Förra gången jag var i Tyresö simhall cyklade jag dit och hem. I dag sprang jag dit (med omväg och en 4 kilos rygga) så det blev 75 minuter i regnet. Mycket bättre, och ffa roligare, än att cykla!
65 minuters sim i egen bana och nästan eget omklädningsrum. Fantastiskt!
Men sen blev jag lat och tog bussen och tuben hem.
Kram från Ingmarie
Rent fysiskt är det inga större fel på mig men psykiskt och mentalt är det vansinnigt tungt just nu.
Det är snudd på ett under varje dag jag tar mig upp ur sängen och ett lika stort under att jag tar mig ut. Jag hade lätt kunnat sova mig genom dagarna men jag vet ju att det inte hjälper. Mörkret i skallen blir bara ännu tätare då. Det är liksom inte ”bara” den vanliga vinterdeppen nu. Jobbet dränerar mig och jag blir blir liksom emotionellt tom varje gång jag varit där. Plus koldioxid-förgiftad som jag skrev om i går.
Tack och lov har jag lärt mig att det enda som funkar är att ”bara börja”. Det kan dock vara lättare sagt än gjort men mitt ”knep” är att lägga ribban så lågt att det är snudd på omöjligt att misslyckas.
Om jag inte vill gå upp ur sängen utan bara sova så blir jag förr eller senare så kissnödig att jag måste gå upp och har jag väl gjort det så lägger jag mig helt enkelt inte igen utan rullar ut yoga-mattan i stället. När jag väckt kroppen (på ett mjukt sätt) så är jag för vaken för att somna om helt enkelt.
Om jag t ex tänkt att jag ska springa men är lika osugen på det som om någon bjöd mig på rutten frukt så bestämmer jag mig för att det duger bra om jag bara tar mig ut och gå-joggar runt kvarteret. Ännu så länge så har jag till 100% fortsatt springa och efteråt förstår jag inte riktigt hur jag tänkte eller hur jag kunde tveka.
Samma sak med kallsimmet. (Som numera är ice-swim eftersom det är under 5 grader.) När jag kom ner till sjön i dag både haglade och regnade det. Och blåste! Mer än en gång tänkte jag att ”det här går ju inte”. Där och då måste jag verkligen fokusera på en sak i taget och plötsligt är jag i och väl där kan man verkligen inte tänka på något annat än att a-n-d-a-s. Eller jo förresten, jag blir alltid glad av fåglarna som är där! De är galet roliga att titta och lyssna på! Efteråt funderar jag genast på när jag ska i nästa gång. Så kort minne har jag! 🤪
Och jo det är kallt. Skitkallt! 2,9 grader och nästan 4 minuters sim. Anledningen till att jag frångått det där med 1 min./grad återkommer jag till. Jag var i alla fall absolut den enda som hade långärmat på mig under hot yogan lite senare.😄
Nu många timmar senare känns det ganska ok i skallen och själen men det är högst troligt att redan i morgon får jag börja om igen och kämpa vidare för att inte trilla ner i det där svarta hålet.
Hur gör du för att liva upp dig när det känns tungt?
Kram från Ingmarie
Lite stela ben var det allt på dagens tur men jag vet ju varför.. 🤪 Det kändes ändå helt ok och jag hann även med en ljuvlig sprada. Så vansinnigt vackert! Inte blev det sämre av att jag fick finsällskap.🥰 Detta var en av de där unika stunderna när det verkligen känns som man är ett med naturen.
De där stunderna är förstås alltid värdefulla men för mig är de extra viktiga nu när man var och varannan dag är inne i ”covid-grottan” och får ännu mer ränder i ansiktet.. Återkommer mer om det där och vad man mest längtar efter när man väl är utsläppt.
Kram från Ingmarie
Som sagt var, det är lätt att vänja sig vid lediga helger. I synnerhet såna som denna. I går var magisk på sitt vis. I dag på sitt. För fjärde året i rad ordnade Pernilla ett ”Första advents tre-timmars” på Nytorps gärde. Jag har kutat det en gång för tre år sedan så visste vad som gällde. Det är ingen tävling och i år blev det ingen buffe vid varvningen heller utan alla hade sin egen lilla energi-hörna. Jag valde dock att ha allt med mig hela tiden. Så mycket behöver man liksom inte pilla i sig. Vatten, en nötcreme och en gel + lite glögg var vad jag hade som bränsle under de 3.15 timmar jag gnetade på. (Sprang dit och hem också därav den extra kvarten.)
Starten/varvningen/målet. Arrangören Pernilla i bakgrunden.
Värmebrasa för den som behövde men det var helt ok väder! Snöade när vi började men sen uppehåll!
Vet inte hur många varv det blev (varje varv är 1,8 km) för jag hade så trevligt sällskap hela tiden att vi babblade oss igen de där timmarna.
Hann hem, duscha och äta lite innan jag tog hojjen till Hellas för att träffa några av mina vänner från simträningen. Vi är svältfödda på att umgås! De här nedstängningarna och begränsningarna som blivit är förödande för oss människor så jag hoppas verkligen det blir kortvarigt. Jag vet många, många som mår skitdåligt av det här och som t o m blivit sjuka i själen. Det är banne mig inte klokt!
På något vis hade jag i alla fall lyckats övertala dem om att kallsim med fika skulle vara ett perfekt sätt att ses på.
Foto: Josefin G
En del var i lite längre och andra lite kortare om jag säger så men trevligt (och extremt välbehövligt) var det och vi ska snart göra om det! Änderna hakade på när vi var klara.
Foto: Josefin G
Foto: Josefin G
Nu är jag hemma igen och både advents-städet och myset är fixat.
Kram från Ingmarie
Det här att vara ledig (en hel helg) är bra fint alltså! En sån här lördag varje vecka hade jag plättlätt kunnat vänja mig vid! Å andra sidan är det väl kanske just det faktum att de är ovanliga som gör dem så extra fantastiska.
Jag började med min vanliga morgonrutin. Yoga, meditation och frukost. Sen åkte snabbskorna på och precis som alltid så var de nära på för snabba för mig. Det betyder inte att jag sprang snabbt men det kändes snabbt och det är ju det viktigaste, eller hur?
Sen drog jag direkt in till city för att träffa lillebror Daniel som kommit hit över dagen från Göteborg. Som så många gånger förr började vi med ett träningspass.
Dels tycker vi ju båda att det är ruskigt kul och vi behöver det både fysiskt och psykiskt. Sen är ju träning spm bekant ett vansinnigt bra sätt att skapa god aptit och ska man till Ulla Winbladh på (veganskt) julbord så vill man verkligen vara hungrig! Det här alltså! Wow!
Det här var absolut magiskt! så mycket gott! Och så vackert! Det här ärt utan tvekan ett av mina absoluta favvo-ställen. Man blir liksom både härligt glad och skönt avslappnad på samma gång. Hade jag varit rikare hade jag gått hit en gång per vecka. Eller i alla fall en gång per månad.
Mina (super-atletiska) vänner Mia & Monika som jobbar där.
Det här var mitt och Anders andra besök här och jag har redan planerat in nästa. Precis som förra gången tog vi båten till Slussen efteråt. Den tar bara 10 minuter men är så vacker och mysig!
Vi avslutade allt mitt i stan. Jag kanske är löjlig men jag älskar alla ljus, lampor och bling, bling som är nu!
Hur har din lördag varit?
Kram från Ingmarie
Jag hade förvisso beställt och betalat allt själv men att få en hel låda med nya fina löp-skor är alltid som julafton. Och födelsedag. Tänk så mycket skoj jag ska ha tillsammans med dem!
Samma känsla är det att gå av ett jobb-pass och veta att man har en helt ledig helg framför sig. Den första på sex veckor! Dessutom en lång-helg. Inte konstigt jag ser så löjligt glad ut!
Kutat har jag också gjort. Med träningsvärk i kubik så gårdagens lilla önskan gick minsann i uppfyllelse med råge. Så lättroad är jag.
Kram från Ingmarie
Det finns verkligen oändligt mycket skog att upptäcka! Särskilt för mig som bor precis vid hela stora, härliga Nackareservatet. I fler timmar var jag ute (väldigt lugnt) och njöt. Jag må ogilla kallt ruskväder men det här, när det är vindstilla, lätt duggregn och vackert grått, det älskar jag!
Jag säger det igen för det tål att upprepas, men jag är otroligt tacksam jag har närheten till naturen nu när hela världen verkar ha blivit galen. Man stänger ner, begränsar och skrämmer människor mer och mer. Varför nu? Vi har inte ens hälften så många på IVA som vi hade i våras. Då kanske, kanske det hade varit befogat men nu? Jag fattar verkligen inte. Har läst och lyssnat på oändligt många olika aspekter, synpunkter och vinklingar ang detta och börjar mer och mer ifrågasätta hela grejen och börjar på riktigt oroa mig för vår demokrati. Precis som ex World Doctors alliance.
Det är något som inte stämmer och som med så mycket annat kan man alltid börja med att ”follow the money”.
Det blev en liten simtur i sjön också. Tack och lov att det fanns tid för det i dag när det var så här vackert!
Det blev dessutom säsongen första iceswim för termometern visade 4,8 grader. Antagligen därför bubblorna ligger kvar på vattnet. De fryser! Mycket vackert.
Strategiskt noga placerade prylar som alltid.
Kram från Ingmarie
Nu vet jag inte var du som läser bor men i 08a land har det varit sol två dagar på raken! Två! Jag är nästan i chock-tillstånd. Och absolut i ett slags lycko-rus.
Eftersom jag chillar lite just nu så har jag passat på att testa olika stigar både i går och i dag. Såsar runt och ömsom går och ömsom joggar. Väldigt kravlöst och totalt planlöst. Jätteskönt!
Men tänk att jag, trots att jag bott här i över 12 år och kutat oräkneliga timmar i dessa skogar, har missat så många av dessa fantastiska guldklimpar. Det är inte utan att jag skäms lite men å andra sidan är det väl bättre sent än aldrig, eller hur?
Min sjö drar alltid och i dag kunde jag verkligen inte motstå den. Och varför skulle jag förresten? En sprada eller ett kallsim gör mig ju alltid extra lycklig.
På tal om att chilla. Detta måste ju ändå vara ett av de bästa sätten!
Kram från Ingmarie
Jag är ganska stryktålig när det gäller väder men om jag fick välja skulle jag lätt avstå från modd, halka och slask resten av mitt liv. Och även så som i dag när det regnar, blåser, är kallt och mörkt redan kl 11. Efter snart 55 år på jorden har jag absolut noll behov att påminnas om det eller för att jag ska njuta extra mycket när det är fint väder. Jag vet liksom hur det känns ändå och njuter alltid av fint (sol)väder. 😄
Jag försöker dock vara positiv och tänka att en löptur är en löptur oavsett. 🤪
Det är inte ens särskilt mysigt efteråt (särskilt inte när jag var tvungen att sticka ut direkt igen för att hinna till jobbet) men det underlättade helt klart att dessa två mötte mig i dörren.❤️
Kram från Ingmarie
Så kom den där dagen jag fasade för men som jag på något vis inte trodde skulle komma. Alla kommunala bad stängs fr o m i morgon.
Personligen tycker jag det är helt galet! Vi behöver mer möjlighet till träning. Inte mindre. Man hade så enkelt kunna begränsa antal besökare och kanske t o m ha begränsade öppet-tider. I stället väljer man att stänga helt. Idioti! Den senaste tiden har jag ju dessutom nästan alltid haft egen bana och varit helt själv i dusch-rummet. Fattar verkligen inte problemet. Folk kommer inte bli friskare av det här. Tvärtom kommer detta ge stora negativa konsekvenser för folks psykiska och fysiska hälsa. Allt detta är som ett stort fruktansvärt experiment på mänskligheten! Och tro mig, jag vet vad det betyder att bli sjuk i Covid men vi måste komma ihåg att de allra, allra flesta får bara lindriga symtom och de allra, allra flesta överlever. Även IVA-vården.
Skogen är i alla fall öppen. I dag var det dessutom några timmar sol! Nästan så jag var i chock-läge för jag minns helt ärligt inte när jag såg den sist. Firade med en bunt 2-minutersintervaller. 12 för att vara exakt. Inget hårt eller märkvärdigt men det kändes helt ok! Tror som innan att det är tack vare snabbskorna.
Sats har också fortsatt öppet. Superbra tycker jag! På mitt favvo-ställe är det gott om plats och alla rekommendationer följs extremt väl!
Alla grupptränings-pass har reducerat antal deltagare men jag lyckades få en plats till Hot yoga releasen. Så skönt!
Den här är ju tack och lov också öppen.
Det blåste inte som i går men tillräckligt för att min cykel skulle ramla i backen flera gånger…
6,4 grader i vattnet, 2 i luften och 6 min sim.
Observera änderna!
Visst är det kallt men det är värst för händer och fötter. Jag ångrar mig dock aldrig! Det här är stunder jag inte vill vara utan. Det är (bl.a) det här som gör att jag orkar med tokerierna i världen.
Hur gör du för att inte dras med i rädslan och hysterin?
Kram från Ingmarie