Första gången

Det där att sätta nyckeln i dörren och för första gången kliva in i sitt nya hem är både en läskig och häftig upplevelse. Känslorna har åkt upp och ner som värsta berg-och-dalbanan.

Jag har också påmints om varför vi inte fått ändan ur vagnen förrän nu för det här att flytta är ingen barnlek.  Från tidig morgon till nu har det fixats, packats upp, lyfts, flyttats, fixats lunch till flyttgubbarna plus instruera dem var allt skulle vara, färd till Kristianstad för att köpa lampor och hyllor, mer uppackning, ta emot sängleverans, handla mat, skruva upp lampor, slänga skräp och någonstans hann vi visst äta lite också. (Hittade en cool liten Thai-vagn med riktigt fräscha och goda vegorätter!)

Phju!

Och vi är inte ens färdiga till en tiondel! Men vi hinner. Röran lär ju liksom inte försvinna någonstans…

För att vara säker på att få till träningen så sprang jag i ottan och bara under den lilla timmen blev jag helt kär!
Tänk dig bara att denna skylt är bland det första du ser när du kliver ur bilen vid hotellet! Slingan ligger dessutom bara två – tre stenkast från vårt lilla hus!

 

Allt känns fortfarande väldigt, väldigt overkligt men ja, det känns också väldigt väldigt bra!

Kram från Ingmarie

 

Så kom dagen…

…när flyttlasset gick.

13 år på Sockenvägen och Bagarmossen är över och det känns oerhört konstigt. 😳 Åren har haft sina upp-och nedgångar såklart, livet har ju det, och nu är det dax för nya äventyr. Kanske flyttar vi tillbaka, kanske inte. Vem vet vad livet har i beredskap?

Min sista löptur blev en vacker historia. Sol (!!), dimma och helt vindstilla.

Det har varit många mil i bilen, träsmaken har frodats, men det har ändå gått oväntat bra. Bara man stannar och fikar, gör lite benböj och traskar runt då och då.

När vi kom till Åhus åkte vi inom vår nya lya. Mörkt förstås men den var där! I morgon kommer vi få nycklarna och (förhoppningsvis) kommer även våra grejer men för att gardera oss bor vi på hotell några nätter. Funkar det med!😀

Och ja, det känns bra!

Kram från Ingmarie

Lite tårar

I dag var jag sista gången på mitt SoFo-gym. Passet gick galet bra och jag började fundera på om de hittat på något med benpressen för det gick så vansinnigt lätt att jag fick lasta på gång på gång för att bli nöjd. Maskinen var precis som den alltid har varit så det var helt enkelt bara jag som blivit starkare. Som det kan bli trots att man är 56+ år!

På en timme hinner jag köra igenom hela kroppen och enda ”problemet” är väl att tiden går så himla fort!

Mest var det bara roligt och lustfyllt men när jag skulle säga hej då brast det. Tårarna rann och jag kände mig oerhört ledsen. Jag älskar detta ställe, svårt att förklara för det är något som sitter i väggarna, och jag kommer sakna det vansinnigt mycket. Det kan verka helt galet och väldigt konstigt men så är det. Samtidigt så är jag tacksam för alla år här, alla bra pass, alla Pb och alla människor jag mött. Såklart jag kommer träna där igen men det dröjer och det blir ju inte ”mitt vardags-gym”. Bara hoppas det blir bra i Åhus.

Samma sorgsna känsla blev det i kväll. Söderbysjön är min oas här. Sommar som vinter. Mitt sista riktiga isbad blev i alla fall väldigt vackert. Trots duggregn och mörker. Eller kanske just därför.

Nackareservatet är såklart också något jag kommer sakna men konstigt nog känns det inte lika sorgligt. Antagligen för att jag vet att det finns så otroligt mycket fina ställen i Skåne att springa på! Och för att det ser ut som det gör här nu… Ytterst begränsat om du vill ha barmark utan asfalt och vass sten. Det finns dock några snöfria grusvägar där man kan få ihop runt en mil utan slir, så det är där jag snurrar runt.

Fatta mig nu rätt. Jag vill flytta och ser verkligen fram emot det, men det kan ändå kännas sorgligt att lämna. Som jag skrivit innan så är det nog mest bra för det betyder dels att man haft det bra och dels att man inte ”flyr” utan lämnar för att prova något annat. Blir det inte bra så vet vi och slipper dö nyfikna.

Sista natten i Bagis väntar och den blir på en madrass. Haha. Sängarna är slängda och nya kommer (förhoppningsvis) finnas i nya lyan på torsdag.

Kram från Ingmarie

Några sista pass

Det är väldigt mycket ”hej då” nu. Något jag har väldigt svårt för. Framförallt när det gäller människor men även platser. Saker har jag däremot inga problem att skiljas från.🤪

I söndags var det Kari och Sälka. De två är utan tvekan de jag kommer sakna mest. Plus alla härliga människor på Sats. I dag hade jag mitt sista pass som blev på Sveavägen. Fantastiskt nog blev det ett av mina bästa med extra mycket energi och positiv feedback från deltagarna .🥳🙏🏻 Nu blir det i stället vick när jag är i Stockholm och så småningom troligtvis även uppstart av Indoor Running i Halmstad!🥳


Även om transportlöpning till, genom och från stan har sin charm så är det inget jag kommer sakna. Skogen är mitt element.

Hann med ett (sista) pass på Eriksdalsbadet också och även det blev himla bra! Bra känsla och gott om plats. Tack för det! 🙏🏻 Ska bli spännande att testa Kristianstads sprillans nya simhall. Måtte den vara bra och att folk är snälla där!

Vi avslutade denna vår näst sista dag här med att fira Anders bror som fyller 50 i dag så nu har även han blivit stor.🤩

Kram från Ingmarie

från Ingmarie

 

 

Det finns alltid ett sista

Man ska aldrig säga aldrig men nu har jag högst troligt jobbat mitt sista pass på SÖS och akuten. Märklig känsla, faktiskt lite sorgligt, men ångrar jag mig finns det garanterat kvar och jag vet att jag är välkommen dit igen. Samtidigt är jag tacksam att jag känner som jag gör för det betyder ju att jag haft det bra och trivts!

Därmed var det också sista spradan dit.

Det kändes helt ok att kuta trots geggan, slasket och sliret. Ingen kan väl gilla det här? I skogen ser det nästan ut som det varit krig med alla nedfallna träd och grenar. Det är väl bara ren tur att man inte fått något i skallen…

Nu har jag bara några Sats-pass kvar, några utflykter, något äventyr och en massa fixande innan vi lämnar 08a land. Det är en märklig känsla!

Kram från Ingmarie

Snöholm

Ingen har väl missat att det toksnöat i 08a land? Borde heta Snöholm i stället för Stockholm just nu. Haha.
Jag kom nästan inte ens ut i morse!😱 De som tänk använda sina bilar fick tänka om för de flesta var helt begravda i snödrivorna. 😳

Så för att vara säker på att komma till jobbet i tid fanns bara ett alternativ för mig. Använda benen!😄 Ibland snöade det så mycket att jag inte såg någonting. Attans vad snö kan sticka i ögonen!

De stackars träden är verkligen inte förbereda för den tunga snön så emellanåt var det som en hinderbana. Tur jag gav mig ut i tid för det blev typ Pb i långsammast tid ever.

Och visst är det vackert men ”problemet ” är att det mesta väldigt snabbt förvandlas till modd och is och det kan väl ingen gilla? Det är nog detta som gjort att jag har ännu svårare för vintern. Längtar redan till sommaren!😱

När jag haft sista passet på kvällen var Götgatsbacken, och hela stan för den delen, fortfarande en enda sörja. Tur man inte bor där även om allt blingbling är väldigt vackert. 🤩

Det har börjat snöa kopiösa mängder igen så snart syns nog ingenting mer än det vita. Har nog aldrig varit med om så här mycket snö på så otroligt kort tid. Fascinerande!
Detta är ju inget unikt men något jag heller aldrig varit med om är åska på vintern! 😳 Det snöade, blixtrade och dundrade enormt i natt och även nu i kväll. Tydligen mycket ovanligt men ibland händer det.

Kram från Ingmarie 

 

Soltankar och förändrar

Hör och ser att det snöar i Stockholm och prognosen visar att det ska hålla på t o m tisdag.😱 Det är absolut inget jag har önskat eller beställt! Tvärtom!
Så nu njuter jag lite extra mycket av barmark och sol här!🤩


Har även fått till en lunchdejt med goa vänner. Cortado höll måttet även denna gång.😍


Mamma och Ulfs middag var dock snäppet bättre.❣️ Det är den alltid!

Sen har jag gjort något för mig ”stort”!…

……….

 

…………

 

Som du vet sker det ju en del förändringar i livet nu med bl.a flytt och nytt jobb så varför inte gå hela vägen och även ändra om håret?🤪 Det löjliga är att det var och är mycket läskigare än allt det andra.🤪 Men som alltid så lyckas fantastiska Anne med underverk. Jag har haft henne som min ”riktiga” frissa i över 30 år och hon har aldrig, aldrig, aldrig gjort mig besviken. Jag har ju bestämt mig för att låta den riktiga numera silvergrå färgen få komma fram och efter dagen är det ett steg närmre.

Före…

Före

Under tiden…

 

Under tiden. (Det är nu man inte inte vill att brandlarmet går! Haha!)

Och voilá!

Och voilà! Så här blev det!

Ja jag är jättenöjd och så himla både glad och stolt över att jag ”vågade”!

Kram från Ingmarie

 

Sånt man inte behöver veta

Vissa vetskaper kan man verkligen leva utan men ibland lär man sig saker trots att man inte vill. Som i dag.

Det går tydligen att köra och instruera ett svettigt och tufft Indoor Running pass med bedövad käft. Ett ”kort besök för lite putsning” hos tandis blev nämligen ett nästan 90 minuter långt inklusive x antal bedövningar och några stygn. Fy bubblan alltså. Fatta mig rätt, jag är otroligt tacksam över att ha jordens bästa tandläkare men därmed inte sagt att jag gillar att besöka honom. Nu hoppas jag i alla fall jag slipper gå dit på ett tag. Har varit lite väl många besök där på sistone. Förutom mina dåliga fot-gener så har jag även fått dåliga tand-gener men jag gör mitt bästa för att de inte ska ta över mitt liv. Gener går att påverka otroligt mycket men inte alltid till 100%.

Hur som helst. Resten av kroppen har i alla fall varit på topp och sånt ska man alltid vara tacksam över. Benen har gått som trumpinnar på alla löppassen. Två ute och två inne. Enda sega var väl uppför Götgatsbacken på hemvägen. Den backen kan verkligen döda vilka ben som helst! Särskilt om man har rygga.

Mitt plåster på den stackars tanden blev det här. Funkar mot allt!

Kram från Ingmarie

Utbildningsdag

Efter dagens utbildning  kan jag nu även ha crosstraining-klasser Så skoj! Vi var ett härligt gäng och jag har både lärt mig en massa nytt och fått tokmycket inspiration!🤩

Jag var beredd på en extremt tuff fysdag men det blev inte alls så. Visst tränade vi, Master trainer Lina bjöd på ett superbra pass som gjorde oss rejält trötta, men jag tyckte bara jag hann komma igång innan det var slut. Haha!

Men det var mest sitta/prata/lyssna så jag passade på att gyma lite när vi var klara. Zenit är i princip helt nyrenoverat och grymt fint. Grejen är att jag var med när de öppnade för första gången för 18 evigheter sedan. Det var det lyxigaste centret av alla och jag tror banne mig att det krävdes särskilt kort för att få träna där. Så länge och lite till har jag tydligen hängt med SATS  så med tanke på det borde jag väl få evig VIP-access?🤪

Kram från Ingmarie

Ljus

Jag vet att många tycker november är extra jobbig pga mörkret och att man har en hel vinter framför sig. Jag tycker också det egentligen men skumt nog gillar jag november. Antagligen för att risken för snö, modd och is är minimal och för att jag tycker det gråa, dimmiga och dämpade färgerna är otroligt vackra! 😍

Men visst behöver även jag ljuset. Jättemycket!

Att kunna sprada mitt på dagen är därför extra superlyxigt. ( En fördel med skiftjobb i alla fall 😀.)




Och allvarligt talat, månens sken är inte så dumt det heller! 🤩

Hur upplever du november?

Kram från Ingmarie