En lite annorlunda fredag

Den här coola och härliga tjejen hängde jag med flera timmar i dag.


Men det kändes som max en kvart. Så kul var det. Och inspirerande! Linnea som hon heter är bl.a PT och mat-inspiratör men anledningen till att vi träffades var inte därför utan för att hon skulle fota mig. Det här inlägget är (därför delvis) i samarbete
med Cellexir.

Anledningen till fotograferingen var att jag sedan i våras någon gång har varit ambassadör för Cellexir och Linnea jobbar för dem. Cellexir är ett kosttillskott för just cellerna och innehåller massor av fin-fina ämne som i princip alla behöver men sällan får i sig tilltäckt av. Dels för att maten i dag helt enkelt är mindre näringstät bland annat pågrund av utarmade jordar, och dels för att vi utsätter våra kroppar för mer påfrestning i form av olika slags stress mot vad vi någonsin gjort och därmed behöver extra hjälp för att skydda våra celler. Att det är extremt verksamma ingredienser i Cellexir finns det massor av studier och forskning på så det är verkligen inget ”hitte-på”. PQQ, Curcumin, Q 10, Acetyl L Carnitine, Trans-Resveratrol och Bioperine är alla välkända och välstuderade naturliga ämnen. Det fina med Cellexir är att man liksom får allt i ett. Jag har nog framförallt märkt att jag fixar stress (särskilt den jobbrelaterade) så himla mycket bättre nu mot innan jag började. Du som följt mig här vet ju också att jag har en sida som kan bli väldigt, väldigt deppig och låg emellanåt men faktum är att jag varit helt förskonad från det detta året. Något jag såklart är extra tacksam över. Inbillning eller ej kommer jag (antagligen) aldrig att få veta men oavsett så är jag helt säker på att kapslarna gör mina celler gott. (Det här är inget egentligt ”sponsrat” inlägg även om det är ett samarbete, jag skriver av fri vilja, men om du vill testa så kan du använda koden Ingmarie för 33% rabatt på en månads förbrukning. Och 15% rabatt vid prenumeration. Ingen bindningstid.)

Hur som helst. Bilderna blev superbra och vi hade ju verkligen tur med vädret! Det utlovade regnet kom aldrig. Inte på hela dagen faktiskt. Vi höll till vid Hellas hela tiden så jag fortsatte kuta efteråt. Inte enbart för att komma hem igen utan för att verkligen ta omvägar och njuta av allt det vackra. Hösten är fin!

Och för att sprada! Nu är det (äntligen) en-siffrig temperatur i vattnet och varmare på land. Underbart och jättehärligt!

Efter lite annat jobb valde jag att testa den där Groovy Pilates igen men i form av Hot och i 60 min. istället för 45.

Vi kan väl säga så här. Det finns en viss (läs en stor) förbättringspotential….

Klassen innehåller mycket inslag från pilates men är även inspirerad av andra träningsformer. Det är en hel del balans, mycket rygg, mycket höfter, ben och rumpa och en vansinnig massa core. Jag hoppas verkligen jag får mer träningsvärk än efter förra gången. Annars kommer jag ju tro att jag har fuskat… 😱🤪

Kram från Ingmarie

Öppningspremiären närmar sig

The grand opening av Södersjukhusets nya postoperativa avdelning närmar sig med stormsteg.  Jättespännande och så efterlängtat men jäklar vad det är mycket jobb. Varenda liten grej måste testas och kontrolleras. Allt ska ny-organiseras och om-organiseras. Alla förråd och lådor ska fyllas på. Nya PM ska skrivas, kollegor ska informeras och utbildas, koder testas och 316 grejer till som måste fixas och lösas innan första testkörningen nästa vecka. Men det kommer bli superfint! Vår lilla specialgrupp (vi är tre pers) har gnetat på bra denna dag och fått en massa gjort.

När jag väl stämplat ut var det så nära att jag bara åkte hem för att lägga mig på soffan, käka nötter och sova.

Men jag vet ju att det där sällan är en bra lösning för att bli piggare och må bättre. Efter Svt:s braiga  program om hjärnan så vet jag dessutom ännu mer att det inte är soffvalet som behövs. Tvärtom. 

Så jag stod fast vid min gårdagsplan. Kånkade iväg med trunken till Eriksdalsbadet , bytte om och hoppade i  med en förhoppning om att inte varken somna eller behöva simma motströms. Inget av det där hände. Hela passet gick superbra! T.o.m riktigt bra! Att ha en tröttmössa under badmössan kanske är grejen?

Och jag piggnade såklart till men somna kommer jag ändå göra utan några som helst problem.

Kram från Ingmarie

Tränings-kärlek

Ibland tror jag att de här (ofrivilliga) avbrotten som blir emellanåt, när man inte kan kuta/träna av olika anledningar, på något vis är till för att man ska ”testas”. Liksom bli dubbelkollad att man verkligen gör det man vill göra och inte gör bara för att man ska/bör. Om man inte saknar det, och det gäller ju faktiskt egentligen det mesta, när det är avbrott så är ju frågan om det liksom är ”rätt”.
Om jag t.ex håller på med löpning men sen av någon orsak inte kan på ett tag och ändå inte saknat det ett enda skvatt, ska jag fortsätta då när jag väl kan igen?

Inte helt enkelt att svara på såklart för vissa grejer måste man ju faktiskt bara göra för att det ska bli något och för att man inte helt ska säcka ihop, Eller bli allt för fattig. Ingenting är ju liksom kul alltid. Inte ens det man multumtestats för om man verkligen gillar det och som man därför vet att man älskar att göra.

Det jag vill komma fram till med detta dravlet är att med tanke på hur många gånger jag testats om jag verkligen gillar att kuta/träna så är jag ganska säker på att jo, det gör jag. Eller så är de där avbrotten helt enkelt bara för att jag ska bli påmind och inte ta något för givet. Jag gillar att springa oavsett om det är  långt, kort, platt, kuperat, långsamt, fort, med sällskap, utan sällskap, i regn och  i sol. (Det enda jag absolut inte gillar att kuta i är i modd och på is.)  Intervaller är skitskoj! I lagom mängd alltså. Och jodå, jag kan ha lite små-ångest innan men bara jag är igång så släpper det direkt.

Ännu är det inga märkvärdiga pass. Andra intervallpasset sen i våras bestod av enkla 20 x 60-30 + hopp&skutt i backe och utegym. Glädjen och känslan efter är bästa belöningen!

 

 

Lite senare blev det faktiskt även innegym för jag  skulle ändå jobba där. Men ffa för att jag tycker det är skoj! På riktigt!

Har du ”testats” för något och som du därför numera vet att du verkligen gillar att göra? Eller tvärtom.

Kram från Ingmarie

Dumsnut och tröttmössa

När man plötsligt glömt det där med att man (i alla fall som löpare) ska svettas in våren och frysa in hösten får man skylla sig själv när man har alldeles för mycket kläder och löppasset blir till värsta svettfesten. Begriper inte hur jag tänkte. Antagligen inte alls… 🙄

Öronvärmare och vantar är väl en sak men långbrallor!

Tur jag gillar att svettas.🤪

Jobbet var svettigt på sitt vis. Faktiskt helt crazy. Jobbade över (igen) och hann precis med en buss till tuben. Efter kl 22 går varken bussar eller tunnelbanor särskilt ofta så väl vid Skanstull fick jag stå där och vänta. Snortrött. Så plötsligt hör jag någon som börjar spela så oerhört vackert på en gitarr att jag nästan gråter en skvätt. Det är en man som sitter lutad mot en av pelarna. Jag lyssnar. Och berörs. Gräver fram de få slantar jag har och ger honom. Säger tack för att du förgyllde min kväll. Han nickar och ler. Måtte fler få uppleva hans magi. Och tänk så lite som behövs för att allt ska kännas fint igen!

Kram från Ingmarie

Bra start!

En dag i taget och att plocka fram varenda liten godbit som serveras får bli denna tokveckas motto. Och den har åtminstone börjat bättre än bra! Morgonens simträning (kryddad med lite vattenlöpning) var lika skoj, bra, utmanande  och jobbig som alltid.

Liksom att Coachen  var precis lika pigg, glad och trevlig som alltid. Och han smittar!

På jobbet var det ovanligt lugnt. Fick både lunchrast, fikapauser (observera plural) och gå hem en kvart tidigare! Plötsligt händer det liksom. Även på sjukan.  Fortsätter det så här kommer det bli en kalasvecka!

Kram från Ingmarie

Lekdag med inslag av idioter

En ledig dag innan en sju (7!!!!) dagars arbetsvecka, då gäller det att både leka och rasta av sig! (Och dit räknas inte de där ”måstegrejerna” som städa, tvätta, handla, laga mat som jag också gjort denna ynka dag…)

Sprang bl.a 12-km slingan vid Hellas.. Jättefin och rolig. Precis lagom mycket mekkig trail. (Typ 20%)

Med extrasvängar till och från blev det totalt två timmars löpning till slut plus sprada. Ungarna som lekte på ängen jämte tyckte det var skitskoj att jag skulle i och undrade om det inte var kallt. När de kände på vattnet så skrek de! Jag vill mer säga att det var svalt. Tror faktiskt det fortfarande är två-siffrigt.


En härlig timme på gymet blev det också.

Enda ”skiten” denna dagen har väl egentligen varit hemresan från gymet. Den råkade bli exakt samtidigt som de där idioterna som kallas ”fotbolls-fans” (läs vuxna män som gör saker tillsammans), levde rövare. Om jag fick bestämma skulle fotboll förbjudas alt så skulle klubbarna köra publikfritt. Jag vill inte att mina skattepengar ska gå till sån här skit!  Särskilt inte med tanke på hur ex. sjukvården och vi som sliter där går på knäna. Och jo, det är ett fotbolls-problem. Sånt här, där polisinsatserna är massiva och man (jag) riskerar bli (och har blivit) knuffad och nedslagen händer i princip aldrig vid andra event oavsett sort. Förlåt min svenska men fy fan! Sånt här gör mig arg på riktigt!

Jag var tokilsk där och då men nu är jag lugn igen. Och förhoppningsvis så laddad som det går inför nästa vecka.

Kram från Ingmarie

Rundögon

Det bra med att ha varit på samma arbetsplats ett tag är att  jobbarkompisarna liksom vant sig vid både vad man gör på sin fritid och hur man kan se ut efter de där fritidsaktiviteterna.  Jag  kan t.ex stämpla in även med goggle-eyes utan att någon ens märker det. Eller rättare sagt, de har slutat förvånas. Kanske värre för patienterna . Å andra sidan ör det troligtvis det sista man bryr sig om som nyopererad. Och de försvinner ju. Glosögonen. 😳

 

Och efter jobbet är jag mest glad om jag orkar hålla de där ögonen öppna och orkar ta mig hem. 😱🤪

Hittills har jag i alla fall alltid lyckats! Även i dag.

Kram från Ingmarie

Klasstester

På många sätt är jag en vanemänniska. Det är nog flesta av oss förresten. Men jag älskar också att testa nytt. Som t.ex träningspass. Sats har jag vet inte hur många olika att välja mellan i alla möjliga former och längder. Vissa finns kvar år efter år. Andra är mer på besök och försvinner efter ett kort eller långt sådant. Besök alltså. En del har jag själv utbildning i men jag har nog inte ens testat hälften av alla de andra som finns men i dag blev det åtminstone två till.

Groovy pilates och Hot strong and flexible.

”Groovy Pilates baseras på originalprinciperna för Pilates men är sammansatt i ett nytt, fräscht och trendigare format. Groovy Pilates är mer krävande och intensivt jämfört med andra Pilates-pass, och det är koreograferat till medryckande musik för att pusha dig att ge det lilla extra.”

”Hot strong and flexible är på 30 eller 60 minuter! ( Har dock inte hittat någon 60 min. ännu.) Med endast din egen kroppsvikt förbättrar du både styrka, rörlighet och balans, samtidigt som du får jobba upp pulsen, bli svettig och träna igenom hela kroppen. Musiken är anpassad för att peppa dig genom passet och vår instruktör leder dig genom övningarna. Klassen genomförs i värmesalen, så låt dina skor stå hemma, men kom ihåg handduk och vattenflaska.”

Så här tyckte jag:
Båda klasserna var roliga med bra musik. Övningarna var hyfsat enkla rent koreografimässigt samtidigt som jag vet att ju mer man går på en klass ju mer kommer man kunna ta i när man s.a.s vet vad som väntar. Groovy Pilates var en riktigt bra genomkörare för magen. Känner jag inget i morgon så gör jag det aldrig. Denna klassen finns även i hot sal och för mig hade det varit ännu bättre

Hot strong bla bla var helt ok men lite för kort tycker jag. Hade jag inte varit uppvärmd och på g innan hade jag nog upplevt den som helt värdelös. Extra plus att vara i värmen såklart!

Sammanfattningsvis var båda bra men ingen av klasserna hade på långa vägar räckt som ”enda träningen” för mig.

Löppasset gick i hemtama hoods. Det är verkligen vackert ute nu!  Sprada-säsongen har börjat ”på riktigt” nu (enligt mig) och faktum är att vattnet är varmare än luften. Ungefär så här går det till.

Kram från Ingmarie

Mer om tid

På tal om tid.

Det fanns faktiskt en tid då jag tyckte yoga var hopplöst jobbigt, frustrerande och jätte-tråkigt. Ett ”nödvändigt” ont som jag gjorde det bara för att jag skulle. Alla sa ju att det var så himla bra… Att man skulle bli lugn, mjuk och harmonisk av det. Jag blev mest bara förbannad.

Nu för tiden är det precis tvärtom och jag har förstått vad det var som hände. Yoga sätter i gång många processer i kroppen men fortsätter man så stabiliserar det mesta sig till slut. Yin & yang helt enkelt.  Jag älskar min egen lilla dagliga morgonyoga, att ha egna klasser och att gå på andras. Jag är liksom inte fast i någon särskild ”sort” utan väljer det jag känner min kropp behöver för stunden.

I går var det Hot yoga. Svettigt, uppmjukande och jätteskönt när någon annan säger vad jag ska göra så det bara är för mig att följa med.

I dag höll jag i min vanliga yin yoga klass. Något helt annat mot ex. gårdagen både för att det är jag som instruerar och för att yin är oerhört osvettigt. Kontraster på alla sätt och vis och det är så härligt tycker jag! Det finns verkligen en yoga för alla!

Samma sak med simningen. Som jag slitit med den. Som jag tragglat, kämpat, svurit (tyst) och varit på väg att ge upp. Det är fortfarande slitigt men på ett helt annat sätt. Nu är det för att jag faktiskt kör på och slipar på tekniken. Det är så kul att jag gladeligen går upp i snorottan för att köra intervaller med  coach Ulf och fixa fina goggle-eyes tillsammans med de andra i gänget.

Ja så där kan det också bli med tiden. Men ändras och förändras och det enda vi egentligen kan vara riktigt säkra på är att ingenting är varken konstant eller statiskt. Visst är det en ganska svindlande tanke?

Kram från Ingmarie