Mumsmums

Första Advent – på mitt vis

Jag säger och undrar precis som Malin var i all sin dar november tog vägen? Den liksom bara kom och försvann lika snabbt som mina sockar hinner bli skitiga när jag kutar i gegga. Första advent i dag och jag vet egentligen inte om jag var förberedd men firat har jag oavsett. Eller vad det nu är man gör på just första advent.

Så här gjorde i alla fall jag.

Tillsammans med Yvonne sprang jag en fin liten runda som avslutades med ett lika ljuvligt dopp. Med andra ord decembers första sprada!
(Och ja, jag har skorna kvar på dels för att det var stenar och annat bröte på botten och dels för att de behövde bli renare sen gårdagen.)

Det finns nog de som kan tycka det är märkligt att jag spradar över huvudtaget men kanske ännu märkligare när jag direkt efter hoppade i Eriksdalsbadets uppvärmda 50-meters bassäng. Jag och Yvonne fick sällskap av hennes Finn och även om de är typ 18 000 gånger snabbare än mig så funkar det finfint att simma tillsammans. Det är en av de grejer som är så bra med simning. Jag och Yvonne har lite plans for the future så jag måste verkligen lägga på några växlar för att hon inte ska behöva slita ut sig för min skull.

Såna här aktiviteter blir man såklart hungrig av och bara några stenkast från badet ligger ju The Plant. Ett av mina absoluta favvohak. Vego såklart. All plantbased. Burgarna satt som en smäck i våra magar kan jag lova! Anders också.

Det blev en slags dubbelfirande denna dag förresten för födelsedagspresenten jag gav till Anders i augusti nyttjades i dag. Vi har ju sett de flesta av Cirkus Cirkörs föreställningar, Wear it like a crown t.o.m två gånger, och tokälskat varenda en av dem. Epifonima är inget undantag. My gosh! Se den!
(Tycker btw att jag är oehört smart som såg till att jag själv kunde vara med på ett hörn av presenten…)

Jag kommer aldrig vara i närheten av de artisternas konster och jag fascinerades ännu en gång över hur enkelt de kunde få allt att verka. Mest satt vi och småsvettades, trodde vi såg i syne, förundrades och förvånades. Ååååade och ooooade. Det finns liksom inga vettiga ord till att beskriva någon av deras föreställningar. Man bara måste uppleva dem. Jag vet ju såklart också att allt det de gör inte är så enkelt som det verkar och ser ut. Ungefär som denna gummibands-övning som jag bl.a slet med i kväll. Den är inte alls är så enkel som den ser ut. Ungefär alltså. Typ… Nästan..

Och jodå, jag har såklart tänt ljusen också.

Hur har din första advent varit?

Kram från Ingmarie

Mer inspiration

När novembermörkret verkligen omsluter världen (eller åtminstone 08a land) så gäller det att pigga upp det som kan piggas upp och hitta alla de ljuspunkter som trots allt finns.

Weronica Enlund är en av lärarna på Skaparladan. Just denna veckan har hon en utställning på Galleri Engleson i Gamla stan som heter ”Solsken och leende” och vad kan väl egentligen vara bättre än att besöka ett sånt ställe nu?

Dessutom älskar jag hennes tavlor! Så mycket lekfullhet, fantasi och inspiration att det nästan svämmar över! Underbart!

Testa nya vegohak är heller aldrig fel. Mahalo ligger några stenkast från Odenplan. Allt som serveras är veganskt och det enda (lyx)problemet med stället var att välja… Å andra sidan kunde det nog inte bli fel hur jag och Sophia än hade valt.

Den här stunden var inte bara matinspiration utan även en nästan 3 timmar levnadsinspiration! Sophia är en av vårt lands bästa ultralöpare och vegan så det blev mycket prat om livet, moral, djurrätt, träning, miljö, livsstil och etik. Att få prata med en helt likasinnad är så befriande och energigivande att bara den som vet förstår.😍

Eriksdalsbadet är kanske inte jordens coolaste ställe men det är ljust och det finns alltid en bunt människor att liksom ”sno” inspiration från. Ja du vet. De där som simmar så snyggt och bra att jag (nästan) dräglar. De som kämpar på med sitt trots skador, handikapp och ålder. Och de där som alltid möter mig med ett leende. Sånt kan jag liksom inte bli annat än peppad, glad och inspirerad av!

Kram från Ingmarie

En svag länk

Jag har nog i och för sig flera svaga länkar i kroppen, det har vi troligtvis alla, men två jag upptäckte i går var händerna och fingrarna! PT-Rafael klarar plättlätt att göra armhävningar på fingertopparna medan jag nästan inte kan stå på knä utan att fingrarna viker sig lite hur som helst. Särskilt tummen. Ingen kan i alla fall påstå att jag har stela fingrar.🤪.

Starka händer (och fötter) är nog något många inte prioriterar men faktum är att de är otroligt viktiga att jobba med. För precis som med allt annat så gäller ”use it or lose it” även här. Så jag har börjat öva. Små steg för att kunna ”stå på fingrarna”, hålla fast/hårt grepp och orka bära tyngder med dem. Det finns en rejäl utvecklingspotential om man säger så…

Det jag dock är superbra på är att fördriva tiden på en crosstrainer trots att jag tycker det är ganska trist

Och att äta! Lillebror Daniel och jag valde att frossa på Paradiset city i dag. Kanske tur i oturen att han var tvungen att åka tillbaka till sin stad för annars hade vi nog fikat-ätit-babblat-tränat ihjäl oss. Sa jag att vi är släkt?😍

Kram från Ingmarie

Inspirationsdag

Hur livet än är för tillfället, vad som än händer och har hänt, hur du än gör och vad du än planerar och vill så vet man att åtminstone två saker är absolut säkra.

Inget varar för evigt och inget är statiskt.

Så när livet känns ljust, mjukt, fint och vackert får man se till att turbonjuta och när livet känns mörkt, hårt, tråkigt och fult får man trösta sig med att veta att det kommer att vända så småningom. För att skynda på det hela kan man ju ”fuska” lite. Som att t.ex åka på mini-weekend. Men det finns många fler knep! Som (kanske) är lite ”enklare”.

Ett är att (sim)träna tidigt på morgonen med Coach Ulf och ett härligt TS-gäng som ger garanterad inspiration och glädje. Och tjusiga goggle-ögon som sitter kvar till långt efter lunch.

Ett annat är att hänga med min fina lillebror Daniel som alltid, alltid gör mig glad, peppad och lycklig in i märgen. Lägger man dessutom till väldans god vego-mat på Urban Deli så kan det inte bli annat än tipp-topp bra!

Ett PT-pass med Rafael är också en garanterad inspirations-boost! Han är så himla grym på alla sätt och vis och en stor förebild för mig. Han är stark, vegan, djurvän, ödmjuk, envis, pedagogisk och full av bus. Om du inte har möjlighet att så att säga nyttja honom live hittar du honom här och på Insta under @halsokonsulten.

Insta är förresten också en bra inspirationskälla tycker jag. Mig hittar du på @ingmarie_yoging.😍

Hur gör du för att ”inspirera upp” dig själv?

Kram från Ingmarie

Firar lyxigt

När jag fyllde 50 för si så där snart 3 år sedan fick jag en jättefin present men det är först nu jag nyttjar den!😱 Varför? Tja, jag antar det helt enkelt stavas beslutsångest.🤪 Men plötsligt vet man (läs jag) att det verkligen är dax! Det är november-grått, jag har slitit med fotskada-tandvärk-käkoperation-kramperfrånhell-sjukhus-painkillers och jobbstressutanstopp. Men det är egentligen inte därför just denna helgen var så perfekt för en liten mini-resa. Just denna helgen för 17 år sedan var nämligen den helgen Anders tog sig hela långa vägen från Uppsala till Halmstad för att besöka mig för första gången. Innan dess hade vi bara träffats en ynka gång på en slags ”blind-date” i 08a land. Det kunde ha blivit fiasko men ännu står han ut med mig. Den mannen har verkligen oändligt mycket tålamod! Och kärlek. 💕

Så vi har farit med tåget till Norrköping och bor på fin-hotell tack vare presenten. Den som spar den har!😄

Jag undrar dock lite över denna lilla detaljen på rummet. Jag vet inte hur det är med dig men när jag är på ett hotellrum vill jag slappa!

Däremot gick jag bananas på det tjusiga Sats-gymet här.

Jag som dyrt och heligt hade lovat mig själv att ta det easy efter att kroppen så snällt ställt upp på en fin liten löptur i morse. Men ibland har jag verkligen ingen som helst karaktär!

Mest har vi ändå bara såsat runt. Kollat in city och fikat t.ex. (Dock ingen Italiensk glass.)

Och såklart sett till att bli serverade mat och firat oss själva.

Jag kan helt klart tänka mig fler sådana här presenter och firande!❤️

Kram från Ingmarie

Kulturdag

Jag chillar så bra att jag nästan dör chill-döden och jag känner mig så klok och duktig att jag faktiskt tycker jag borde få pris! Det enda ansträngande jag gjort i dag, som egentligen inte är ett skvatt ansträngande utan mest bara väldigt tråkigt, är att städa.

Sen har jag varit på en hel timmes ljuvlig massage hos Camilla W,. Herregud! Varför gör jag inte sånt oftare? Efter det var det omöjligt att göra något annat än att (fortsätta) chilla vidare. Och jag gör det som sagt var ruskigt bra.😄

Träffade bästa Yvonne och vi åt en varsin bauta-vegolunch på Paradiset city (som jag glömde fota), traskade vidare i lugn och skön takt bort till stadens Nationalmuseum. Folk kan nog tycka sånt där är skittrist men jag tycker det är spännande, lärorikt och nödvändigt att lära sig mer om både historia och kultur av olika slag. Faktum är att jag ser det som en gåva att kunna och få! Dessutom är detta, liksom många andra museum, helt gratis att besöka. Hur coolt och bra som helst ju!

Nu väntar jag på att det ska bli lördag för då blir det helt andra aktiviteter! Lilla väskan är packad och denna gången tänker jag inte besöka något sjukhus….

Kram från Ingmarie

När det blir bra igen

Med tanke på starten av denna helgen så vet jag i alla fall att jag inte hade kunnat vara på ett bättre ställe än där jag befinner mig just nu. ”Min” lilla stuga är som en stor varm famn med mjuka kuddar och mysiga filtar. Jag älskar den!

Skaparladan går inte ens att förklara. Den måste upplevas. Hela stället är och andas frihet, glädje, inspiration, stillhet, kreativitet, lugn, gemenskap, tystnad, skratt och aha-upplevelser. Hade jag haft råd skulle jag gå varenda kurs de har året runt men jag är verkligen så himla glad och tacksam för de jag kan vara med på! Och att jag ö.h.t har hittat detta guldkorn! Eller om det hittade mig.. Vem vet liksom?

Bara en kort promenad bort ligger även Rådmansö bageri. Är man i dessa trakter är det ett måste att åka dit! Faktiskt! Och jag kan förresten garantera att du inte kommer ångra dig ens om det blir en rejäl omväg!

I natt sov jag nästan 12 (!!!) timmar! Och jag hade kunnat sova ännu längre. Snacka om sömnbehov… Det bra är att i natt får vi ju en extra timme att sova . Eller göra något vakenskoj!

Kram från Ingmarie

Bra start

Ny dag, ny vecka, nya chanser, nya drills av Coachen, några nya simkompisar, nya goggle-ögon och flera nya (sim)leksaker!

Jag har börjat gilla de här måndagsmorgnarna även om de är förskräckligt tidiga och emellanåt vansinnigt jobbiga! Men mest är de faktiskt skitskojiga!

Efteråt tycker jag alltid att jag är extra värd någon slags belöning. T.ex ett skönt Yin yoga-pass och en Anna-favvo.

Hur har din vecka börjat?

Kram från Ingmarie

Inspirerande helg

Ledig helg och finväder! Ändå valde jag att vara inne en massa i går.😱 Men det kan bli väldigt bra ändå!

Först en massa timmar i Eriksdalsbadets ena bassäng. Fick nämligen fint sällskap av Lisa plus att det var nästan solobana på crawlbanan igen! Då får man minsann passa på! Hot vinyasa-yogan lite senare var en av de hetaste jag varit på, och jag har varit på en hel del, och även en av de bästa. Var som en mjuk disktrasa efteråt. Det blir ju lätt den känslan när hälften av ens kroppsvätska ligger som en mindre sjö på ett golv.🤪

Bra lördag men som sagt var mycket inne. Fast jag cyklade åtminstone utomhus!😄

I dag har jag däremot varit ute desto mer! 95 min löpning bjöd kroppen på! Det var ganska ok, i alla fall bitvis, men efteråt kändes det som jag kutat i 3,5 timmar. Minst! Vansinnigt stel och mör. Löpform är utan tvekan en färskvara!

Men den blev i alla fall inte stelare än att jag kunde cykla till Hellasgården för att träffa Fredda en stund. Alltid lika trevligt och inspirerande! Vi testade även en varsin drink från Raw food-cafét. Grymt smarriga!

Fredda stack sen på en löptur och jag hoppade i vattnet för en simtur. Lite svalare nu men fortfarande lika ljuvligt!

Några andra som inspirerat mig denna dag är de här två! Paula och Michaela.

De är grymma tjejer på alla sätt och vis. Och ruskigt bra swimrunners. Det var en helt oplanerad dejt och helt plötsligt har det börjat smidas en massa roliga planer!

Röstat har jag också gjort såklart. För att jag vill, kan och får. Och jag hoppas verkligen att du också gjort det!

Kram från Ingmarie

Deadline-dagen och ett sista för i år

Så kom deadline-dagen då jag och foten skulle bestämma oss för om det skulle bli något ÖtillÖ eller inte. Om jag skulle kört solo, det är ju trots allt en vecka kvar, hade jag kunnat vänta in i de sista. Men nu funkar ju inte Swimrun så utan man är ett team med gemensamt ansvar både för sig själv och varandra. Att starta utan att vara åtminstone ok i kropp och knopp är oschysst mot båda. Och ska/kan man inte köra ett planerat lopp behöver man ju dessutom en ersättare och den i sin tur behöver ju ha lite tid på sig. I synnerhet för ett så tufft lopp som ÖtillÖ .

Därför var Simsafarin/Swimrun-eventet med TS-gänget så perfekt att köra i dag som ett test. Förra gången var supernajs så förväntningarna var ganska höga. Det är ju liksom inte så enkelt att höja ribban när den redan var skyhög. 🤪

Men jag vet ju att när Coach Ulf och Coach Tomas fixar något så kan det liksom inte bli annat än bäst. Alltid! Vi samlades i Hellas för genomgång och avlämning av de grejer vi kunde undvara tills vi var tillbaks. Rundan var nämligen one way med avslut i Drevviken efter ca 13 km traillöp och 4 km sim i 7 olika sjöar. Jag la, som de flesta andra, lite torra kläder i Saferswimmern plus lite nödproviant i strumporna. Hade kittat mig med ”vintermunderingen” men utan väst så då fanns det liksom ingen annan riktigt bra plats.🤪

Vi började direkt med 800 m sim i Källtorpssjön och det var svalt om jag säger så men också fantastiskt härligt! Vi höll ihop bra och de som behövde blev dragna av någon annan så det inte skulle bli för utspritt och därmed både för lång tid i vattnet för en och för lång väntan på land för andra. På land höll vi ihop hela tiden!

Min simning funkade riktigt bra! Känner mig stark och trygg även när det blir brötigt av växter, armar/ben/paddlar/skor från andra eller guppiga vågor. Det sista var det dock inte mycket av i dag och det finns såklart en gräns för hur stora jag mäktar med.😱

Ler- och gegginpackning à la swimrun

Vi sprang på stigar, grusvägar och ibland även asfalt. Vi simmade, babblade och skrattade så jag kommer ha träningsvärk både i ansiktet och i magen i morgon! Mitt i allt så hade Caroline fixat så det fanns fika i sin trädgård! Gissa om det var gott?

Förutom Källtorpssjön simmade vi genom  Sandasjön, Strålsjön, Ulvsjön, Ältasjön, Flaten och Drevviken. Det här att swimrunna sig fram är verkligen makalöst härligt och jag är så himla tacksam att jag fick alla dessa timmar tillsammans med detta supergäng. Plus Ulf förstås som stod bakom kameran. (Tack Ulf och Sabina för bilderna!)

Och hemma hos Ulf blev det ombyte, mer fika ( bl a vansinnigt god hembakad banan/avokadokaka av Ellinore) innan skjuts tillbaks till Hellas.

Och foten då? Den skötte sig förvånansvärt bra men jag har fått inse och acceptera att några 65 km på hala klippor, ojämna trails, obanat och tuffa backar inte kommer att funka för den. Emellanåt gör det väldigt ont, som i rödlampa-ont, så det är med mycket ledset hjärta jag får lämna min plats till en annan. Jag vet inte hur många gånger jag för mitt inre sett mig och Micke kämpa tillsammans och gemensamt korsa mållinjen på Utö. Nu blir det inte så.😢 I alla fall inte i år. Och det svider som fasen! Det finns säkert de som skulle tejpat foten stenhårt, käkat painkillers , bitit ihop och bara kört men jag är inte så ”tuff”. När varningslamporna blinkar backar jag. Kanske är jag klen men jag har också, bl.a genom jobbet, sett hur illa det kan bli med även ”små skavanker” om man går över gränsen så därför varken vill eller vågar jag riskera något. Det finns ett liv även efter den 3/9 och jag vill gärna att min fot ska bli glad igen. Inte mer ledsen… Jag har gjort så gott jag kunnat för att få fossingen hel men tiden har helt enkelt inte räckt till.

Det kommer bli en tung vecka men jag ser framåt och kommer sända all kraft och överskottsenergi jag trots allt har till alla de jag känner som ska köra.

Det där ”sista” var inget värre än att det var sista dagen Eriksdalsbadets utebassäng var öppen. Och jag kunde förstås inte låta bli att köra ett sista poolrunpass.

Kram från Ingmarie