På västra sidan

Jag är i Göteborg. Ingen särskild anledning egentligen. Mer än att mysa, träna, bo på hotell utan jobbanledning och träffa vänner. Och faktiskt även för att åka tåg! Bästa arbetsplatsen ju!


Jag var dessutom i så god tid innan avgång att jag hann chilla en stund i SJ-loungen. Många goa (SJ)kaffe har det blivit denna dag. (Nej, jag är inte sponsrad. Tyvärr…)


För att  inte ödsla någon tid på onödigheter så öppnade jag bara hotellrumsdörren, öppnade väskan, bytte kläder, stängde samma dörr och sen iväg igen. Hit.? Cykel + styrka= lite svett men många endorfiner.?


Och sen hit för att äta mumsig linssoppa med älskade lillebror Daniel. Vi har inte setts på evigheters evigheter och har så mycket att avhandla att jag är tveksam till om ens hinner halvvägs igenom allt.?


Kram från Ingmarie

Integrerad idrottsnutrition

Det låter kanske krångligt men i verkligheten är det ganska simpelt. Det handlar helt enkelt om hur vi genom att ge kroppen rätt näring kan öka den fysiska prestationen, hålla oss friska och skadefria. För vi kan påverka väldigt, väldigt mycket. Peter Wilhelmsson på Alpha plus har hållit på med, och studerat, bl.a just näring i över 40 år. Han har skrivit 13 böcker i ämnet varav den senaste handlar om just Integrerad idrottsnutrition. 600 sidor nörderi på hög nivå. Alla som är intresserade av idrott och hälsa borde faktiskt ha ett ex…Finns på t.ex Adlibris och Bokus.?


I kväll var vi ett stort (lyckligt) gäng som samlats på Trispot för att lyssna på hans föreläsning i ämnet. Superintressant och jag lär mig alltid en massa nya grejer av honom.

Förberedelser

Fullpackat!



Joanna som jobbar på Trispot hade lagat en j-ä-t-t-e-god indisk (vegan) gryta och bakat bröd. Milde himmel vad glada mina smaklökar och min mage blev!





En grymt lyckad kväll på alla sätt och vis! Tack alla! Särskilt Peter på Trispot som gjort allt detta möjligt.

Och kanske såg du? Att plåstret är både mindre och snyggare? Jag fick det omlagt i dag och det ser riktigt fint ut. ? Om en vecka ryker stygnen så då är jag FRI! Och kan svettas precis hur mycket jag vill.


Kram från Ingmarie

A (Girl)friends day

Utan vänner skulle jag ruttna. Hjärtat skulle skrumpna och hjärnan stelna. Och jag skulle garanterat bli både folkskygg och börja prata med mig själv. Och glömma kamma håret.? 

Mina vänner väljer jag med omsorg. De gör mig glad och lycklig. Hos dem kan jag både skratta och gråta, berätta pinsamheter och lyckligheter för och få stöttning eller bli ifrågasatt med respekt. Vänner ger perspektiv, lyssnar och berättar om sitt eget liv. Och inger tillit. Jag vet inte om jag är en ”bra” vän alltid, men jag vet att jag i allafall försöker. Ibland blir det förstås tok ändå.?

De flesta av mina vänner har jag nog träffat via träningen. Och det är oftast så vi umgås. Det säger väl kanske en hel del om både mig och dem.?

Lisa hängde jag t.ex med i poolen i dag igen. Så länge att vi nästan dog skrumpdöden. Solen sken in genom de stora fönstren så vi låtsades vi var i ett varmare land. Så lättlurade, och roade, är nämligen vi. ?


Och Jenny lekte jag med på en ny Sats-bekantskap.Underbart! Vi två vet verkligen hur vi ska roa oss tillsammans på allra bästa sätt och vis.?? Det  är tur vi inte är grannar för då skulle vi kanske leka ihjäl oss. Men bara kanske. 





Men man behöver ju äta mellan varven också. Dels för att orka med allt skoj, dels för att mat är så gott och dels för att det är näst bästa sättet att umgås på. Anneli och ovan nämnda Lisa gjorde mig sällskap på Yogayama i dag. Vi ses inte så ofta men jag blir lika lycklig i magen varje gång det sker. Vilka inspirerande, och imponerande, girls jag har som vänner!  Och ja, (vego)soppan var verkligen himmelskt god!


Tack tjejer! Den här dagen kommer jag leva på länge!?

Kram från Ingmarie

Gång och gong

Transportlöpning är ju ett välkänt begrepp men transportgång vet i sjuttsingen. Det finns såklart men inte inom värld. Men man tager vad man haver som den där Cajsa Warg sa och gång är bättre än inget alls. När jag ska traska behöver jag dock ett mål och vad kan väl vara ett bättre sådant än ett av mina favvogym? Det ser kanske inte så lattjo lajbans ut på utsidan men insidan, den är verkligen superfin!


Det var gång med å det där. Sen finns ju gong med o också och jag har hittat två kanonbra meditationsappar med just gong-ljud. Båda håller ordning på tiden och spelar den lilla (gong)truddilutten man valt både vid start och slut. Praktiskt och fint! Dessutom gratis! Och miljarder gånger bättre än det vanliga klockpipet jag alltid haft innan.



De här två är redan bland  topp-10 av mina appar. Har du också någon nyupptäckt favorit?

Kram från Ingmarie

Det gamla ordspråket stämmer

Du vet det där ”I nöden prövas vännen”. Det är verkligen så sant som det är sagt. Jag har inte på något vis ett katastrofliv, det finns väldigt många som har det enormt mycket värre, men jag har upplevt det lite kämpigt med flera grejer på sista tiden. Diskbråck, operation x 2 inkl. oro och Elviras död är det jag öppet berättat om. Som sagt var inget extremt om man jämför men tillräckligt tufft för att jag ska må skrot i min lilla värld.

Men det finns ju alltid två sidor som du vet och den bra sidan, beroende på hur man ser det, är att det automatiskt blir en bra ”vän-sortering”. Jag har märkt att några av de jag trodde var mina vänner, som skulle bry sig, inte alls har funnits där. Men  å andra sidan har det dykt upp oräkneliga fler som visat sig vara gjorda av guldhjärtan. ❤ Som undrat hur jag mår och har det. Som frågat om de kan hjälpa på något vis. Alla ni, från djupet av mitt hjärta, TACK!

Tänk ändå så otroligt mycket medmänsklighet och kärlek det finns och så många som bryr sig om varandra. Visst är det fint? Och extra viktigt att komma ihåg med tanke på all oro och ondska i världen som verkar finnas.

En jag vet finns där, även om det kan dröja mellan gångerna, är bästa Lisa. I vått och torrt finns hon där. Kanske särskilt i vått.?


Som en sköld sprang hon vid min sida så inga vattenstänk skulle nå min nuna. Förstå vilken lyx det är! Och vilken vän hon är! Att jag blev extra lycklig  bara av att ens kunna är väl kanske inte heller så svårt att förstå?


Kram från Ingmarie

Limits

Jag tror det är femte, eller sjätte, gången jag sett Cirkus Cirkör och ingen gång har jag blivit besviken. Det här är magi på högsta nivå och absolut omöjligt att beskriva. Man måste helt enkelt uppleva dem för att begripa.Nästan så man inte begriper ändå och Limits är inget undantag.

Starkt inspirerade av cirkusens gränsöverskridande väsen vill vi förmedla vikten av att fokusera på möjligheter istället för på risker, då vi som människor eller samhälle konfronteras med nya utmaningar.


Det här är en föreställning om de gränser vi människor sätter. Både mot andra och mot oss själva. Gränser som begränsar och gör världen, och oss människor, hårdare och räddare.



Helt ärligt tycker jag denna föreställningen, och alla deras andra också för den delen, borde vara obligatoriskt att se. Så mycket tänkvärt, inspirerande, fantasifullt, hisnande, roligt och vackert på en och samma gång är nämligen snudd på omöjligt att finna någon annanstans.

Vi sätter otroligt mycket gränser för oss själva bara genom våra tankar. Därmed inte sagt att man ska vara för våghalsig kanske. Jag vågade mig i alla fall till gymet i dag, trots restriktioner, för det går alldeles utmärkt att träna utan att toksvettas. Jag kanske inte kan göra allt (som jag vill) men jag tänker att jag kan ändå göra en himla massa. Jag tänker även att jag vill behålla rutinen och muskelminnet helt enkelt för att jag mår bra av det och för att det blir så mycket enklare sen när jag får svettas igen.?


Kram från Ingmarie

Löpningens dag 2017

Just i dag är det åttonde året i rad som Löpningens dag firas. Jag blir så otroligt glad av att se alla inlägg och foto här och där på människor som firat på olika sätt och vis. Hurra för er och hurra för löpningen!

Själv är jag ju inte i springbart skick men i tanken har jag firat med er alla.? Hoppas detta var första och sista gången jag inte kunde vara med ”på riktigt”…

Men det är ju så här (löpar)livet är. Upp och ner och kringelikrok. Det enda man kan göra är att acceptera, gilla läget och kämpa vidare. För (löpar)livet har ju också lärt mig att förr eller senare så vänder det.?

Nu har jag ju det ändå så bra att jag har naturen inpå knuten med mycket barmark och jag både kan och får gå. Många timmars traskande har det därför blivit och det har varit mysigt på sitt lilla vis. Dessutom helt utan både sårblödning och smärta!??


Längtar tills vi står där på verandan igen redo för swimrunträning.

Hundkonst och…

…kattkonst i Kärrtorp.?


Hur har du firat i dag?

Kram från Ingmarie.

Fokusval

Det må vara en del skrot i livet just nu men vet du, jag har ändå ett val till vad jag vill fokusera på. Och jag väljer att se allt det som är bra, och som jag är extra tacksam över, för det finns alltid något. En del grejer är t.o.m superduperbra!

Som att jag fick plats på yin yogan med världens bästa Jenny i dag. En timme mitt på dagen med härlig egenvård.?


Promenaden utmed vattnet i vår (trots allt) fina huvudstad som avslutades med en ljuvlig cappuccino på Kaffecompagniet. Inkl. trevligt sällskap! Hur lyxigt är inte det?


Eller att ha ett roligt jobb som sådana här dagar kan skötas hemifrån.?


Mest glad, rörd och tacksam är jag ändå över alla fina kommentarer, sms och telefonsamtal med krya-på-dig-hälsningar. Tänk att så många tagit sig tid att bry sig. Snudd på ofattbart! Och miljarder tack snälla, snälla Anneli för de fantastiskt vackra blommorna! Jag blev så himla glad!!! Tack!


Kram från Ingmarie

Hoppas det blir bra nu…

Jag hann vara hemma i drygt ett dygn innan sms:et kom. ”Välkommen till hudläkarmottagningen den 25/1 kl 8.40. Du ska träffa dr. ..” osv osv. 

D.v.s dagen efter. Min första tanke var förstås att det var helt fel. Min andra att det kanske är ett återbesök för att läkaren ville se hur det såg ut efter operationen. Men inget av det var rätt. Provsvaret visade att alla cellförändringar inte var borta så en ny operation var nödvändig. Snarast! Men eftersom jag var i Falun kunde jag inte dagen efter så det blev en vecka senare. D.v.s i går. Så nu ser jag ännu en gång ut som om jag varit i boxningsringen.


Förra gången var en walk in the park i jämförelse med gårdagen. För att få bort allt krävdes det ett både djupare och bredare ingrepp. Känns som om hon grävt in i benet men så är det inte förstås. Dock gör det väldigt mycket ondare. Så ont att jag fick ta till starkare medikament för att ö.h.t kunna sova. Dessutom har det blött igenom hela tryckförbandet.

Förra gången hade jag ju även sjukstuge-sällskap. Men hon finns ju inte längre för att ge tröst och kraft. Det är inte bara ansiktet som gör ont. Hjärtat värker ständigt men för det finns inga piller i världen som hjälper. Men jag har hennes filt. Och en väldigt bra bok. 


För att inte helt ruttna så tog jag mig ut på en snigelpromenad under dagen för hur det än är så hjälper det att få andas frisk luft, ta del av naturens kraft och se att allting faktiskt är precis som vanligt där utanför. Och precis som så många gånger innan så lyssnar jag på det fina skyddsmantrat.?


Och detta kommer ju gå över. Och bli bra! För varje dag som går läker såret och innan jag ens fattar det så är det dax att ta bort suturerna. Det är iallafall fall vad jag intalar mig helt enkelt för att alternativet är så mycket sämre. ?Jag är också obeskrivbart tacksam över att få så bra hjälp. Det om något är verkligen ingen självklarhet.

Kram från Ingmarie