skönt!

Ombyte förnöjer heter det ju och i kväll ser det ut så här.❤️

Kram från Ingmarie

Anledningarna

Så vad gör jag då här. Själv. Förutom att träna., dricka kaffe, äter bagels och träffar vänner jag inte sett på länge vill säga.

Well, som de säger här i Amerikat, a little bit of this and a little bit of that.

• I’m house-sitting. Eller kanske jag ska kalla det ”Estate-sittning”. Huset har tre våningar. Det finns bio-salong, swimming-pool, biljardrum, x antal sovrum, play-room och (om jag inte missat något) åtta badrum m.m m.m. Ja du fattar va? Och nej, jag känner mig inte ensam och jag är inte rädd. Förutom att det är vansinnigt vackert både inne och ute så känner jag att huset och bergen skyddar mig mot ev otäckheter. Dessutom är jag säker på att både Pat och Connor finns kvar i huset, om än i en annan form, och ser till att jag är trygg.🙏🏻

• Jag mediterar och yogar förvisso varje dag hemma också men här blir det ännu mer. Ibland även ute.😍🙏🏻 Tanken är att jag ska försöka lära mig att bli ännu bättre på att vara i nuet och att kunna tagga ner. både effektivare och snabbare. Stress är förödande för både kropp och själ och jag vill vara självsnäll. Inte självtaskig. På köpet lär jag komma på ännu mer om mig själv. Meditation har nämligen ofta den effekten. 😍

• Med i mitt bagage hade jag två blanka akvarell-och skrivböcker och en väska med målargrejor. Jag har ingen som helst plan på att göra något särskilt med dem mer än att måla och skriva det som kommer av känslan som är, och blir, för stunden. Ibland blir det mycket, ibland lite. Ibland blir det något ”bra” direkt. Ibland blir det helknasigt och ibland blir det fascinerande fult! Men det blir något varje dag.😍

• Varje dag läser jag, eller lyssnar på, något nytt så jag lär mig minst en ny grej varje dag. Just nu har jag nördat in mig på cellen, hur stress påverkar oss, hormoner och hur man kan bromsa åldrandet. Extremt intressant! Och det finns så mycket att lära där att jag kanske inte kommer vidare till några fler ämne.😄 Rekommenderar f.ö detta podd-avsnitt, där Jonas Bohr gästar Colting, om du är det minsta intresserad av träning när man blivit 40+. Dravlet i början får man stå ut med.😜

• Men mest bara är jag. Här. Nu. Pausar helt enkelt. Skalar av, gör livet enkelt och hänger mestadels bara med mig själv. Och Albuquerque är, för mig, ett väldigt bra ställe att göra det på. Jag kan fortfarande inte sätta fingret på vad det är med detta land, och särskilt denna plats, jag dras till så mycket. Men något är det. Ända sedan jag lämnade Albuquerque förra gången för drygt tre år sedan har jag längtat tillbaka. Varje dag! Och nej, jag överdriver inte. Jag älskar helt enkelt denna del av jorden med sitt ljus, sina skiftningar, bergen och vidderna. Simple as that.

T.o.m när stormen rasar så dörrarna dallrar gillar jag det!

Förmiddagen var ljuvlig men nu är det ”a huge winterstorm-warning”. Och det kommer vända lika fort som det kom. Tillbaka igen till blå himmel och sol.

Tills dess myser och målar jag framför brasan.🙏🏻💕

Kram från Ingmarie

När båda halvorna är med

Ännu en vecka in the land of enchantment och jag firar stort! Man ska ju ta alla tillfällen till party i akt tänker jag.😀

Började med intervaller i Academy park. 3 x 10 min ( vila 2) + 10 x 30-15. Och ja det var jobbigt! Särskilt uppför.🤪 Det är nämligen inte så platt hela tiden som det ser ut på bilderna.

Men känslan var fortsatt bra och i dag var båda halvorna pigga.

Så pass pigga att jag direkt fortsatte till gymet och rev av ett bra pass där också!

När jag sen fick både simläxan från Coach Anna, superbra tips från Coach Ulf plus att solen sken över ute-bassängen så kunde jag ju inte motstå. På så vis är jag väldigt klen i sinnet.

För att inte tala om hur denna drog! Och jag hade den helt för mig själv!

Och jodå. Jag har gjort annat också. I morgon ska jag berätta mer om vad.😄

Kram från Ingmarie