Happy life

Nu börjar nedräkningarna

Du som hängt här ett tag vet ju att jag försöker leva i nuet så mycket jag bara kan men det betyder ju inte att jag inte tänker tillbaka på sånt som varit eller planerar framåt. Jag gör båda. Tycker det är jättekul att minnas och prata om underbara stunder som varit och att planera framåt. Särskilt det sistnämnda är ju förresten nästan ett måste. Om inte annat för att få mat och ha rena kläder.🤪

Just nu har jag tre nedräkningar eller vad man nu ska kalla det. På tisdag ska jag hem till min fina hemstad några dagar och i mellandagarna ska jag på ännu en kurs i Skaparladan. Både jul och nyår jobbar jag så var jag tillbringar dem är planerat sen länge. Långresan till mitt andra ”hem” bestämdes i höstas och jag längtar som en tok efter allt det där! Och det är allt lite härligt att få längta!

Och redan innan den första utflykten sker så kommer jag hinna med ännu ett PT-pass med Rafael. Sånt måste ju också planeras om det ska bli av. Dagens drill var riktigt tuff men lika bra och skoj som alltid!

Hela jag var som ett litet (svettigt) asplöv efteråt men turligt nog har jag sluppit slita allt för mycket (fysiskt) på jobbet. Däremot fick jag jobba över så det var tur det serverades extra lussebullar. Fast utan Lucia. Jag har faktiskt inte sett en enda i dag! 😱

Tur jag har mitt eget lilla ”tåg”. 😀

Kram från Ingmarie

Klick-måndag!

Det kanske kan verka trist att göra i princip exakt samma saker ännu en måndag men jag älskar verkligen upplägget och är jätteglad att det inte är slut riktigt ännu. När denna måndagsrutin är över får jag helt enkelt hitta på en ny som är (minst) lika skoj! Svårare än så är det ju faktiskt inte.

Så precis som förra måndagen, och förrförra måndagen, har jag och måndagsgänget drillats av Coach Anna. Och precis som de andra gångerna undrar jag hur i all sin dar jag ska greja passet hon presenterar innan vi kör i gång.

Men vet du? Precis som de andra gångerna så grejar vi det allihop! Igen! Såklart. Anna vet ju vad var och en av oss klarar av och sen snappar hon upp det några hack för vi ska ju utmanas! Och utvecklas. Det är ju liksom det som är själva grejen med att gå kurs! För egen del handlade dagens fokus mycket på själva draget, tajma det i perfekt synk med andningen och att våga ligga kvar med den främre armen innan det där draget startar. Plus hålla nere min skalle tillräckligt länge och mycket innan jag andas. Svårare än det låter (för mig) men när det klickade ja då klickade det minsann rejält! Nu gäller det bara att få till det där klicket varje gång jag simmar….

Mina deltagare på Indoor Running-passen går ju ingen kurs men jag tror de flesta ändå både utmanas och utvecklas varje gång. Särskilt de som är stammisar. Och vem vet, det kanske t o m klickar för någon även där? 😄

Kram från Ingmarie

Vissa helger alltså

De där då man nästan kan tro att den bjudit på massor av extra timmar. Men jag lovar det har bara varit 24/ dygn.

Jag har kutat intervaller så både snor och svett rann över. Inte fort men ändock. Det var intervaller!

Jag har Spradat. Det var bara någon vecka sedan isen låg här så det var härligt uppfriskande! Tippar på 3-4 grader.

Jag har kutat en lugn härlig snackerunda med min goa vän Ulrika. Det kan verka motsägelsefullt, med tanke på vilken soldyrkare jag är,  men jag älskar det här grådisiga! Tycker det blir som att vara i en mjuk sagobubbla!

Tack vare en liten hyrbil har jag och Anders kunnat besöka Rådmansö bageri. Jag förstår att de än en gång blivit framröstade som ”årets bageri” och att folk kör omvägar för att besöka det. Där finns verkligen mumsmums to die for!

Nästan precis jämte ligger ju sen underbara Skaparladan som jag hittade av en slump för drygt 1,5 år sedan. Det var läskigt där och då men nu är jag extra glad och tacksam över att jag vågade våga anmäla mig till den där första kursen.. För förutom att kolla på den fina adventsutställningen hämtade jag hem sex av mina dukar som nu ”förvandlats” till riktiga tavlor efter att Peppe spänt upp dem. Känns faktiskt stort. Och väldigt häftigt!

På hemvägen passade vi på att testa ett (för oss) nytt Sats. Och jodå, det gick utmärkt att bli trött även där!

Och just det ja! Jag har ju jobbat också! Till sent. Men med både rast, toabesök och inget överbeläggnings-kaos utan enbart öppet där borta vid ljuset precis som det ska vara på helgerna när det ”bara” är akutoperationer.

Hoppas du också haft en fin andra adventshelg!

Kram från Ingmarie

Fridag

Ledig vardag är bra fint alltså! När jag är mitt upp i dem glömmer jag totalt bort den där ”baksidan” med kvällsjobb, helgjobb och afton-jobb. Men jag antar att det bara är bra för jag strävar hela tiden efter att leva i nuet. Jag gillar minnen och att planera men hur det än är så är det som varit inget jag kan göra något åt och framtiden vet jag ändå inget om.

Men tillbaka till det här med ledig vardag. Då är det som om man har hela skogen för sig själv! De jag mötte under min löptur är lätträknade och det enda som grämer mig är att jag inte hade telefonen med så jag kunde fota magin! Dimman gjorde att det var som att springa i ett sagoland. Kände mig löjligt lycklig när jag öppnade ytterdörren igen.

Innan den där übersköna Hot yoga release-klassen så svängde jag inom Eriksdalsbadet. Eller svängde och svängde. Jag åkte tub och gick.🤪 Fokus teknik och 100-metersintervaller med paddlar och dolme. Superskoj!Och massor av plats för så är det allt som oftast mitt på en vardag.

Kram från Ingmarie

Simhomework och gymwork

Efter varje måndagsdrill med coach Anna så får vi även en läxa av henne. Homework alltså. Tufft som attan men jag tänker att hon skulle inte ge mig en större utmaning än att jag klarar av den. Så jag gav mig an punkt efter punkt. Serie efter serie. Till min hjälp hade jag den där slavdrivaren Mr TT. Man kan bl.a ställa in en uträknad tid som piper så man vet att man håller sin fart på 25:e eller 50:e meter. Själva huvudserien var 5 x 300m i stegrande fart och jag slet hårt på slutet för att hänga med Mr TT. Men jag gjorde det! Totalt 2300m in på simkontot.

Det kändes ju lite knasigt att jag lyckades med konststycket att ha mestadels inneaktiviteter en dag när solen äntligen visade sig en liten, liten stund men så är det ju ibland. Jag har nog ändå varit mer ute i dagsljuset än de flesta som jobbar kontorstider ”tack vare” allt fraktande av mig själv hit och dit. Tuben tar mig förvisso de längsta sträckorna men jag bor ju inte precis jämte den, inte dit jag ska heller, så varje liten resa innebär antingen traskande eller cyklande. Väldigt bra en dag som i dag!

När jag kom till gymet så var det dock redan mörkt. Man får inte många chanser till dagsljus just nu men snart vänder det! Håll i och håll ut bara. På gymet är det i alla fall alltid ljust och Rafaels PT-pass med mig var lika roligt, svettigt och tufft som alltid. Nya övningar och milde himmel vad jag blev trött! Så där spagettiarmarben-trött! Och jag gjorde mitt bästa för att han skulle få slita lite han också när det var ”hamstring-press”. Vet i fasiken om jag lyckades så bra. Den mannen är gjord av stål och väldigt mycket starkare än vad man kan tro. V-ä-l-d-i-g-t mycket. Du kan förresten följa honom på Insta under @halsokonsulten och @team_runimals. Den första är hans privata (många söta kissekatter ingår!) och den sista är han och hans syster på väg mot Idre fjällmarathon samtidigt som de stödjer Djurens rätt på olika sätt. Väl värt att kolla in för inspiration och pepp!

Avslutade denna dag direkt efter det där mördarpasset med det vanliga svett-drillandet på hamsterbandet. Märkligt nog på pigga ben. De var kanske i chock-tillstånd…

Kram från Ingmarie

 

Måndagskärleken fortsätter

Förra måndagen var så vansinnigt rolig och härlig att jag genast började längta till nästa. Egentligen vet jag inte om det är bra eller dåligt med tanke på att jag ju tycker att det bästa ändå är att leva i nuet så mycket som möjligt. Framtiden kommer ju (förhoppningsvis) oavsett, eller hur?

Men visst har jag längtat! Efter simcoach Anna och hennes osannolikt roliga pass! Jag är (nästan) alltid tvärsist men jag jämför mig bara med mig själv, kämpar på och gläds över varje litet framsteg. För det går framåt! Jag känner det!.

Den där underbara drilltimman tar i praktiken över 3,5 timmar för jag ska ju ta mig dit, byta om, duscha, köra passet och sen allt om igen fast omvänt. Men fatta mig rätt, det är så värt det! Det är så där 08a livet (tyvärr) oftast är, allt tar massor av tid, och det är bara att gilla läget eller så får man skippa en del roligheter alt. flytta.

Kvällsdrillen på SoFo är betydligt enklare att ta sig till. Särskilt om jag som i kväll springer dit.

Det är egentligen väldigt smart för då är jag ju liksom redan uppvärmd och kan köra på ganska bra jag också på IR-passet. För även om det är svårt att maxa på intervallerna när jag samtidigt även pratar, håller tiderna, justerar musiken, peppar  och ser till att inte snubbla eller något annat tokigt så blir det ett bra ”extra” pass som gör mig glad i magen. Och det är väl det som är själva meningen? Att ha så roligt det bara går under sin jordelivstid.

Kram från Ingmarie

Första Advent – på mitt vis

Jag säger och undrar precis som Malin var i all sin dar november tog vägen? Den liksom bara kom och försvann lika snabbt som mina sockar hinner bli skitiga när jag kutar i gegga. Första advent i dag och jag vet egentligen inte om jag var förberedd men firat har jag oavsett. Eller vad det nu är man gör på just första advent.

Så här gjorde i alla fall jag.

Tillsammans med Yvonne sprang jag en fin liten runda som avslutades med ett lika ljuvligt dopp. Med andra ord decembers första sprada!
(Och ja, jag har skorna kvar på dels för att det var stenar och annat bröte på botten och dels för att de behövde bli renare sen gårdagen.)

Det finns nog de som kan tycka det är märkligt att jag spradar över huvudtaget men kanske ännu märkligare när jag direkt efter hoppade i Eriksdalsbadets uppvärmda 50-meters bassäng. Jag och Yvonne fick sällskap av hennes Finn och även om de är typ 18 000 gånger snabbare än mig så funkar det finfint att simma tillsammans. Det är en av de grejer som är så bra med simning. Jag och Yvonne har lite plans for the future så jag måste verkligen lägga på några växlar för att hon inte ska behöva slita ut sig för min skull.

Såna här aktiviteter blir man såklart hungrig av och bara några stenkast från badet ligger ju The Plant. Ett av mina absoluta favvohak. Vego såklart. All plantbased. Burgarna satt som en smäck i våra magar kan jag lova! Anders också.

Det blev en slags dubbelfirande denna dag förresten för födelsedagspresenten jag gav till Anders i augusti nyttjades i dag. Vi har ju sett de flesta av Cirkus Cirkörs föreställningar, Wear it like a crown t.o.m två gånger, och tokälskat varenda en av dem. Epifonima är inget undantag. My gosh! Se den!
(Tycker btw att jag är oehört smart som såg till att jag själv kunde vara med på ett hörn av presenten…)

Jag kommer aldrig vara i närheten av de artisternas konster och jag fascinerades ännu en gång över hur enkelt de kunde få allt att verka. Mest satt vi och småsvettades, trodde vi såg i syne, förundrades och förvånades. Ååååade och ooooade. Det finns liksom inga vettiga ord till att beskriva någon av deras föreställningar. Man bara måste uppleva dem. Jag vet ju såklart också att allt det de gör inte är så enkelt som det verkar och ser ut. Ungefär som denna gummibands-övning som jag bl.a slet med i kväll. Den är inte alls är så enkel som den ser ut. Ungefär alltså. Typ… Nästan..

Och jodå, jag har såklart tänt ljusen också.

Hur har din första advent varit?

Kram från Ingmarie

Ledig dag-ångest

En helt ledig helg och med så mycket möjligt att hitta på att jag minsann fick en släng av beslutsångest i morse. På det viset är det enklare att inte ha några val men samtidigt vet jag att jag skulle ruttna utan dem. Och känna mig extremt inlåst.

Någonstans innerst inne vet jag ju vad jag vill. Som nog de flesta av oss faktiskt gör när vi bara tar oss tid till att känna efter men ofta slits vi mellan en massa borden, ”måsten” och kanske t.o.m rädsla av att missa något. Som t.ex dagens Hellas Frostbite. Swimrun som såklart vore vansinnigt häftigt att vara med på men vet du? Jag var absolut noll sugen! Inte ens en mikrosekund funderade jag på att vara med.

Jag ville nämligen gneta backe!

Nu är det ju även så turligt att ja har vänner, som exempelvis Ulrika, som är extremt lättövertalade till att haka på när jag är sällskapssugen. Så vi gnetade på i den där backen. Upp och ner, upp och ner. Slirade runt i geggan (och den där ”cementen” eller vad det nu är de la på toppen förra gången),  babblade, slet i tystnad, förundrades över utsikten, över hur benen blev tröttare och tröttare och både svettades och huttrade för det är friskt där uppe på toppen! (Hunden tillhörde tyvärr ingen av oss utan fotografens.)

 

5 varv x 2 km (d.v.s 10 ggr upp och ner) + löpning dit och hem blev till slut 130 min. så jag är supernöjd. Hann precis duscha, få i mig lite mat och packa väskan för att hinna in till ett 75 minuter långt Hot Vinyasa-pass på SoFo och precis som förra passet så var Ulrika lika pigg på att hänga med. Sa jag att det är himla turligt att jag har så lättövertalade vänner?

Adventsstäd och myset är också fixat så nu ska jag enbart ägna mig åt att ladda om inför en ledig söndag! Tjolahopp!

Hur har din lördag varit?

Kram från Ingmarie

Alla dessa ljusglimtar

Du vet ju det gamla talesättet: ”det är alltid värst att stå inne och titta ut”. Och så väl det stämmer för hur illa det än såg ut när jag tittade ut genom de regnblöta (och skitiga) fönstren i morse så var det inte alls lika illa när jag väl var på den andra sidan av rutorna. Blött och blåsigt så det både räckte och blev över men jag är ju tack och lov inte gjord av socker och jag är inte en fjäder. Det grå får man försöka liva upp genom att vara sin egen lilla färgklick.

Jag är oändligt tacksam över att jag kan få dessa ”ljusstunder” för mest är jag ju ändå inomhus. Som de flesta andra antar jag. (?) Men jag är en rackare på att se till att även innelivet ger energi. På gymet är det plättlätt. Särskilt när jag kört PT-pass med Rafael! Kände mig som en grizzlybjörn efter gårdagens drill. Eller i alla fall som en pigg terrier.

Och på jobbet finns ju mina härliga kollegor. Och kaffe!! Som jag även hunnit dricka! S-i-t-t-a-n-d-e-s. Jomensåatt.😍

Nu väntar en helt ledig helg!

Kram från Ingmarie

Lyx(jobb)dag

Mitt jobb må mestadels vara groteskt stressigt och tufft men jag älskar egentligen verkligen det liksom mina kollegor, mina chefer och arbetsplatsen som sådan. Södersjukhuset/SÖS är en bra arbetsplats! Det finns t.o.m något som kallas ”SÖS-andan”. Den är en smula svårdefinierad men när man väl upplever den så förstår man direkt. Det är liksom en slags härlig gemenskaphetskänsla, trots att sjukhuset är så stort, och som jag enbart upplevt där. Då ska man ju även komma ihåg att jag haft en hel del olika både arbetsgivare och arbetsplatser genom åren. (Ingen chans till guldklocka här inte…)

SÖS och SÖS Intensivvårdsavdelning (IVA) är stort! Ca 850 personer/år vårdas där vilket betyder att vi är det 3-4e största i Stockholm och topp 10 i Sverige. Plus att post-op/uppvaket ingår! Dvs dit nästan alla som opererats kommer direkt efter en operation innan de är redo att åka till vårdavdelning, hemmet eller i värsta fall åter till operation eller till IVA. Det blir en väldig massa patienter totalt varje dag/månad och år som vi tar hand om. Operationerna kan vara allt från små sårskador och blindtarmsinflammationer till stora buk- och kärloperationer. Många är dessutom svårt multisjuka med allt vad det innebär. Inte konstigt man kan bli både tröttmössa och matt i pälsen…

I dag har vi haft en av årets alla olika studiedagar på fina Hufvudsta gård för halva personalgruppen. De som s.a.s jobbat på jobbet i dag får sin studiedag nästa vecka när vi andra är på jobbet. Helt rättvist alltså. Och vi har inte använt skattepengar till denna lyxdag utan det är bl.a vinstpengar för seger i ett specialarbete som spenderats.

Det har varit en kanondag med mycket skratt, föreläsningar som gett nya lärdomar och ännu fler (statistik)bevis på att vi gör ett superbra jobb. Vi har t.ex räddat alla de vi borde rädda plus några till! Något faktiskt inte alla intensivvårdsavdelningar gör. Det finns såklart skillnad på hur sjuka patienterna är på olika IVA-avdelningar men man jämför enl olika gemensamma s.k score-system som t.ex SAPS och SIR så att det blir rätt i slutänden.

Själva Hufvudsta gård är magiskt fint! Det ligger precis vid vattnet mellan Huvudsta och Västra skogen och jag skulle lätt kunna tänka mig att bo där!

Eller åtminstone åka dit igen både för miljön och maten! Vi har blivit bjudna på både frukost, två-rätterslunch (jag fick extremt god vegomat!)  och fika x 2 med allt från rawfood-bollar till pajer och tårta. Jag känner mig därför mest som en fullproppad glad boll just nu.

Såna här dagar gör att jag känner mig extra uppskattad av min arbetsgivare och arbetsplats. Jag tror det är superviktigt med avbrott av olika slag som en slags personalvård.  Hur har du det på din arbetsplats?

Kram från Ingmarie