Simning

Kantarell- och havsbad

Denna veckan öppnade Kantarellbadet, en utebassäng precis vid havet och Åhus Seaside, och i dag har jag testat den.
Ännu har ju inte högsäsongen börjat så det var gott om plats. Omklädningsrum, duschar och toaletter kändes som de var helt nygjorda och priset är ynka 40 kr/gång. (För 633 kr får man vara på alla kommunens utebad hela säsongen!)
En liten pärla som jag garanterat kommer vara ganska flitig besökare av i sommar!

Med havet precis jämte var det bara att glida ner dit när jag simmat klart. Så himla lyxigt! Med tanke på hur det varit på jobbet den senaste tiden kände jag att detta var både välförtjänt och välbehövt.

Har hittat en bok jag helt drunknat i. Visst är det en härlig känsla? Samma som när man hittar en bra serie att följa. Jag är ju som bekant så himla lättlurad och lättroad så jag blixtsnabbt tror att jag känner alla karaktärer och är en del av dem. Det enda jobbiga är när boken/serien tar slut för det kan kännas väldigt tomt ett tag. Tills jag hittar en ny låtsasvärld att förlora mig i vill säga…

Tro nu inte att jag  vill fly den riktiga världen. Tvärtom! Känslan på crosscage-passet i kväll när svetten stänkte och mjölksyran sprutade vill jag inte vara utan!

Eller kvällsdoppet efteråt och att äta med utsikt över havet. Så ofattbart ljuvligt att det faktiskt känns som en dröm när jag tänker efter.

Kram från Ingmarie

 

Traditioner är till för att brytas

I alla år (som jag kan minnas) har jag haft som princip att inte äta jordgubbar och nypotatis förrän till midsommar. Fråga mig inte varför. Det är ju egentligen en skittramsig princip för tänk om jag blir sjuk eller dör dagen innan midsommar! Då missar jag ju allt det goda!

Så från och med nu är den traditionen bruten och det känns väldans bra! Har ätit av båda i dag inköpta i fina Bondens skafferi i byn. Som vanligt blev det en hel påse med godsaker. Dyrt men så värt det!

“Traditionen” med att träna vill jag dock inte bryta så den fortsätter jag med.

Först en härlig springtur.

Och sen sista sim-innepasset för terminen med klubben. Märk att jag skrev “inne” för såklart vi kommer fortsätta ute!

Har du någon tradition du inte trodde du skulle bryta men som du ändå brutit?

Kram från Ingmarie

På en annan sida

På något vis har jag lyckats få fyra dagars ledigt på raken och det firade jag med att först sova i över nio timmar! Jag var tydligen trött… Det hjälpte definitivt att asfaltsläggarna tydligen turligt nog också hade ledigt för i dag var första gången på flera veckor (!!) som de inte började med sitt hackande, bankande, bullrande och köra fram och tillbaka med lastbilar- race redan klockan 06.15. Vid 8.30 tar de dock oftast paus och syns sen inte till mer den dagen. Med andra ord inte konstigt jag behövde sova. Att det finns de som inte vill vakna kl 06.15 pga sent jobbskift kvällen innan verkar de inte ha någon som helst förståelse för. Inte heller att de borde jobba på lite så det blir klart. (Jag har t o m frågat men de bryr sig verkligen inte…)

Om det var sömnen eller medvinden som gjorde att benen var pigga vet jag inte men så var det! Och jo, det var motvind också men även då trummade de på. Simningen gick också bra! Jag börjar inbilla mig att jag simmar bättre om jag inte simmar för ofta. Kan det vara så?

Får se hur många mer innesim det blir för nu längtar vi alla ut till OW-sim!

I skrivande stund har jag nu hamnat där jag önskade i går kväll när jag skrev. På Hallandskusten. Via vackra vägar och massor av dessa gula vackra rapsfält. Jag bara älskar dem! Var absolut tvungen att stanna för att föreviga några.

Har även hunnit träffa halva familjen en stund så det här att ha sitt fritids-jobb-extra-ställe bara några timmar bort är bra fint alltså!

Kram från Ingmarie

Livsräddande

Det är verkligen väldigt märkligt att man inte har obligatorisk grund-utbildning i HLR samt att det finns hjärtstartare på alla idrotts-kultur- och arbetsplatser. Genom att starta HLR tidigt kan vi inte bara rädda många liv varje år utan även skapa förutsättningar för ett bra liv för de som överlever eftersom ju längre tid det tar innan hjärnan får syre ju större blir skadorna. Att lära sig HLR är att ta samhällsansvar. Typ miljarders miljarder gånger mer än makten ville få oss att tro genom att ta de där sprutorna som inte fungerar men som ger fruktansvärda biverkningar/död om du haft oturen att få av fel batch. (Nej, jag hittar tyvärr inte på.)

Inom sjukvården måste man (såklart) kunna detta med HLR och då även hur man analyserar EKG, vilka läkemedel man ska ge och när samt ta reda på orsaken för de kan vara fler än “bara” fel på själva hjärtat.
Tack och lov behöver vi inte använda denna kunskap varje dag och för att verkligen hålla oss uppdaterade så övar vi ofta. Minst två gånger/år gör vi både teoretiska och praktiska övningar med olika scenario. Varje gång känns det lika läskigt före, man vill ju liksom helst inte få hjärnsläpp och verka helkorkad, och varje gång så är det så “roligt” att man nästan vill det ska komma en hjärtstopps-patient på nästa jobbpass. Fatta mig rätt, jag vill såklart inte att någon ska drabbas men när det sker så vill man det ska ske på ens eget pass för efter repetionerna är man verkligen helsäker på varje steg. Även på barn. (De får dock hjärtstopp av andra anledningar än vuxna och tillvägagångssättet är något annorlunda.)

Man blir dock galet trött i skallen av det och det hjälpte antagligen inte att jag var uppe före tuppen för att hinna springa en sväng. Av erfarenhet vet jag nämligen att efteråt pallar jag nästan inte ens att stå. Nästan. Längtan efter ett kvällsbad gjorde dock att jag orkade cykla både dit och hem, simma, traska lite på stranden och sen ännu lite mer bad. Vattnet är så klart att man ser sandkornen!

I morgon kväll är jag förhoppningsvis vid en annan kustremsa!

Kram från Ingmarie

 

Nattsudd

Att nattjobba är egentligen inga problem för mig. I alla fall inte före och under tiden. Dagen innan är åtminstone inte jag helt “ledig” för jag både vill och behöver förbereda mig genom att sova/vila några timmar innan. Eftersom jag älskar powernaps, särskilt förlängda och liksom “legala” sådana, så är den biten en baggis. Bäst blir det när jag hållit igång hela dagen och varit ute mycket. Som i går. Löpning, trädgårdspyssel, bad och cykeltur. Förresten helt otroligt vilken variation miljön här runt omkring bjuder på! Det är väl i princip bara några rejäla backar som saknas men å andra sidan kan sandlöpning ge snudd på liknande känsla som en brant uppförsbacke… Havet börjar också kännas småljummet. Åtminstone mycket varmare än baden jag gjorde i Stockholm!

Oftast är jag sen ganska pigg hela natten med undantag vid kl 4-5 kanske. Det finns en anledning till varför de kallas vargtimmarna antar jag och jag skulle inte vilja göra ett intelligenstest då! haha!

När dagpersonalen kommer är jag nästan som piggast men sen går det utför rasande fort och det är mest ett under att jag kommer på rätt buss, hoppar av vid rätt busshållsplats och inte somnar på cykeln…

Jag somnar omedelbums jag lägger mig men vaknar efter några timmar för att blåsan håller på att sprängas. Händer aldrig på natten! Ibland somnar jag inte om och ibland, som i dag, är det tur jag ställt klockan för annars hade jag sovit fortfarande. (Bra såklart om man ska köra flera nätter men inte så bra om man bara ska jobba en natt.)
Du som någon gång varit jetlegad (eller bakis) vet hur det känns efter ett nattpass så det är där någonstans jag är just nu. Det finns i princip bara ett sätt att mildra den är (förutom att sova ordentligt natten efter) att träna och hålla i gång. Jag har t ex simmat, handlat, lagat mat och tvättat. Simningen gick märkligt nog galet bra!

Kram från Ingmarie

Frysfritt

Det är som alltid. När solen och värmen kommer vaknar hela jag till liv igen. Ja alltså jag är ju vid liv annars också men nu börjar min tid. Precis allt blir enklare, roligare och mer lustfyllt. (Förutom möjligtvis städning…)
bara det här att slippa alla kläder, kunna sitta ute och äta, plantera, ha dörren öppen, se hur naturen spirar, höra fåglarna och slippa frysa!

Eller förresten, lite har jag faktiskt frusit i dag.

Det var inte på gymet.

Inte heller när jag cyklade vidare till havet för ett bad. (Som f.ö blev mitt i en filminspelning! Dock utan att jag fastnade.)

Nej, enda gången jag frusit, eller snarare känt mig lite kall, var på simningen. haha. Snacka om att vara klen.. Men kul var det!

jag hoppas och tror detta var en bra laddningsdag för morgondagens äventyr!

Kram från Ingmarie

Maxat!

I morgon lär jag behöva ta det lugnt efter käk-operationen så därför har jag gjort mitt bästa för att både bli trött och för att få en rejäl träningsvärk. Om jag inte lyckats efter dagens övningar så kommer jag aldrig mer ha ömma muskler för så här blev det:

  • Löpintervaller. 3 x (5-3-1) minuter. Körde i mina gamla hoods och nu förstår jag varför jag varit hyfsat stark i backar. Hade helt glömt hur många där är! Passet gick si så där, det var liksom trögt, men vädret var fint och energin bra!
  • Nästan direkt efter blev det ett Prf Advance på Sats Sjöstaden. Har aldrig kört just den varianten och kan konstatera att den var väldans nyttig! Hade sällskap av bästa Kajsa men på något vis pratade vi så mycket (efteråt) att det blev klent med bilder. Det märks att hon varit flitig på styrkepassen för hon är grymt stark! Jag måste/vill verkligen hitta liknande klasser hemmavid för jag inte bara behöver det utan även för att det är superskoj och jätteviktigt!
    Mest önskar jag förstås att Sats öppnar ett nytt center i Åhus. Eller Kristianstad. Och/eller sponsrar mig med ett livslångt kort för lång och trogen tjänst. Hehe

  • Eftersom jag älskar Sats, skäms inte ens över att säga det, så blev det ett till på mitt SoFo-favvogym  MA Circuit har jag kört oräkneliga gånger men eftersom det alltid är nya övningar så tröttnar man aldrig! Däremot blir man lika glad, lycklig och trött varje gång.
  • Utesims-premiären var verkligen inte jobbig. Mer som en härlig grej att göra mellan passen. Fortfarande kallt och jag frös så jag skakade ett bra tag efteråt men när jag la mig i solen och värmen kom tillbaka i kroppen så somnade jag minsann en stund. Underbart!


    Har jag förresten berättat att jag är körsbärsträdsblom-tokig? Förhoppningsvis får jag en dröm i uppfyllelse inom en vecka men tills dess njuter jag av alla här!


    Kram från Ingmarie

Fredagskyla

Åtminstone jag är naiv nog att tro att man ska slippa vantar 5/5 men oj vad fel jag hade! Mina fingrar var totalt obrukbara efter dagens Hitta ut-äventyr äventyr i Furuboda. Det blåste is-vindar och vid havet blev jag helt sandblästrad. Försökte tänka att det ju var som en gratis peeling men det var inte helt enkelt att övertyga mig om jag säger så…

Men det är ruskigt fint där och allt utom platt. Sandbackarna är inte att leka med! Eller jo, det är de men de suger musten ur benen. Helt klart ett av mina favvo-områden här!

Jag är dock evigt tacksam att jag inte behövde fippla med någon bilnyckel när jag var klar för mina fingrar hade helt enkelt inte klarat av det. (Räcker man tar i bildörren och har nyckeln i fickan så låser den upp sig.)
Inte en enda gång tänkte jag dock att jag skulle strunta i det och jag prickade minsann varenda kontroll! Även de svarta och fortfarande utan kompass.

Helt ärligt frös jag fortfarande när det var simdax men längtan efter klubbkompisarna, vattnet och passet var starkare. Så länge jag inte är stilla så håller jag mig åtminstone ljummen så för att inte börja hacka tänder allt för våldsamt fick jag se till att vi hade så kort vila som möjligt. Tur jag har pigga kompisar! Det gjorde också att passet gick lite fortare än vanligt, duschen extra lång och jag blev extra trött.

Hur är vädret hos dig?

Kram från Ingmarie

Världspremiär!

Det är verkligen verkligen en världspremiär för det här har nämligen aldrig hänt innan i världshistorien varken för oss eller för platsen eller för möblerna!

Huset är ju nybyggt, möblerna nya och vi har aldrig suttit här och ätit förrän nu i kväll. Gissa om jag ser fram emot (förhoppningsvis) många härliga sommarkvällar här! Maten var förresten också ny. haha

Slå sig ner för att äta mat är extra härligt efter en ny aktiv (upptäckar)dag. I dag tog jag mig ännu lite längre bort och parkerade vid badriket.

För ovanlighetens skull hade jag en plan men den falerade redan efter tredje checkpointen för jag blev så himla sugen att fortsätta på Skåne- och Linnéleden. Lust och längtan ska man lyssna på anser jag så det blev en helt annan runda med fågeltorn, stormarknad (två kontroller finns vid ett stort shoppingcenter!), kohagar, lantgårdar, backar (!) , vattenland och asfaltsrakor i motvind.

Jag hade lätt kunnat fortsätta även den planerade rutten men samtidigt ville jag hinna simma innan kiropraktor-besöket. Beslutsångesten var inte nådig men simlängtan vann. Med facit i hand tror jag det var absolut rätt för det blev ett grymt bra och roligt pass. Goggle-ögonen hann precis försvinna till kiropraktorbesöket. Tror jag…

Kram från Ingmarie

I stället för SMHI

Om du vill veta vädret framöver ska du kolla mitt jobb-schema. Jobbar jag är det sol och fint. Om jag inte jobbar så är det tvärtom.

Nu hoppas jag såklart att detta bara är en tillfällighet men lite oroar det för hittills detta år har det varit lite väl mycket så!

Denna veckan då solen stekt har jag jobbat 90% av tiden men nu när jag är ledig två dagar, ja då är det helt tvärtom.

Men men, vad är väl en bal på slottet?
Jag har trots allt hunnit njuta lite av det fina! Som i går!

Det började helt ok i dag också. Vi for till Vångabacken för att jaga höjdmetrar. Tänkte också jag skulle testa banan för Vånga xtrem som går i september. Som jag fattat det av alla som pratat om denna backe och detta lopp så är det just skidbacken som är den stora utmaningen. Jag är tydligen inte som alla andra…

Visst är backen brant och tuff! Jag fick nästan svindel och lutar man sig lite fel och tippar över nedåt så lär det gå rasande snabbt tillbaka till botten.

Men hur jobbig den än är så är den ingenting (enligt mig) de tekniska stigarna! Hur man vågar köra MTB i fullt ös utför här övergår mitt förstånd. Lika lite fattar jag hur man ens kommer upp!

Nu krånglade vi kanske till det lite också genom att börja leta efter Hitta ut-kontroller men jag är ytterst tveksam om jag ens tar mig runt ett varv med benen i behåll.

Anders hittade alla kontrollerna, han är oreienteringsproffs, medan jag förlorade tålamodet och mest blev irriterad. Dessutom började det regna. Få kilometer på lång tid. Skyllde på att pinnarna syntes så himla dåligt. Men jag fick snabbt ihop mitt dagliga steg-mål. haha

Ska också säga att där det var springvänligt var det magiskt fint och jag kommer absolut åka hit igen.

Vi hade spetsat till oss på ett jättefint ställe att ha picknick på men när regnet kom kändes det inte alls lika lockande längre. Jag ville inte ens bada. Då är det illa! Kaffe sittandes i bilen kändes plötsligt som bästa alternativet. Har jag klenat till mig?

Min simkompis/simcoach Håkan (som också är orienteringsproffs) sa lite senare att det är svårt att hitta kontrollerna där. han sa också att loppets bana är anpassad så att man ska kunna kuta även om man är ovan vid bröte och även om man har asfaltsdojjor så ännu lever hoppet både om att hitta pinnarna och att kuta loppet. (Hitta ut finns på en massa ställe så alternativen är många!)

På tal om simning så var det i dag sista söndags-passet för denna säsong. Kommer sakna dem jättemycket för det är alltid superskoj! Teknik-pass med extra allt à la ovan nämnda Håkan.

Kram från Ingmarie