Livet

Det enkla (sommar)livet

Fastän jag inte har semester så känns det nästan som det. Långa ljusa dagar, sol och värme, dofter från naturen, insekter och jordgubbar på bryggan!

Det var finaste Petra som bjöd på efter vårt lilla kvälls-sim i Hellas. (Det är också hon som tagit bilderna.)

Det blåste ganska duktigt men på andra sidan sjön var det ändå helt stilla. Fascinerande!

Så härligt att få denna stund tillsammans och hinna babbla av sig lite. (Fast vi skulle behöva minst en vecka för att ens komma halvvägs i allt vi vill pratat om…)

Skogen är alltid härlig att springa i men frågar du mig så är det nu den är som allra, allra bäst.

Svensk sommar alltså. Den är svårslagen och gör (jobb)livet så otroligt mycket lättsammare och enklare! Min semester kommer men lite senare och förkortad pga att det är som det är varje, varje sommar i sjukvården…

Kram från Ingmarie

Nummerlapp!

Plötsligt händer det! Jag har kutat lopp i dag! Alltså det var inget stort arrangemang men du vet, det var trots allt ett sånt där riktigt med nummerlapp, tidtagning och medlöpare. 😀

Det var ren flax att jag ens såg att Lunchloppet var. Jag slösurfade på väg till jobbet i går och det var då jag hittade det. 😁 På bara någon minut hade jag både anmält mig och betalat. Så kan det bli när spontaniteten får styra och det är ju oftast då det blir bra. Och det blev det!

Jag kutade från Slussen till starten vid Blå porten på Djurgården och lite runt där som uppvärmning.

Loppet var exakt 5 km och gick på böljande grus-och asfaltvägar. Jättefint! Det kändes helt ok hela vägen och jag hade bra med energi. Mitt mål var att komma under 25 minuter (det var min skamgräns) och under 24.30 så skulle jag vara helt tillfreds. Jag hade ju liksom inte precis laddat.🤪 Klockan stannade på 23.45 så det är jag verkligen nöjd med! Det är faktiskt ganska exakt 7 minuter långsammare än mitt PB. Fast det var i en annan tidsera. Kanske t .o.m i en annan kropp. Haha!

Gillar den här typen av lopp jättemycket! Man kommer, kutar och sen drar man vidare. Inget utdraget utan snabbt och enkelt!  Jag sprang vidare till bästa SoFo-Sats vid Medis (backen upp förbi Slussen och Götgatan var allt lite seg🤪) och körde nästan en timme där innan jag åt lunch. Lägligt nog precis när dagens regnskur kom.

Avslutade denna härliga träningsdag med ett simpass på egen bana (!!) i Eriksdalsbadets utebassäng.

Och just det ja, jag har klippt mig också. Inte en sekund för tidigt! Visst syns det? 🤩

Men sen har jag faktiskt tagit det lugnt. Målat lite och ätit middag ute på balkongen. ❤️

Så med facit i hand verkar den där skyltens meddelande i går inte ha påverkat mig så jättemycket. 😄

Kram från Ingmarie

 

 

Lite av allt blir mycket

Sicken lördag!

Nu är i och för sig alla dagar i Skaparladan (och på Rådmansö) men de blir liksom extra bra när solen skiner och värmen letar sig in i varenda cell! Jag tokälskar det! Om du nu råkat missa det..😁

Jag har såklart målat mycket. Både inne och ute.

W I P – Work In Progress


En ny grej som bara flög över mig när jag var ute var att jag började skriva korta dikter. Så roligt! Jag antar miljön hjälpte till. Djupsjöns vyer är svårslagna oavsett om man är jämte eller i, målar eller lunchar.


Det var andra gången i dag jag var där. Första var efter morgonens tröskel-intervaller. 4 x 10 min. ( kändes ruskigt bra!) + 2 korta sim så jag kunde räkna det som swimrun till ”The big battle”.🥳

Har jag även sagt att jag älskar saltig svett i ögonen? Well, det gör jag!

I kväll gjorde jag även utflykt till Weronicas fina galleri. Varje gång jag kommer dit slås jag av lugnet, tystnaden och såklart hennes fantastiska tavlor. Enormt inspirerande! Inte utan att jag blir lite Avis på hennes fina ateljé och galleri. Men mest är jag såklart glad för hennes skull och tacksam för att jag fått besöka det igen.❤️🙏🏻

Kram från Ingmarie

 

”Nyfikar”

”Nyfikenhet” är ett av Skaparladans  ledord. De andra är Frihet, Närvaro och Tillit. Alla orden passar både i skapandet och livet tänker jag.

Denna kursen har jag därför bestämt mig för att vara just nyfiken och testa lite nya grejer.
Som att måla med färger jag har lite svårt för. Att bara göra same same oavsett vad det gäller ger ju ingen utveckling, eller hur? Det värsta som kan hända är att det blir fult eller fel. Då vet man det och kan antingen prova igen på ett nytt sätt eller inse och acceptera att det inte var ens grej.

Har också testat att teckna och måla smått utomhus. Sämre ateljé kan man ju verkligen ha! 🤩 Det var kul men jag hittade aldrig något riktigt flow. Som med allting så behövs det såklart övning och fler tillfällen så jag kommer fortsätta i morgon!

I år fyller Skaparladan 10 år och det har varit och är olika ”kalas” för att fira detta. Bl a har man gjort en konststig med nio olika ”installationer” som Jonna skrivit texter till. Den är så fin och verkligen både finurlig, vacker och tänkvärd. Väl värt ett besök! Liksom galleriet förstås.

För inte allt för längesedan satt jag i en isvak här. Känns helt ofattbart nu när det varit upp mot 30 grader i luften! Men så var det faktiskt!

I dag blev det sim mellan bryggorna. Det går en del båtar i mitten så man får hålla sig i kanterna.

Något sådant behöver jag inte vara orolig för i Djupsjön! Svanarna syntes inte till så det blev en ganska lång simtur. Fick höra av en ” local” att de alltid varit två! Och jag som trodde de var nyförälskade!.😄

Längtar redan tills i morgon. Så där mycket att jag önskar jag inte behövde sova…

Kram från Ingmarie

 

Ingmarie-väder! Och lite om ”tabu-ämnet”

När solen skiner och det är minst 20 grader (i skuggan) då mår jag helt klart som bäst. Jag tröttnar aldrig på sol och värme. Det är verkligen mitt väder och har varit så länge jag kan minnas.🤩

Såklart jag vill vara ute då. Annars ”hjälper” det ju liksom inte.🤪Tack och lov har jag kunnat det i dag.

Körde ett riktigt bra, och tufft, förmiddagspass.

Så här:

Uppvärming 20 minuter.

4 x 10 minuter i tröskelfart. Vila 2’

10 x 30-30 sekunder all in!

170 utfallssteg i uppförsbacke + 18 grodhopp + 3 x 20 enbenshopp/ben

20 minuter på utegymet

20 minuter nedjogg

Lite senare blev det även ett kort, tror inte ens det var 1000 m, sjösim. Men bättre än inget tänker jag!

Bra torkställ!

Det verkar som om kroppen liksom ”snäppat upp sig” några hack. Så här ”snabbt” har jag inte sprungit på säkert 3-4 år! Personligen tror jag att jag kommit igenom ”klimakteriet-tunneln” och hormonerna har stabiliserat sig. Jag har inte haft några större besvär egentligen men helt klart skedde en förändring i både kropp och knopp någonstans vid 52. När jag väl fattade (mycket tack vare denna podden och denna människan) så var det enklare att både acceptera och göra något åt det. Nu som 55+ mår jag nästan oförskämt bra, känner mig stark, är pigg, har livslust och har gjort det länge. 🙏🏻❤️

Tänk att det fortfarande, år 2021, är så otroligt mycket tabu, okunskap och tystnad runt ett ämne som alla kvinnor som lever tillräckligt länge går igenom. Många tänker nog att det är vid en tidpunkt och då handlar det mest om vallningar, sömnbesvär och viktuppgång men faktum är att det är i flera stadier och innefattar så otroligt mycket mer. Som aktiv känner man inte alls igen sig i läkarnas förklaringar, tips & råd. (Vaddå börja träna och äta hälsosamt när man redan gör det?)

Klimakteriet betyder inte gammal. Det betyder bara en ny fas i livet. Och den är faktiskt riktigt najs!

Kram från Ingmarie

So long!

Det finns ett ”sista” för allt. Även sånt som morgonyoga i soluppgång, mata  kissekatter och simma i bästa bassängen på Playitas.


Eller roliga middagar med vänner.

Jag är obeskrivligt tacksam över dessa mer än 4 veckor här.

Tack!

Nu är det hemfärd mot nya äventyr!

Kram från Ingmarie.

 

 

 

 

 

Sista hela dagen

Allt har ett slut. Även en Playitas-resa.🥲 Fatta mig rätt, jag är oerhört tacksam över tiden här! Två planerade veckor blev till över fyra. Hade det inte varit för att jobbet kräver en veckas karantän hade jag lätt kunnat stanna en vecka till. 🤪

Så i dag har jag försökt maxa njutningen. Vilket är jätte-enkelt här under solen!☀️
Sprang lite över en timme.

Körde spinning lika länge.

Simmade några kilometer. Näst sista gången för jag hinner i morgon också.🙏🏻

Ett jättebra core-pass på multi-arenan.


Och havsbad förstås.❤️ Jag älskar verkligen havet! Kommer nog aldrig tröttna på doften, ljudet och vågorna. Eller stillheten om det är på det humöret. Havet lever ju liksom sitt egna liv.

Nu gäller det att hitta på nya roliga saker så inte det svarta hålet griper tag i mig, och jag har redan flera på gång!🥳 Men först ska jag njuta av middagen tillsammans med mina goa vänner här!

Kram från Ingmarie

Ingmarie-väder, löpcoachning och lite om klimakteriet

Inte ett moln har synts på himlen på hela dagen och vinden har mojnat. Dvs ett klockrent Ingmarie-väder!☀️☀️🤩🤩

Morgonen tillbringade jag på stranden. Jag kommer nog aldrig tröttna på att se solen gå upp och höra ljuden från havet.🙏🏻

Några av mina vänner här (poliser😀🙄)  har luskat ut både att jag har en ganska gedigen meritlista när det gäller löpning och att jag är löpcoach vilket gjorde att tre av de andra ville få tips på löpteknik i dag och såklart jag ville hjälpa dem! De var lyriska och vill ha mer så vem vet, jag kanske väckte deras löpgener till liv! 🥳

Sen dansade vi! Minst lika skoj som förra gången!! 🥳🤩

Precis jämte multi-arenan  ligger ju bassängen och jag lyckades få till 3800 m. i dag.💪🏻 Tror faktiskt dansen var en himla bra uppvärmning! Rotationen var ju liksom redan i gång.

Jag har börjat lyssna på ännu en väldigt bra Podd. Hit play not pause. Många bra intervjuer om klimakteriet både före, under och efter. Det finns ju en hel del nu för tiden om detta ämne men fortfarande ses det som något ”fult” som man inte pratar så mycket om mer än i termer av vallningar och viktuppgång. Typ… Framförallt finns det väldigt lite info för kvinnor som redan tränar mycket och som vill fortsätta köra hårt och satsa. Grymt bra! Önskar bara jag hade hittat den innan. Jag har verkligen inte haft några större besvär men det är en förändring i kroppen som är ovan och som inte är helt enkel att förhålla sig till. En sak är i alla fall säker, det som en gång funkade funkar inte längre. Det är en ny fas i livet helt enkelt och har man tur att få leva så är det något alla kvinnor går igenom mer eller mindre.

Tung styrketräning är ett måste för oss 50+ (kanske t o m från 45) men ’även om eftermiddagens styrkepass sved en del i musklerna så var det inte direkt ”tungt”. Men kul ändå!

Kram från Ingmarie

Det där med simning

Om det finns någonting som heter medfödd talang så har jag inte fått ens en halv sådan gen när det gäller simning. (Och då menar jag crawl.) Jag har absolut ingenting gratis och jag får verkligen kämpa för att ”få till det”. Jag kan simma, det är inte det, men det är liksom inte naturligt eller ”lätt” för mig. Troligtvis spelar det stor roll att simning är oerhört mycket teknik och jag inte lärde mig förrän jag var nästan 50….

Ändå gillar jag det! Jättemycket! När det väl funkar så är det oslagbart! I dag var en ok dag. Fick ihop några kilometer i bassängen utan problem.

Jag började också prata med några män som jag sett simma i havet innan. De är ”riktiga” open water simmare som lätt simmar en mil i havet. Utan våtdräkt! Ja du fattar va? Deras ryggar är lika breda som 4 av mina… För att göra en lång story kort så bjöd de med mig på deras eftermiddags-sim i havet och jag är ju inte den som säger nej till ett sånt erbjudande! Självklart begrep jag att jag inte skulle kunna hänga på dem även om jag vevade på snabbare än någonsin, men eftersom jag inte vill simma själv i havet så var det ju perfekt att veta att någon hade koll på mig.

Det jag inte tänkte på var vinden… Det hart blåst galet mycket i dag, mer än när jag skulle i med Veronika och Åsa, men denna gången tvekade jag inte. Jag skulle i!

Det var skitläskigt och jag var rädd men jag greps aldrig av panik. Vågor har en enorm kraft och jag kände mig som en väldigt liten filur när de guppade och föste omkring mig. Ärligt talat känns det som jag fortfarande guppar!
Killarna försvann så jag var ensam sista biten men det gick bra! Jag pratade förstånd med mig själv och tog det lugnt. Det var t o m lite kul trots att jag var rädd! Så gissa om jag är stolt över mig själv!

Det ser kanske inte så vågigt ut men tro mig, det var det!

Min höjdrädsla har kag också jobbat med i dag. Det har jag förresten gjort varenda gång jag är uppe i ”Playitas-bergen”. Vissa partier är minst sagt läskiga med branta stup, rullgrus och vassa stenar.

Men mest är där fina stigar och de ger mig garanterat starkare ben!

Har du något du är rädd för att göra men gör ändå?

Kram från Ingmarie

 

 

Ingen vilodag

Förra veckan var en vän och extremt duktig multisportare och coach här, Johan Hasselmark på Aktivitus, och vi pratade såklart en hel del träning. Det blir ju lätt så här när två idrottsnördar träffas… Hur som helst så kom vi in på det här med att man (läs jag) blivit långsammare ju äldre jag blivit vilket i och för sig inte är så konstigt men jag vill bli snabbare än vad jag är och tror det ska gå. Som Johan sa så är jag extremt uthållig så den biten behöver jag egentligen inte alls jobba med utan det gäller att öka upp spänst, styrka och få in mer ”hårt och kort”. Egentligen vet jag det men det är alltid bra att höra någon annan säga det också och att få både tips och förslag på hur jag kan gå vidare.

Det knepiga för mig blir inte att träna hårt och kort men däremot att avstå från ”kickarna” mängdträningen ger mig. Jag behöver ju träningen framförallt för att inte trilla ner i något svart hål igen och för att orka med jobbet. Att då träna mindre tid, även om det är hårdare pass, känns ju en smula läskigt. Så till en början blir det nog en ”mellanväg”. Åtminstone så länge jag är kvar här och har vansinnigt mycket tid över till att träna. Och vila också för den delen. Jag behöver ju varken städa eller göra matlådor!

Så i  dag har det inte varit någon vilodag vilket var helt enl. planen.

Dagen började dock lugnt. Det gör mina dagar i och för sig alltid. Jag undviker alltid att stressa på morgonen. Den där yoga- och meditations-stunden jag har varje dag oavsett var jag befinner mig är guld värd. Extra härlig blir den såklart med denna vyn.

Och kissekatt-besöket.

Efter frukosten sprang jag i väg till ”röda vägen” för ett intervallpass. Nu sprang jag i och för sig inte på den för den är gjord av betong och dödar ben fortare än man hinner säga gurkburk. Åtminstone mina ben… Det går dock alldeles utmärkt att springa jämte så det var det jag gjorde. I med och motvind och upp och nedför. 16 x 1 min. efter Johans tips om ”hårt och kort”.

Jag blev galet trött. Fick t o m blodsmak i munnen. Men det kändes bra! Jag la även till en del ”hopp&skutt-övningar” för att fortsätta öva på (den urkassa) spänsten. PT-Rafael har gett mig många bra övningar så jag vet vad jag ska göra. Det gäller ju liksom bara att jag gör dem också…

Fortsatte sen direkt med nästan en timmes styrka + en timme i bassängen. Uthålligheten är det som sagt var inget större fel på…

Inger hade anmält mig till spinningen på eftermiddagen och jag är ju inte den som är den och säger nej. Kul och bra som alltid!

Tyvärr kunde hon inte vara med på hela själv men hennes Joakim som kommit hit körde och bada kan man ju göra oavsett.

Efter allt detta tyckte jag faktiskt att jag var värd den här.

I morgon ska vi på äventyr!

Kram från Ingmarie