Finbesök

Att få kuta på stigarna här är som balsam för både kropp och själ. Mjukt, tyst, vackert och fridfullt. Hade det inte varit för att vi skulle få finbesök av mamma och Ulf hade det nog blivit alldeles för långt just i dag för både knopp och benen ville ha mer.

Nu var det ju så bra att finbesöket gärna hängde med på en promenad, trots regnet, i fina Äspet och vid Åhusbryggan. Det är ju trots allt bara vatten och det finns ju paraply!

Märkligt nog var det bara jag som ville bada. Vet inte riktigt varför de andra ville… Man ångrar ju aldrig ett bad!

Så mysigt att ha fått ha dem här hela dagen så det är ännu en fördel med att bo här. Avståndet mellan oss har krympt och det är otroligt mycket enklare att ses.

Kram från Ingmarie

Gott slut och Gott Nytt!

Gott slut på 2022 och Gott Nytt 2023!
🌟🌟🌟🌟
Detta året har varit mestadels snällt mot mig och jag hoppas få ännu ett år på vår jord. Några planer har jag men mest ska jag bara låta livet hända.❣️
Dvs lite som detta året men ännu mer. Kanske verkar det flummigt men för mig funkar det att inte ha allt för inrutat. Jag behöver flexibilitet och möjlighet att göra spontana grejer. Min magkänsla brukar leda mig rätt när jag verkligen lyssnar på den.
I dag hade jag bestämt intervaller. 6 x 5 min men det blev visst 8 bara för att det var så skoj! Med denna omgivning är det tydligen lätt hänt för det är inte första gången det blir mer än tänkt. Haha!
För att utnyttja energin drog jag direkt till gymet. Jag gillar det stället men det är inte som min favvo-SoFo, det finns nog inget som kan slå det, men det funkar utmärkt att trötta ut sig på.
Årets sista bad blev tre. Kunde inte låta bli. Havet alltså, det är ändå något speciellt med det! Snart har jag också testat alla stegarna på bryggan!
Hoppas du haft ett bra 2022 och får en fin start på 2023!
Kram från Ingmarie

God Jul!

Sen många år tillbaka firar vi helt stressfritt och gör bara sånt vi vill och känner för. (Utom möjligtvis städningen. haha)

Jag valde tröskelintervaller på fina skjutfältet. Där är riktigt goa rakor kan jag berätta! Och djupsand vid havet. 4 x 10 minuter. 90 sek. vila. Med tometemössa såklart så det var svettigt om skallen men lite svalt om ansiktet.

Anders var också där men valde lite annat.

Jag fortsatte till gymet och himmel så mycket folk det var där! Aldrig sett så många. jag som trodde jag skulle vara i princip solo där. Haha! Det var dock före Kalle så det förklarar väl en del.

Mellan glögg-drickande, Kalle-tittande, sällskaps-spelande, filmtittande, champagneskålande och ätande så har jag förstås julbadat med. Ingen jul utan bad för mig!
Anders var med så jag vågade ta stegen längst ut på bryggan. Dels för att jag inte visste om stegen var ok (det var den) och dels för att det blir tokdjupt direkt där. Kunde ju blivit lite jobbigt om stegen pajade och jag var tvungen att försöka simma i land… Nu vet jag hur det funkar, hur det ser ut och vilken strategi jag ska ha om något går tok. (Fast jag är såklart alltid försiktig.)

God Jul önskar jag dig! Hoppas den hittills varit precis som du velat och önskat!

Kram från Ingmarie

 

 

Härliga bad

Nu är väl simning i simhall kanske inte precis “bad” men det är i alla fall en vattenaktivitet, eller hur?
Bassängen i Badriket var lika härlig som de andra gångerna och jag börjar fundera på vad som lurar runt hörnet för inte kan det väl fortsätta vara så här lugnt och bra? Eller?

Jag tackar och tar emot så länge det varar i alla fall!

Andra badet var dock verkligen ett bad. Med några simtag. Helt ärligt tror jag inte ett Lucia-bad kan bli mycket vackrare och mer magiskt än så här! Alltså jag dog lyckodöden flera gånger! Gissa om jag är fortsatt kär i Åhus?

Varmare i vattnet än på land för där var det – 4 grader. Syns på näsan att det var friskt. Haha!

Kram från Ingmarie

Livsfarliga stigar

Det här att testa nya löpvägar kan verkligen vara livsfarligt!

I alla fall när de är fina, vackra, roliga och tillsynes oändliga så det gäller att inte ha någon tid att passa .. En timmes planerad löpning blir lätt både en och en halv och två timmar. Men jag klagar inte! Tvärtom! Springer med ett leende på läpparna och känner mig mest bara barnsligt lycklig. Jag fattar att detta också kommer bli vardag men det kommer dröja ett tag med tanke på hur mycket det finns att upptäcka.

Lika barnsligt glad blir jag av mina kall/is-bad. Den långa bryggan har flera stegar och det var perfekt för att ta sig ner i havet. Två gånger bara för att det var så obeskrivbart härligt!

Det var nästan vindstilla så min lilla testund efteråt blev extra både lång och mysig.

Kram från Ingmarie

Åhus trailrun, upptäckter och advent

När jag låg  (blodtom) på sjukan för några månader sedan kunde jag egentligen inte ens drömma om att det skulle gå men jag klarade det med råge!
17 km på Åhus trailrun.. 🥳🥳🥳

Anders valde 6 km och klarade det med bravur! Men han fick frysa mer eftersom han var tvungen att vänta på mig… :-O

Det här var ett av de roligaste, finaste, tuffaste, kallaste och mest välorganiserade lopp jag sprungit!
(Och jag har ju sprungit en del.🤪)
Över 300 höjdmeter ( Skåne är INTE platt om någon nu tror det), djup sand, varierande trails, mossa, havsvatten och ännu mer sand.
🥳🥳🥳

Jag frös duktigt mycket före loppet. Var inte ens badsugen! Hade nog inte vågat ändå med tanke på hur vågorna och vinden var…


Dessutom träffade jag Pernilla som jag inte sett på minst fyra  år. Ändå kändes det som i går.🤩❣️

Du vet väl förresten att när man kutat lopp får man äta både oduschad och med medaljen runt halsen. 🤪 Det är redan andra gången vi är på detta pizza-haket, de har nämligen supergoda falafel-tallrikar, så då kanske vi kan kalla oss för stammisar där nu?

Jag börjar för övrigt tro att jag hamnat i varje löpares drömland. Hittills är det bättre än jag ens kunnat fantisera om! I dag upptäckte jag t ex att Skåneleden går nästan runt husknuten och att den avknoppar sig till en massa andra lika fina stigar. Jag har verkligen mycket att upptäcka här! 🥳

Havet här har jag badat i innan men då var det stekhett. I dag var det inte riktigt så… Isande vindar, lätt regn, någon ynka plusgrad i luften och mörkt men som sagt var, när jag drabbas av badviruset stoppar inget mig!

Vi har även varit på Åhus julmarknad. Helt otroligt mycket folk! Varenda bybo plus gäster måste ha varit där. Superfint, mysigt och oväntat stort. Faktiskt en av de största jag varit på!

Kram från Ingmarie

Lördags-trippel

Jodå, jag har en rejäl träningsvärk sen i går men det har inte stoppat mig från dagens skojigheter. Faktum är att jag tror de har varit riktigt bra!

Ömma muskler eller ej så har det inte varit några problem med energin i alla fall. Tur det!

Jag började med löpintervaller och fick absolut bästa sällskapet av Kari och Sälka. Vi var inte helt säkra på hur det skulle funka med att ha med fyrbent men alltså, vilket stjärna hon är. Hon fattade direkt och drog på som attan. Den hunden alltså! Vilken fart! Jag fick jobba på bra för att hänga med och det var mer än tretton gånger jag önskade det var mig hon drog i draglinan.

Extra bra var det att vi hittade en grusvägsrunda som var barmark till 100%. Vilken lycka!

Egentligen hade jag sen bara tänkt fortsätta med packandet och röjandet plus et litet bad men så fick jag plats på en HIIT Circuit som jag visst “råkat” anmäla mig till men alltså varit på väntelista till. Sånt kan man förstås inte missa!

Det var exakt så jobbigt som det verkar när man läser tavlan.

Men mest var det svettigt, roligt och gav mig massor av extra energi!

Och jodå, jag har ändå både hunnit röja, packa och bada.
Hur skulle jag liksom kunna låta bli detta?

Kram från Ingmarie

Vintriga äventyr

Jag är mer eller mindre helt övertygad om att om man verkligen ska kunna uppleva exempelvis bekvämlighet, njutning, vila, lätthet och mättnad måste man också upplevt dess motsatser. I vår värld är det mesta just framförallt bekvämt och enkelt vilket gör att vi sällan behöver anstränga och utmana oss. Jag tror kontraster är jätteviktiga för att verkligen känna skillnader och  inte hamna i någon slags mellanmjölksland oavsett vad det gäller. Hur tänker du?

Det är i alla fall en orsak till att jag vill göra äventyr och aktiviteter där jag inte har riktig koll eller vet vad som väntar. Det behöver inte vara så himla märkvärdiga grejer men det ska vara något jag inte brukar göra. Jag och Kari hade egentligen planerat ett annat löparäventyr men eftersom Stockholm nästan drunknat i snö bestämde vi oss för att undvika färdas mer än till fots. Det räckte väl!

Bitvis var det snö upp till knäna, ibland kom vi fel för precis allt förändras när snön täcker varenda millimeter av de annars välkända stigarna. Fötter och händer blev blöta och iskalla, risken för att halka/snubbla var väldigt mycket större än i vanliga fall och bli liggande i en snödriva i flera timmar innan hjälp kom var inget vi ville.🤪Det snöade och blåste rejält emellanåt men mest var det tyst och stilla. Vi pulsade, slirade och kanade och de metrar som var lättsprungna var få.
Men som vi njöt!

Mycket lycklig Sälka!

Vi fick uppleva, vi var där och vi kunde! Vilken ynnest! Kanske vetskapen om att det skulle bli extra skönt med dusch och mat när man är kall och hungrig hjälpte? Jag tror det. För aldrig är väl värme och mat bättre än just då? När man verkligen behöver och “förtjänat” det.

Ibland kommer dessutom oväntade överraskningar som en bonus. Efter över två timmars gnetande dök detta upp! Bara så där! Mitt i skogen! (Eller i alla fall nästan. Det är i ärlighetens en utgångspunkt för många som ska ut och vandra eller leka på äventyrsbanan.)

Varm dryck vid brasan en liten stund och vi var som nya igen! Så mysigt!

Totalt var vi ute i 3,5 timmar och vi höll igång över tre timmar. (Jag stänger ju klockan vid varje liten paus.) Enda vätskan/energin jag fick i mig var den vid brasan.🤪 Mer behövdes tydligen inte.

Men jag ville ha mer upplevelse! Mer ute-äventyr och mer snö! Nästan så jag började tro att jag plötsligt blivit en vintermänniska…

Det är omöjligt (för mig) att cykla i snöröran så det var bara att traska hela vägen till och från sjön om jag skulle få göra det jag ville.
Det var värt det! Absolut total magi!❣️

Att sitta där efteråt, med torra kläder och varmt te som värmer, är en oförklarlig känsla. Du som vet vet och du som inte vet tycker jag allt lite synd om.

Kram från Ingmarie

Helgfest

Jag har haft fest hela helgen. Min typ av fest alltså. Utan tinnitus och baksmälla.

Den började redan på lördagsmorgonen (efter den ofestliga veckostädningen ska jag väl kanske tillägga) med intervaller i skogen. Hade en fundering på att köra med Löparnas vänner men kände att jag ville vara i min egen lilla bubbla. Regn, grått och kallt men det spelade ingen roll för som jag längtat!

Det var inget märkvärdigt pass, 10 x 2 minuter, men det var intervaller “på riktigt” igen. Dvs det första sen blodkärlet sprack.

Blev precis lagom trött och absolut toppennöjd.

Ännu nöjdare blev jag med gym-passet. Lastade på så nu blev det nytt “efterklimakteriet-Pb” (ja jag kallar det så för det är skillnad) på både marklyft och sumo-squat. Väldigt snart är det 10 kilo mer än min vikt på båda. Ja du ser ju hur bestämd och koncentrerad jag är! Haha!

Som alltid försvann tiden rasande snabbt. 70 minuter gymfest!

Nästan så jag inte hann till lördagens verkliga fest. Eller firande. I går var det nämligen 21 år sen vi blev vi.
Ofattbart!
På tal om att tiden går fort…
Hoppas vi får minst 21 år till ihop.

Vi firade på fina Chouchou. “Växtbaserat och jävligt gott” är deras slogan och vi kan bara hålla med! Makalöst! Vi valde buffén vilket var både bra och dåligt. Bra för det fanns massor att välja på, precis allt var galet gott och man kan ta om hur många gånger man vill. Det var just det där sista som är mindre bra för en som mig som har svårt för att sätta stopp…

Men det var tydligen bara bra för det behövdes till dagens festande.
Jag och Kari åkte till Tyresta Nationalpark . Hon hade en runda som hon absolut ville jag skulle få uppleva och jag förstår varför.
Den hade verkligen allt.
Stigar, grusvägar, asfalt, klippor, bröte, rötter, kalhygge, backar, öppna fält, ängar, tjärn, hav, stegar, mörk trollskog, öppna vidder och t o m vattenpumpar med jämna mellanrum så man slapp vara törstig! Vi fick även se solen emellanåt. Bara en sån sak!
Alltså jag blev helt kär!
Så nära vår huvudstad med allt brus, liv och stök som där är finns denna pärla som känns som en helt annan värld! (Vilket den i och för sig även är…) Enda knepiga är just det där att man verkligen måste ha bil för att komma dit.

Helt klart var vi alla tre lika lyckliga.

På slutet mötte vi Anders som startat lite senare och sprang sin egen runda. Han var lika lyrisk trots felspringningar och blöta fötter.

Men jag undrar ändå om inte Sälka var lyckligast av oss alla. Så härligt att ha henne med igen!

Rundan var “bara” 18 km men det tog tre (!!!) timmar. Vi tog förvisso en hel del pauser men då stannade jag (som alltid) klockan så de är inte ens inräknade i de timmarna. Vi tog det också väldigt lugnt men mest  säger tiden en hel del om hur terrängen var emellanåt. Men vad gjorde väl det? Vi hade tid och vi ville ha ett äventyr!

Undrar dock om detta ingår i just ordet äventyr…

Nu är jag ju som jag är och har jag fått för mig att jag ska bada så ska jag bada. Även om det börjar regna och svetten börjat kallna.
J-a-g-s-k-a-b-a-r-a-i!

Med eller utan blödande sår.

Så nu har jag även testat Rakstas fina badplats.
Och nej, jag ångrade mig inte. Det gör jag aldrig.

Som pricken över allt detta hade vi förstås fika med. Tur bästa Kari hittade ett tak för annars hade det blivit bil-fika och det är ju faktiskt inte riktigt samma sak som ute i det fria-fika, eller hur?

Kram från Ingmarie

Finbesök!

När bästa Anna är på (kort)besök i 08a land får man se till att passa på för att få en stund tillsammans med henne för även om vi snart blir nästan-grannar så vet man aldrig när det blir tillfälle att ses. Vårt enda problem är att välja vad vi ska hitta på. Det blir ju lätt så med två påhittiga men veliga hjärnor och allt för mycket att välja mellan.😁
Mat var dock prio ett men då blir det ju det där med att välja var och vad…🙄
Efter oräkneligt många idéer fram och tillbaka så bestämde vi att jag skulle möta upp henne vid hotellet för vidare färd till Skanstull och ett bad. Ute alltså. Något som skulle vara ett helt otänkbart förslag till Anna för ett år sedan. Men som sagt var. Börjar man så blir man snart hooked och när kall/is-badsviruset tagit sig in i kroppen blir man nog aldrig av med det! Åtminstone vet jag ingen som lyckats.😀
Och som sagt var, man ångrar aldrig ett bad! I mörker blir det dessutom extra magiskt. (Att fotona blir lite kassa får man leva med.)

Maten åt vi på “Teatern”. Jag gillar att det finns mycket att välja på men å andra sidan gör det också att beslutsångesten blir desto svårare. Haha. Falafel blir dock aldrig fel, inte i dag heller, och mitt sällskap var ju verkligen, verkligen det bästa!😍

Eftersom Annas tider var lite mer inrutade och oflexibla än mina denna dag så tränade jag före. Simmade ett ok pass men vid helt fel tid för det var precis när alla (tanter) hade vattenjympat och skulle duscha….. De är dock lite lugnare och tystare med dem än om det hade varit lika många ungar. Det gäller att se det positiva!🤪


Det var mycket folk på Sofo-gymet också men det är stort och gott om plats. Jag kände mig stark och vågade testa ännu några kilo på marklyftet och jag grejade det! 7,5 kilo över min kroppsvikt! Snart är jag uppe vid mål nummer ett som är 10 kilo. Småärtor för många men inte för mig. Jag är jättestolt och galet nöjd!🤩

Kram från Ingmarie