Det är nu det händer!

Du märker det väl? Att det är nu den där gigantiska målarfärgsburken med alla möjliga sorters grön färg fullkomligt väller in över vårt land! Det är nu allt vaknar till liv igen, nu som dagarna upplevs som längre, nu som de tunnare kläderna plockas fram och nu som man kan ta sin lilla powernap ute!


Jag vet att det tyvärr finns de som upplever våren som kämpig, både fysiskt och psykiskt, och jag lider verkligen med dem alla. Särskilt de som  sjunker ner i deppighetsträsket. Jag har ju själv varit där och det är inte roligt någonstans. Min räddning från det där svarta hålet kom när jag började käka D-vitamin  för många år sedan. Nu för tiden älskar jag våren! Så där mycket så jag inte vill sova för jag vill inte missa en endaste liten sekund.
Helst vill jag vara ute hela, hela tiden men vissa grejer får man masa sig in för att göra om man vill göra dem och det vill jag ju.😊

Sånt som Hot yoga t.ex. Och besöka bästa laser-Micke.


För att inte tala om simma och vattenlöpa. Sprada i all ära men det är en helt annan grej att köra riktiga träningspass i någon sjö  ännu så länge.


Men jag har varit i stans bästa butik och kittat upp mig för att klara åtminstone en liten stund i öppet vatten. Gick dit för att köpa en liten grej men precis som alltid så kom jag ut med en hel påse prylar.😜



Nåja. Ingen risk att någon av de där sakerna blir någon dammsamlare i alla fall…

Kram från Ingmarie

Svettfabrik

Jag må vara en fryslort men jag är också en rackare på att svettas. När jag väl är i gång vill säga. Då både rinner och stänker jag. 😜Verkar som om personalen fattat det med för hur ska jag annars tolka att de samtidigt  som jag kör cykelintervaller plockar fram skurhinken och ställer den max en meter från mig…🙄




Lite därför, pga det svettproffs jag är, som jag la mestadels av cykelintervallerna efter det där Grit strength-passet för annars hade  jag garanterat halkat och slagit ut tänderna på skivstången. Eller något ännu värre…😳


Det där passet är förresten tokskoj! 30 min. på absolut maxfart. Den som inte är svettig och har darr i benen efteråt har fuskat!

Kram från Ingmarie

Halmstad dag 3

Jag vet inte hur många gånger jag sprungit på Prins Bertil-stigen men de är snudd på oräkneliga. Ändå tröttnar jag aldrig! Mer än möjligtvis på den där asfaltsrakan vid Grötvik om det regnar och är motvind. Eller haglar/snöar. Då får man plocka fram de allra fetaste hornen.😜

Totalt är den ca. 18 km. Start vid slottet inne i Halmstad och “mål” vid Tylösand men man kan bygga på och göra den i princip hur lång som helst. Eller springa bara en del av den om man som jag vänder efter ett tag. 🤗



Den är otroligt vacker och varierande. Platt, backig, djup skog, öppna fält, havsvyer, sanddyner, bebyggelse, öde och stig/grusväg i princip hela vägen.











Ryggen var med mig i dag också. Drygt 90 min. sprang jag + lite gåpauser där det var asfalt. Så jäkla glad och tacksam!


Det har varit härliga Halmstad-dagar men nu är det slut på hotellfrukostar, bäddad säng och magisk balkongvy. I alla fall för denna gången.


Som för det allra mesta åker jag tåg, Gillar ju det. Hinner en massa utan att behöva varken få rumpskav eller avbrott. Jag behöver egentligen inte göra ett skvatt om jag inte vill.😍Dessutom får jag fika gratis.😁


Tack för denna gången Halmstad! Ses snart igen!💕

Kram från Ingmarie

Halmstad dag 2

Du som är/ har varit i Halmstad vet. Ni andra stackare får trösta er med att ni har något att se fram emot för ett besök här är något alla borde ha på sin bucket list. Särskilt på våren och sommaren. Det är smärtsamt vackert och mina gamla löprundor är om möjligt ännu mer magiska. Kanske därför det trots allt blev så bra löppass. De första 20 minuterna var nämligen trögare än en gammal enväxlad tantcykel i uppförsbacke. Men sen bara vände det! Och jag fattade som vanligt ingenting. Det går löjligt långsamt men vem bryr sig liksom? Jag springer ju!😃








Inte konstigt man får kraftiga vårfeelings! Det märks på hästarna med för jösses vad de fäller! Jag var med mamma ute i finaste stallet för att mysa. Och för att jag skulle få “hästa ner mig” lite.😍 Nu är abstinensen åtminstone tillfälligt stillad.


Att vara “hemma” innebär inte bara att man hittar överallt, vet var guldkornen finns och kan träffa familjen nästan hur ofta dom helst. Det innebär ju även att man har ett uppbyggt nätverk för diverse behov och härliga klubbisar att leka med.

Om Sara var lite svårövertalad till att haka med på sitt första riktiga yogapass i går så är hon desto enklare att övertala till i princip vilket träningspass som helst. Det är inte utan anledning hon klarat flera Ironman om jag säger så… Så det blev först gymet och sen bassängen. Igen! Mitt 5:e simpass denna veckan kom jag på. Och det gick bra! Kanske kan bli simfolk av mig med en dag. 😁 Micke Morin var också med men körde sitt eget lilla pass medan jag och Sara körde skojiga drills. Jag lärde mig massor av nya saker och vi var i tills vi blev mer eller mindre utkastade.😜




 Finns absolut inget att klaga på för så bra är det här.💕


Kram från Ingmarie

Födelsedagsparty med extra allt

Jag är en oerhört lyckligt lottad människa på många olika sätt och vis. En är att jag har vänner som Annelie som bjuder med mig på födelsedagskalas extra allt.💕 Hon är en av mina stora förebilder och inspirationer här i livet. Annelie har visat att man från ett liv med missbruk, cigaretter, icke simkunnig och ett fysiskt vrak kan bli både fri från droger, Ironwoman och framgångsrik entreprenör. Det här är tjejen som bl.a kör de tuffaste loppen, ordnar välgörenhetslopp och har två superpoppis poddar. Swimrunpodden och Beroendepodden. Verkligen lyssningsvärda!

Hur som helst var gänget som skulle hänga med sådana där som tuggar trail-löpning till frukost och då gärna minst 5 mil. Ja du fattar va? Jag är ju inte bra på någon av de där grenarna även om min rygg är på superbra humör.

Men det är en annan grej som utmärker alla de här människorna, precis som alla mina riktiga vänner. De är otroligt snälla, omtänksamma och ödmjuka. Så därför var det faktiskt inga som helst problem för mig att hänga med ut i skogen trots snår, rötter, klippor och annat bröte.


Och vilken  runda vi fick!  Jag, Annelie, Anders, Paula, Mikaela, Fredrik, Malin (en bit), Jan-Erik och fyrbenta Vanja. Grusvägen till Hellas och sen på trails runt sjön. Roligt, njutningsfullt och vansinnigt vackert!







En annan bra grej med gänget är att det finns fler som gillar att Sprada. I alla fall två. Annelie och Paula. De där brudarna är stentuffa! Hoppar hämningslöst rakt ner i vattnet och Annelie t.o.m simmade lite. Så tuff är då inte jag. Jag håller huvudet torrt.






Till mitt (feg-)försvar så “fuskade” jag dock inte med någon bastu efteråt. 😜 Däremot myste vi alla en stund inne i det superfina caféet. Fattar inte hur jag lyckats att aldrig ens gått in där förrän nu. Kan man få pris för en sådan dumhet? 😳

Go rumpvärmare.😍

Paula, Jan-Erik och Mikaela.

Jan-Erik.

Fredrik.

Anders

Annelie.

 

Det gick riktigt bra att kuta hem sen med. Faktiskt så bra att jag tog en omväg! Heja ryggen! Igen.😊

Och heja vädret som höll sig lugnt ända tills jag skulle cykla hem från Hot vinyasa-yogan i Sjöstaden.


Tur det var mycket uppför så jag höll mig varm. Och i skogen så det blev lite lä.


Och att jag byltat på mig. Massor!


Men jag röstar för vårvärme. Omedelbums!

Kram från Ingmarie

Lasrad

Jobbet att göra diskbråcksryggen glad igen fortsätter ihärdigt för den behöver helt klart hjälp. Det där är en kämpig grej för den och vill man inte det ska bli värre, eller att det förblir same same, så får man göra det som kan och bör göras.

Guru-Danne jobbar på sitt vis och han hjälper massor. Alltid! Nu har jag även tagit hjälp av bästa, bästa Micke på Kiropraktorkompaniet. Jag har nyttjat honom i många år så jag vet att han är ett pansarskåp-säkert kort. Nu kör vi en intensivkur med laser för att hjälpa diskbråcket ytterligare lite och jag upplever det redan som bättre efter bara tre behandlingar.😄Heja ryggen!💕

Och för att inte over-do något, det är ju lätt att bli en smula för ivrig när det vänder du vet, så är jag supernoga med mina low-impact dagar. D.v.s dagar då jag har så lite belastning från stötar på kroppen som möjligt. M.a.o håller jag mig i plurret så mycket som möjligt och bästa sättet att roa sig där några timmar är ju med vattenlöpning och simning.😍




Hoppas det är ok att vara skrynklig inför påskfirandet. 😜

Kram från Ingmarie

Turdag!

I morse när klockan ringde ville jag helst sova lite till men det var en himla tur jag masade mig upp och tog tag i livet för jösses så bra den blev!

Ett helt eget utegym under en klarblå himmel. Hur fint och bra är inte det?


Var i god tid till tågresan som skulle ta mig till Västerås och hann lugnt med både lite jobb och en (gratis) kopp kaffe i SJ Loungen. Gott!


Både jobbet, och SJ, flöt på absolut guppfritt och jag var tillbaka i 08a land långt före jag beräknat. Så helt plötsligt fanns det tid för mig, i egenskap som Allt om Swimrun-skribent, att gå på Husky AW med Mandel & friends.


Ett stort showroom med massor av coola grejer för tränings- och outdoornördar, god mat och härligt mingel. Ofattbart så mycket smarta och funktionella prylar det finns! Bye bye tunga, klumpiga, fula, onaturliga, omiljövänliga och opraktiska tingestar!


Fick med mig en ruskigt fin goodiebag.


Och en jättefin Hydroflask. Perfekt att ha varm dryck i när swimrunsäsongen drar i gång för vi vet ju alla hur in i bängens mycket jag kan frysa…😱


Men inte nog med det. Mot (nästan) alla odds (väntelistan var nämligen kilometerlång) så kom jag med på Yin yogan. 70 minuter investering i mig själv.💕


Så med tanke på all denna tur i dag så kunde jag inte låta bli. Skulle bli väldigt förvånad om det inte blev vinst på någon av de här.😄


Kram från Ingmarie

Typiskt bra start på veckan

Måndagar är fint. Även om det inte är så egentligen så känns det liksom som att det blir en slags nystart varje vecka. 😀

Jag började min v.14 år 2017 med en liten joggtur. (Jo, det är det jag sysslar med nu. Särskilt så där tidigt på morgonen.)


Lunchpasset avnjöts ute (!!!) med min vän och halv-kollega Lisa. Ljuvligt! Maten hittade vi på Paradiset. Supersmarrigt!



Efter jobbet blev det ett Hot mojo-pass innan jag tog mig till Trispot-butiken. Du vet den där jag går in i för att köpa max en pryl men kommer ut med minst tre. I dag höll jag mig dock till en liten plutt-pryl. 😁

Anledningen var nämligen främst för att få höra mer om Stockholm swimruncup som drar igång i maj. Det är ju typ jättesnart! Och det är något i princip alla kan vara med på!


Det mest finurliga, tänkvärda, coola, engagerande, vackra och smarta denna måndag var nog ändå de tre plakat som står på Medborgarplatsen. Det här borde vi alla klura på mellan varven. Jag tog till mig meningen direkt.


Vad hade du skrivit?

Kram från Ingmarie

Det finns alltid undantag från allting

Jag vet att jag för inte så längesedan skrev om att våga vara i stunden. Om det där att inte hela tiden älta det som varit eller oroa sig över det som (eventuellt) ska ske. Men det finns undantag när man verkligen ska tänka både framåt och bakåt istället för på nuet. De där tillfällena när du just i stunden tänker på hur jobbigt det är här och nu.

Som i går när klockan ringde snortidigt. (Det var ju trots allt lördag.) Jag skulle jobba hela dagen så om jag ville kuta så var det liksom enda alternativet att göra det då. I snorottan. Men du vet ju hur extra skön kudden är när klockan ringer och du vet säkert också hur otroligt enkelt det skulle vara att snooza bara för att det just då är så himla skönt i sängen. Det är då det gäller att tänka både framåt och bakåt. På hur härligt det är när man väl är i gång, känslan efteråt och på alla andra gånger man lyckats masa sig upp och aldrig ångrat sig. Så såklart jag kom upp. Och ut. Och såklart jag inte ångrade mig. 😍


Lite samma sak efter att ha jobbat hela dagen på mässa med några av mina härliga kollegor.


Superskoj men man blir ju inte direkt superpigg av det.😜 För dig som inte vet kan jag berätta att benen är som klumpar efter att ha stått och gått på betonggolv massor av timmar. Men hade jag nu släpat på träningstrunken för att gyma efteråt, tja då skulle den ju liksom användas. Jag vet ju av erfarenhet att det jobbigaste på hela gym-passet egentligen är den där pyttestunden innan jag är i gång. Så jag hoppade över den för annars hade det inte blivit något. 😁 Det gick f.ö kanonbra!

I dag är det söndag och söndag betyder ju långspinning. Åtminstone ett tag till. Att sätta sig i svettsalen när vårsolen jobbar för högtryck ute är väl si så där skoj men ännu en gång gällde det att inte tänka så mycket på här och nu utan på då och sen. Väl där är jag mest bara så otroligt tacksam över att få och kunna bli både skittrött och genomsvettig och jag ångrar mig aldrig efteråt!


När min kompis Fredrik I. berättade att han skulle testa sin tempotrainer på vårt simpass tänkte jag först låtsas att min var borta. I min värld är det där nämligen en tortyrmanick som mest stressar. Men så tänkte jag att det kanske vore dax att använda den igen. Kanske jag skulle palla med den bättre nu helt enkelt? Den var lika vidrigt jobbig som innan men samtidigt kände jag att den trots allt även är en suverän träningskompis. Den blir ju heller aldrig trött!😜


Nästa gång den ska med, och jag helst vill glömma den hemma,  ska jag påminna mig om glädjen när jag pallar med den och känslan efteråt.


Kram från Ingmarie

Att (våga) vara i stunden

Ibland tror jag vi människoknytt tänker alldeles för mycket. Vi funderar, analyserar, ältar samma tankar om och om igen och är antingen i dåtiden eller framtiden och sällan i nutiden. Jag gör åtminstone det om jag inte är uppmärksam. I stället borde vi kanske sträva mer efter att vara här och nu. Be in the moment. Släppa taget om det som varit och det som ska komma helt enkelt eftersom vi inte kan göra ett skvatt åt det. Och det är ju i nuet vi faktiskt lever. Inte då och inte sen.

Att vara i stunden är en konst, särskilt i vårt samhälle där allting sker i racerfart, och för en del kan det nog även vara både läskigt, skrämmande och t.o.m tråkigt. Och vem vill uppleva något av det där när man så enkelt kan fly genom olika aktiviteter och stimuli. Att vara i stunden kan ju även innebära att man kommer på att man inte alls gillar sin verklighet. Att man egentligen vill leva ett annat slags liv. Ett liv som kräver förändring av den nuvarande stunden och sånt kan förstås vara skitjobbigt!

Men jag tror att om man “vågar” stilla sinnet, och kroppen, så kan det ske både små och stora grejer inom, och runt, oss. Jag vågar t o m påstå att det kan ske underverk. Yogan är ett fantastiskt verktyg för att landa i stunden. Glöm det där med coola och “perfekta” positioner. Yoga handlar om att skapa medvetenhet och vara i nuet. 

I dag hade jag turen och förmånen att få vara med på Jenny och Isabellas event Dive deep på Ester-Adele.


Tre (!!!) timmar lugn, reflekterande och återhämtande yoga som försvann ofattbart snabbt. Det här var bland det coolaste jag varit med om under min yoga-livstid och en inre resa som inte liknar något jag upplevt tidigare. Tack och lov kommer det fler tillfällen för det här vill jag vara med om igen!?


Ett annat idiotsäkert sätt att vara i nuet är att Sprada. D.v.s springa+bada+springa. Inget bastufusk! Det finns nämligen inte en chans i världen att man tänker på något annat än att andas. Och att få på kläderna igen. ? Lyckoruset får man på köpet. ?





Kram från Ingmarie