Sprada

Feltajmat

Ibland hinner man verkligen Oprecis.

För precis när jag simmade ut i sjön på dagens Sprada så började det hagla och det höll på ungefär  lika lång tid som det tog för mig att bli klar och springa hem. Sen tänkte någon nog lite fel för haglet höll uppe max 1 minut och fortsatte sen  tills jag precis var klar med min lilla after run yoga-stund. De små isbollarna syns inte på bilderna men de kändes!  🤪



Lagom till jag skulle cykla till tuben och jobbet så var det uppehåll igen så det var ju tacksamt.😀

Väl där spelar det ingen roll hur vädret är. Man är väl inplastad oavsett.


Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

 

 

 

 

Turdag

Jag hade gymdag i går. Inget ovanligt eller konstigt med det men eftersom jag kände mig ruskigt stark så lassade jag på både högt och lågt och såg till att inte en enda muskelcell förblev orörd.

Det kändes i dag om jag säger så…

Men sån värk kan jag gladeligen stå ut med och när man bara vevat igång kroppen så funkar den åtminstone skapligt. I alla fall så länge det inte ska springas för fort.
Tack och lov var Kari och fyrbenta Sällka med på att  ta det easy så vi njöt av några timmars lugn löpning i finskogen.

När vi passerade Söderbysjön hade vi alla exakt samma idé. Vilka (sprada)kompisar alltså!

Simma kan man i princip alltid oavsett hur mycket träningsvärk man har, vatten är enormt ”förlåtande”, och fastän hela 50-bassängen var avstängd så hade jag egen bana hela passet. En lördag! 

Har aldrig hängt förr och kommer antagligen aldrig hända igen. Jag borde kanske köpte en lott…

Kram från Ingmarie

Bra laddningsvariant

Det här att kunna vara ute i naturen. Jag förstår helt enkelt inte hur man orkar med livet utan att vara ute och röra på sig. Man måste såklart inte springa men får jag välja är det mitt förstahandsval. Om nu någon missat det. 😀

Därför är jag väldigt tacksam både att jag kan och får. Stackars de som inte har den möjligheten. Eller som måste ha munskydd hela tiden. Ärligt talat fattar jag inte alls grejen med det. Vad jag vet finns inga vettiga ”bevis” för att det minskar risken för covid-19 spridning. Dessutom blir man snudd på koldioxid-förgiftad efter ett tag så inte konstigt folk inte har på det som man ska. Tro mig, jag vet hur det är att tvingas ha samma på sig längre än 20 minuter…Det där sänker även immunförsvaret och det begriper ju vem som helst att det inte är så bra…

Nåja, extra tacksam är jag för att kunna vara ute de dagar jag jobbar. Både för kroppen och skallen. Att vara i en stimmig, hektisk, teknologisk, stressig och lysrörsrik miljö är ju liksom inte det mest hälsosamma man kan utsätta sig för. Vara ute i skogen däremot! Det är grejer det!

Och extra bra blir det såklart om jag hinner sprada. Som både i går och i dag!😍

Hur laddar du före/efter jobbet?

Kram från Ingmarie

Insamlings-slut en härlig måndag

I dag var sista dagen på Sophias insamling till Gotlands Djurfristad.

Min lilla insats blev så här:

Man kan såklart skänka pengar oavsett men det här gjorde garanterat att fler gjorde det. Jättebra tycker jag! Tänk om alla djur kunde få ha det så bra som hos dem… Måtte fler förstå vilket lidande djurfabriker är och att så länge man köper produkter från dem så kommer det fortsätta. Efterfrågan styr tillgången. Så enkelt är det faktskt.

Sista simningen till insamlingen blev nu i kväll och det var verkligen ljuvligt och så magiskt vackert.

I går hann jag bara med en sprada innan jobbet men bättre än inget!

Det bra med att jobba helg är att då ser jag alltid till att jag är ledig på måndagen. Jag brukar ju gilla måndagar annars också eftersom det är simträning, men den blir ju liksom extra bra när jag kan göra vad jag vill hela dagen.

Simträningen var skoj som alltid även om det var lite segt att gå upp efter en jobbkväll. Men så fort jag kommit i plurret och simmat halva första längden vänder det och jag begriper inte hur jag ens kunnat tveka att gå upp och åka dit.

PT-träningen med Rafael var superskoj! Det är den förresten alltid. Vi gjorde ett test med en kettlebell-serie som jag haft som läxa och han var t o m impad av min utveckling! Flit lönar sig! Sen hittade han (förstås) på en del nya övningar så jag inte helt fick hybris. Det finns alltid något mer att öva på!

Men hur trött jag än är efteråt åt så är jag ändå mest glad, energifull och full av inspiration!

 

Kram från Ingmarie

Som en sommardag

Det är helt makalöst så fina dagar september bjuder oss på! Och det verkar hålla i sig! Underbart om du frågar mig.

Sprang en lugn runda bl.a runt Flaten och det var helt omöjligt att inte hoppa i vattnet. Helt stilla och ljummet. Jag blev alldeles vimmelkantig av lycka!

Trots det fina vädret valde jag ändå att roa mig en timme inomhus på gymet. Jag tycker ju faktiskt det är roligt! Körde bl.a PT-Rafaels specialkettlebell-pass och den som inte blir trött av det fuskar!

När jag var hemma igen bytte jag om fortare än kvickt och tog hojjen ner till Söderbysjön. Kunde bara inte låta bli. Bara jag och änderna. Nästan helt stilla och absolut ljuvligt i vattnet. (14 grader för att vara exakt.) Bättre än så kan man banne mig inte ha det en fredagskväll. Eller vad tycker du?

Kram från Ingmarie

Ett säkert tips

Vissa träningspass är skitjobbiga och t o m tråkiga. Vissa plättlätta och superroliga. Vissa är varken eller. Typ mittemellan och ”lagom”. Antar att det är samma för de flesta?

Men om man lägger till en sprada så blir det alltid bra! Jag lovar!

Tur jag är smidig. 😉

Kram från Ingmarie

Bra ord och en ovanlig grej

Jag har en kollega som myntat ett väldigt bra ord. ”Njutar-löp”. Visst är det fint? Det ägnade jag mig åt i dag. Förvisso en seg sådan men njutning var det och sprang gjorde jag.

”Sprada” ordet har ju jag ”uppfunnit” och det gjorde jag också. Ljuvligt!

Med lite sällskap!

Om det var samma pippi när jag lite senare var vid samma sjö för att simma vet jag inte men lite sällskap hade jag även då  i alla fall.

På tal om kollegor så har jag gjort något jag inte gör särskilt ofta. Man kan nog snudd på säga aldrig för det är så galet sällan om jag ska vara ärlig. Men i dag så!  Jag tog på mig människokläder och var på AW med några kollegor. Jomensåatt. Superskoj såklart för jag har underbara jobbkompisar.

Miss Behaves vegan salad. Helt ok och snordyr.

Kram från Ingmarie

Slut för denna gången

Så var jag tillbaka i 08a land igen. Känns alltid sorgligt att åka från Rådmansö men jag är såklart oerhört tacksam över alla dessa fantastiska dagar jag fått!

Jag körde hem i ösregn (inkl galna köer, lastade av i ösregn, lämnade bilen i ösregn, åkte SL i ösregn, handlade i ösregn och traskade hem i ösregn. Men 90%  av sista dagen i Skaparladan (för denna gången) var det sol!

Morgon-sprada i sol är bra fint det!

Det har varit underbart att få och kunna vara så länge som 10 dagar på Rådmansö. Ju mer jag är där ju mer förälskad blir jag. Under åren har jag ju varit där alla årstiderna så jag är mycket väl medveten om att det är väldigt, väldigt mörkt och öde på vintern. Som den lantis jag i grund och botten är så gillar jag även det.

Skaparladan är alltid fin oavsett väder och årstid. Skapa kan man ju tack och lov alltid göra.

En del nav min hörna denna helgen. Älskar ladans fönster!

Och de här människorna alltså. Weronica, Jonna och Peppe. Och hunden Inga såklart. Så otroligt härliga och underbara! De är de som gör Skaparladan till den unika plats det är. Frihet, Närvaro, Tillit, Nyfikenhet… …och TRYGGHET!

Kram från Ingmarie

När det inte går att förklara

Vissa upplevelser och träningspass går inte att förklara hur gärna man än vill och hur mycket man än försöker. Dagens löppass i Riddersholms naturreservat är ett sånt. Jag och Anders var här den där augustidagen för 3 år sedan då jag även hittade bageriet och Skaparladan. Vi var lika euforiska då som jag var i dag. Det är ett magiskt ställe. Så vackert och varierande att man fullkomligt tappar andan. Jag tror banne mig det går att springa där flera dygn i sträck utan att korsa samma väg eller stig två gånger.

När de här tjurarna låg/stod på stigen vände jag dock…

Hade det stått ”Till salu” här hade jag slagit till direkt. Utan att fråga varken om priset eller om banken tyckte det var en bra ide. Vilken pärla!

Riddersholms gård. Hade inte tackat nej till den här kåken heller…

Finns även ett fint vandrarhem man kan bo på!

Dagens armhävningsutmanings-plats.

Och sprada såklart!

Samma sak med dagens simpass. Varmare i plurret än på land och vattnet var silkesmjukt!

Det är betydligt svalare att simma nu än för bara någon vecka sedan. Vare sig jag gillar det eller ej så är hösten på väg med stormsteg så det gäller att verkligen njuta av de här sista mössfria dagarna!

Kram från Ingmarie