Sprada

Jag har sagt det innan men jag säger det igen. Det är en himla ”tur” och en stor gåva att få och kunna vara ute och kuta och sprada. Inte bara pga att det är som det är i världen med alla restriktioner utan även rent allmänt. Det är ju som sagt var inte en självklarhet. Med facit i hand så är jag extra glad och tacksam över att jag fick denna energiboost i naturen innan jobbet för det har varit en väldigt svettig eftermiddag och kväll.

Kram från Ingmarie

Någon verkar ha fipplat med mina skor i natt och lagt både bly och cement i dem.😱

Eller så var det gympasset i går som gjorde benen så stappliga och tunga i dag.. 🤪 När jag tänker efter lastade jag nämligen på ganska bra plus att det var en rejält intensiv timme. Jag tänker att när jag väl är där så kör jag och är det svettfest så är det.

Oavsett var det skönt att få den där löpstunden ute innan jag skulle in i ”covid-grottan” och extra härligt blev det med en sprada. Då är liksom dagen bra oavsett vad som händer före och efter.🥳

Kram från Ingmarie

Lite stela ben var det allt på dagens tur men jag vet ju varför.. 🤪 Det kändes ändå helt ok och jag hann även med en ljuvlig sprada. Så vansinnigt vackert! Inte blev det sämre av att jag fick finsällskap.🥰 Detta var en av de där unika stunderna när det verkligen känns som man är ett med naturen.

De där stunderna är förstås alltid värdefulla men för mig är de extra viktiga nu när man var och varannan dag är inne i ”covid-grottan” och får ännu mer ränder i ansiktet.. Återkommer mer om det där och vad man mest längtar efter när man väl är utsläppt.

Kram från Ingmarie