Paradiset i 08a land

Jo det finns faktiskt där. På två, snart tre, ställen. Paradiset i 08a land  har förvisso inga palmer, vita stränder , bambuhyddor eller smaragdgrönt vatten men det är ändå ett paradis på sitt vis.

Ett matparadis!


Här hittar du massor av (eko)frukt och grönt och allt du någonsin behöver för att göra bra och näringsrik mat. Här finns hushållsgrejer, böcker, hudvård, kosttillskott och en jättefin “foodbar”.  Om du varit på Wholefoods i t.ex USA så vet du vad jag menar. Man vill liksom aldrig gå därifrån. Begriper inte varför det tagit så lång tid för mig att hitta dit när det även finns en på Söder. Ja jag skäms! Enda ursäkten jag har, och den är pinsamt dålig, är att den ligger på ” fel tublinje”.


Men i dag har jag alltså äntligen varit där. I många timmar! En del av tiden ägnades åt att bara gå runt och kolla, klämma, lukta, smaka och köpa mumsiga grejer. Mesta tiden ägnades dock åt att presentera och intervjua Peter Wilhelmsson som bl.a skrivit denna fantastiska tegelsten. 600 nördiga sidor om integrativ idrottsnutrition.


Hur skoj som helst och massor av härliga människor som kom och lyssnade.? Självklart bjöd vi på färgglada, goda och näringstäta drinkar, smarriga bars och fina erbjudanden från Alpha Plus. Är man i Paradiset så är man och då ska man ju såklart ha det allra bästa.


Nästa gång ska jag gå loss i Foodbaren. ?

Kram från Ingmarie

Glödheta 08-tips

Denna veckan är proppfull av roliga event i 08a-land och även du är välkommen på samtliga!

På onsdag är det dax för pannlampetrail-löpning igen tillsammans med mig och Coach Nicolas.Garanterar att det blir svettigt, mjölksyrefullt, utmanande, lärorikt, skitigt och  superskoj. Mer info  hittar du här.


Peter Wilhelmsson har jag känt i över 10 år och hans CV är längre än hela gröna tub-linjen. Han är bl.a näringsmedicinare, naturläkare och har specialkompetenser inom både föryngrings- och funktionsmedicin. Peter har över 35 års erfarenhet av näringsmedicinska behandlingar, är grundare och lärare på Nordiska närings- och fytoterapiskolan och Näringsmedicinska skolan och även grundaren till både Alpha Plus och IFM kliniken. Han har skrivit 12 böcker och sprungit 13 marathon, ca 30 halvmarathon och ca 10 Lidingölöpp 30 km för att nämna några löp-lopp. Han har även gjort 2 triathlon olympisk distans och en svensk klassiker. Ja du fattar nog. Det här är ingen “vanlig” man.? På torsdag blir det intervju av mig och boksignering av hans nya bok “Snabbare, starkare, friskare” på Paradiset. Boken är en tegelsten och ett “måste” om man gillar och är intresserad av träning. Den kommer även att finnas till specialpris just den dagen. ? 239 spänn. Det är ett kap. Jag lovar!


På lördag är det sen Vegovision i Stockholm. Kommer finnas t.ex. föreläsningar, utställningar och massor av spännande vegomat att testa.?


Hela denna veckan är det också “Vegan Vikings intar Stockholm” med massor av smarriga erbjudanden.


Ja du ser! Rena partyveckan!?

Frågor? Just ask! Förhoppningsvis kan jag svara.?

Kram från Ingmarie.

Två mörka i Falun

Låt dig inte oroas över rubriken. Det enda som varit mörkt är att träningspassen varit förlagda utanför dagsljusets lilla besök. Men det är helt ok det med så länge det inte är så varje dag. Då hade nog t.o.m jag haft svårt att finna motivation…? Eller så hade jag blivit inomhusidrottare.?

Mörkt som natten var det i alla fall när jag begav mig ut imorse. I min värld var det förresten fortfarande snudd på natt. De enda till fots som jag mötte var några hundägare och ett par där den ena gick med stavar och den andra med rullator. Sånt händer nog bara i Falun!

Den lilla vita pricken till höger på bilden ovan är en av Faluns stora kännetecken.

Bilden nedan är från en del av rundan runt sjön Tisken. En annan av sjöarna som är tokbra för fart-träning. Dock inte före solen gått upp. Särskilt inte dagen efter ett annat “sjöpass”

När det var dags för kvällspasset var det lika mörkt men Lugnets stora anläggning flödar tack och lov av ljus.


Det här är ett eldorado för varenda idrottsnörd och snudd på ett måste att besöka om man är på Falubesök. Det är även en av anledningarna till varför jag älskar den här staden och undrar hur i all sin dar vi kunde flytta härifrån? Där finns t.ex.  gym, simhall, bollhallar avi lika slag, innebandybana, ishallar, friidrottsbanor både ute och inne, fotbollsplaner, cafe, golfsimulator, sportshop och jag vet inte allt. Eftersom jag kom på samma tid som väldigt många andra hade jag laddat för ett trångt och bökigt simpass. Ett sånt där man riskerar krockar, slag på fötterna av händer/paddlar, tår och/eller simfenor i ansiktet och lika ojämn rytm som en hackig LP-skiva.(Är du väldigt ung får du googla vad en LP är.?)

Men laddningen visade sig vara helt onödig för trots att det bara var en crawlbana var vi som mest fyra pers där. Däremot var det packat i motionssim-delen, förenings-delen och så småningom även vattengympa-delen. Snacka om dubbelflyt!


Men såklart har det inte varit så där mörkt hela dagen. Under pauserna på kontoret är det bara att gå utanför dörren och njuta av detta.


Runn är utan tvekan en av universums/Guds/naturens/högre makters gåvor till oss människoknytt.❤️
Kram från Ingmarie.

Trippel-onsdag

Nu är vi igång! Jag och Coach Nicolas.


Åtta  trailrunning-pass med fokus på att bygga en bra bas. Reflexlöpning, pannlampa, teknik, trail och  styrka i en härlig blandning.

För mig är detta  dubbelbra. Samtidigt som jag får öva mig på en massa nytt, träffa härliga människor och lära ut en del av det jag kan så får jag också egen träning.
Vi var nästan 30 pers i olika åldrar, former, erfarenheter och mål som samlades vid Hammarbybackens fot. Men det spelar ingen roll för man kan ändå både träna och ha skoj tillsammans.


Och jäklar vad vi körde! Var och en utifrån sin nivå och ambition. Uppvärmning, teknik och obanad back-reflexbana x antal varv som avslutades med cirkelträning a la Nilsson. Sen var det spagettiben på samtliga. Jag tror jag kan sätta en fet peng på att alla som var med kommer att komma ihåg oss några dagar framåt…?


Nu sitter jag i soffan och oroar mig en smula för hur jag ska ta mig upp ur sängen i morgon. För detta var inte det enda jag gjort. Det gäller ju att liksom att passa på när tid och möjlighet finns.

Dels har jag kört en bunt två-minuters intervaller i skogen så gruset sprätte. Eller i alla fall så löven yrde. Hoppas de håller sig så här vackert länge!


Och eftersom jag ändå var på Sats för att hålla en  klass så passade jag såklart på att slita lite på gymgrejerna också.?


Å andra sidan hann jag liksom aldrig varva ner så mycket mellan fys-aktiviteterna att jag hann komma in i “softat-modet”.  Du vet det där när man liksom kommit igenom endorfinstimmet och man bara är toksömnig.

Om du bor/är i 08a land de närmsta månaderna är du förresten mer än välkommen att hänga med på onsdagskvällarna.


Kram från Ingmarie.

Havet & värmen

Av rubriken att döma skulle man kunna tro att jag är vid havet i något varmt land men tyvärr. Inte ännu i alla fall.? Men vet du, i Halmstad kan man få båda de där grejerna trots att almanackan säger oktober. Inte riktigt på samma gång men nästan.

För havet är aldrig långt borta här. I dag valde jag att ta mig till Östra stranden. Fina sommardagar är där packat med folk och alla de söta  små stugorna är bebodda. Nu är allt öde. Stranden var tom sånär som på några fåglar, en människa och två hundar. Strandstugorna är låsta och igenbommade. Kioskerna, serveringarna och mingolfbanorna likaså. Men jag tycker det är härligt på sitt lilla vis.



Jag tror förresten att vi alla borde göra som naturen när hösten och vintern kommer. Tagga ner. Lugna oss. Skapa tid för vila, återhämtning och reflektion. Verkligheten verkar dock vara en helt annan för de flesta. Många stressar och jobbar som galningar och det verkar som att nästa paus blir först till jul. Men bara en kort period för sen är det ju nytt år och då ska det nystartas som bara den. Det är ju helt crazy när man tänker efter! ?

Så att vara vid havet är verkligen lugnande för själen. Och kroppen. Det går liksom inte att stressa där.



Samma sak i skogen. Det fina är att här hänger de i princip alltid ihop så på hemvägen sprang jag på fina stigar som slingrade sig mellan träd och små stugor.


Och värmen?

Den hittar man här.


Jag vet att jag sagt det triljoner gånger innan men det här är ett av de bästa yogahak jag någonsin varit på. Och de har hunnit bli en del.?

Så nu är jag samtidigt både  energiboostad och lugn in i själen. Och härligt varm. Trots kalla höstvindar.

Kram från Ingmarie.

Mental Health Run 2016

Ska jag vara helt ärlig så var jag inte ett dugg sugen på lopp i dag. Egentligen var det väl ingen särskild anledning. Jag var bara osugen. Eller kanske det finns en anledning när jag tänker efter. Min “säsong” har varit lång, typ hela året, och jag var nog i grunden ganska “färdigtävlad” redan innan Lidingöloppet men ibland blir det ju inte riktigt som man planerat du vet.

Anledningen till att jag ändå tog mig ända bort till Sjöhistoriska muséet på Djurgården för att kuta Mental Health Run var dels p.g.a ett jobb om det hela och dels för att jag tycker syftet med loppet är enastående bra. Psykisk ohälsa är fortfarande, trots att vi skriver 2016, tabubelagt, skämmigt och ofta förenat med stor okunskap. Även inom vården. Jag har ju själv haft perioder med bl.a djup och svår depression så jag kan nog säga att jag vet.

Psykiatriläkaren Anna Malmqvist ville ändra på detta och drog därför igång det hela förra året. Dels för att skapa en mötesplats för drabbade och dels för att anordna en plattform för att nå ut till fler. Loppet kommer gå nästa år också och både Malmö och Storfors (!) har sina egna Mental Health race.

Start och mål var utanför Sjöhistoriska och banan (5 km.) gick runt Djurgårdsbrunnsviken. Det var väldigt många fler löpare än jag hade trott och köerna till nummerlappsutdelningen var lång och ganska seg.

img_6984
img_6986
Kallt var det med. Så in i bängen. Tröja, tre jackor, vantar, mössa, luva och fetbyxor. Ändå frös jag. Hur ska det här gå? Det är ju bara oktober!

img_6982
Tacksamt nog var de på museet supersnälla och lät oss klenisar komma in för att värma oss och nåla på nummerlappen. Det är nämligen inte så enkelt med stelfrusna fingrar och huttrande kropp att hantera säkerhetsnålar. Jag hade tänkt kuta barbent men insåg ganska snart att det skulle inte bli så bra. Isben har liksom en tendens att inte funka så bra om man vill kuta. Inte till något annat heller förresten. Eftersom toaletterna var gemensamma, och jag behövde svira om, så smet jag in här för att inte chocka de andra gästerna. Ett sånt rum borde väl kanske inte behövas men just där och då tyckte jag det var väldans bra. 🙂

img_6985
Det blev långbrallor under kjolen. Plus långärmat, vantar och mössa. Helt rätt beslut.
Mina tår var inte upptinade förrän jag kom i mål.

img_6987
Loppet är inte så mycket att berätta om mer än att det är en otroligt fin bana och jag var skittrött fastän jag sprang skitlångsamt.
Men det blev ett bra pass och man fick en stor påse med både det ena och det andra när man kom i mål.
img_6995
På plats fanns flera olika organisationer och företag som berättade och informerade om psykisk ohälsa och jag lärde mig massor av nya grejer! Med mig fick jag även en hel bunt med läsvärt material.

img_6998
Det blev inte mycket svettande på det där loppet så det fixade jag på gymet i stället. Inomhus. Fortfarande med långbrallor och kjol på. 🙂

img_6997
Du kommer förresten kunna läsa en mycket utförligare artikel om loppet i nr. 3 av Magasin Spring. Don´t miss it!

Kram från Ingmarie

Mall of Scandinavia

Egentligen är väl Mall of Scandinavia (MoS) ingen som helst nyhet längre. Men varför vara med på överhypade invigningar med galna jippon och mer packat med folk än sardiner i en plåtburk när man kan gå dit och traska omkring precis hur som helst utan att ens behöva bromsa på farten p.g.a trängsel.


Helt sant var väl kanske inte det sista för det var ju inte direkt folktomt när jag var där. Trots en “udda” tidpunkt. Kan inte låta bli att fundera på vad folk egentligen gör om dagarna när de har tid att gå omkring där. Det här är ju liksom bara en av en himla massa andra shoppingmalls. Samma på t.ex en flygplats. Reser alla hela tiden? ?

Eller så kanske de gör och lever som jag…? Jobbar här och där, passerar från ett ställe till ett annat och har Sats som sitt gymhak.

För det var till Sats  jag skulle.


Klämde in det mellan två jobb för jag visste det fanns ett bra pass som jag så gärna ville när jag nu äntligen var i närheten. (MoS ligger nämligen på helt fel sida av stan om du frågar mig…) Tonny som är en av mina favvoinstruktörer har varje tisdag, men bara då och bara där, ett Hot Vinyasa flow yogapass som jag hittills aldrig lyckats gå på. Det jobbiga är att nu när jag verkligen fått bekräftat att passetvar så bra som jag trodde, plus att hela gymet är riktigt fint, så kommer jag få kämpa stenhårt för att slå knut på mig själv ich hinna dit alla nästkommande tisdagar. Men det kommer det vara värt!

Om själva mallen är det inte mycket mer att säga än att den är skitstor och väldans flådig. Mycket blingbling och specialeffekter  så att allt ser ännu större och ännu flådigare ut. Här har det liksom inte sparats på lull-lullet!


Tycker absolut stället är värt ett besök om man är i 08a land. Även om man inte besöker Sats.?Extremt smidigt att ta pendeltåget dit (bara två stationer från centralen) och sen kort promenad över nya bron. Sats ligger direkt till höger när man kommer in och bara en liten bit bort finns en av många foodcourts. Någon har visst tänkt till där.?

Kram från Ingmarie.

Tips och inbjudan

Nu är det höst. På riktigt. Temperaturen sjunker, löven skiftar färg, naturens lukter förändras och dagarna känns kortare när mörkret sakta kryper på. En del kan känna både en slags trötthet och missmod över detta. Andra älskar det. Vi är ju olika. Jag tillhör de som lätt kan bli smådeppig av mörkret, tända ljus räcker liksom inte för mig,  men jag har märkt att sedan jag för flera år sedan började med  D-vitamin hanterar jag det hela väldigt mycket bättre. Det är ju inte för inte den kallas för solens vitamin. ☀️

Hitta på skojiga (ljus)grejer hjälper förstås också. Så nu kommer jag och Coach Nicolas att ordna 8 veckor med trail- och pannlampeträning inkl. styrka och rörlighet.


Jag ser det som ett ypperligt tillfälle att utmana mig själv ännu en gång. Är ju egentligen inte någon stor fan av mörkerlöpning. Mest för att risken att snubbla drastiskt ökar och snubbla kan göra skitont! Det är även ett supertillfälle för mig att lära mig mer om både traillöpning och att kuta med pannlampa på obanad reflexbana.  Jag är nämligen mer känd som hon som snubblar på sin egen skugga än hon som susar över stock och sten.? Som “tack” ska jag bjuda på styrke- och rörlighetsövningar som blir en utmaning även för Nicolas the Superman. Hehe.?

Nu vet jag att inte alla som läser här bor i 08a land men kanske du känner någon som kan vara sugen. Det kommer bli tokskoj! Faktiskt helt galet skoj! Här hittar du all info. Träningsvärk ingår.?


Kram från Ingmarie.

Alltid lär man sig något

Lyssna på föreläsningar är i princip aldrig fel. Inte ens när det är dåligt faktiskt. Det är ju då man kan komma på hur man inte vill tänka/ vara och hur smart man själv är.?

I går kväll var jag dock på en hyfsat bra. Min favvobutik ordnade en helt gratis (bara det liksom) föreläsning med Fredrik Spring snabbare Zillen. Temat var “löpteknik” och även om mycket var gammal skåpmat så var det även en hel del aha-upplevelser. Kort sammanfattat så kan man väl säga att det finns inte ett svar eller en sanning utan “det beror på”. Som med det mesta i livet.?


Han är i alla fall rolig och lättsam att lyssna på och som xtra plus bjöd Trispot på supersmarriga drinkar, wraps och rabatter! Snacka om party en helt vanlig måndagskväll.(Och nej, jag shoppade inget. Ännu…?)

En annan som alltid, alltid, alltid (sa jag alltid?) är både intressant att lyssna på och som är superbäst är Guru-Danne. Varje gång jag är hos honom lär jag mig minst tre nya grejer om mig själv, om kroppar i största allmänhet och om livet. Alla borde verkligen ha en egen Guru-Danne. Både för förebygga, behålla och återbygga oavsett vad det gäller. Är säker på att det skulle göra att världen blev ännu lite bättre då. ❤️


Kram från Ingmarie.

Det här med headset

Let’s talk about det här med headset. Den/de som uppfann det tänkte nog aldrig på att även instruktören kan svettas. Eller behöver röra på sig. De där två grejerna ihop är nämligen ingen bra kombo någonstans. Faktiskt lika inkompatibelt som att köra bil och plocka ögonbrynen samtidigt.

Svettas med headset på skallen och sitta still på t.ex en spinningcykel funkar. Liksom yoga när man rör sig hyfsat lugnt. Men kuta på löpband, när det är omöjligt att inte svettas och röra på sig, funkar i princip inte alls. Headsetet lever helt sitt eget liv och åker runt, ner, upp, fram och tillbaks som en överförfriskad tonåring på Finlandsfärjan.

 I början trodde jag det var min skalle det var fel på.  Eller att jag bara helt enkelt inte begrep hur det skulle sitta men nu efter flera år med x antal både pass och olika headset vet jag att det inte är mig det är fel på. Jag har också fattat att jag inte är ensam om detta bekymmer.

Så för att inte riskera hjärnblödning eller fara i backen har jag klurat på olika lösningar. En del har visst ett extra gummiband på något vis. Andra håller det i handen eller skiter i det helt. Inget av det där känns som tillräckligt bra alternativ. 

I stället har jag rotat genom lådorna och hittade något som liknar ett hårband och minsann! Det funkade! 


Att jag sen ser ut som en tönt bjuder jag på. Viktigast var att jag kunde köra på för fullt och svettas så det stänkte om det jag med.För se på när andra leker är ju verkligen inte skoj någonstans.

Så nästa gång du ser någon stackars instruktör som försöker få headsetet att sitta på plats vet du vad du kan tipsa om.?
Kram från Ingmarie.